Idag är det julafton igen. Dagarna och månaderna går fort. Förra julen jobbade jag, men denna är jag ledig. Förra julen hade snön inte fallit än, men i år har den lagt sig. Förra året var det mycket prat om pandemin i samband med julfirandet. I år är det väl det också, men ärligt talat så har jag ganska dålig koll på vad som gäller nu. Man hoppas ju bara att allt med coronavirus och pandemi bara ska försvinna och glömmas bort. 

 

Jag känner att det är skönt att vara ledig resten av denna veckan. Jag hade inte haft något emot att jobba om jag hade blivit tilldelad det. Känslan jag har är att detta blir en ganska vanlig dag för mig. Jag ska greja med mina saker. Mycket har jag sen länge haft,  som jag vill få färdigt innan året är slut och jag kommer inte att ta en paus från allt de bara för att det nu har blivit julhelg. Så för min del blir nog julafton som vilken dag som helst. Så vill jag ha det också. 

 

En person som jag alltid saknar lite extra just varje julafton är min mormor. Det var nämligen en julaftonsmorgon som hon somnade in. Detta kommer upp i mitt minne just varje julafton. Inte för att jag tycker att det är jobbigt eller nåt sånt, men min mormor var ändå en person som jag tyckte väldigt mycket om. Därför känns det alltid lite extra varje år det är julafton. 

 

Hade jag haft egna barn så hade jag säkert varit mer noga med att fira jul och pynta med julgran osv.. Men nu är det ju inte så och då bryr jag mig inte så mycket. Jag känner inte mycket överhuvudtaget. För mig är julen som vilka andra dagar som helst. Jag vill greja med mina saker och jag har massor som jag vill få gjort idag, och under hela helgen. Jag mår bra av att känna så. Tänk på att vara rädda om er i jul. God Jul!