När jag tänker tillbaka på mitt liv och saker som man har varit med om så har mycket av sånt som jag har blivit drabbad av fått mig att må väldigt dåligt. Många saker i mitt liv har känts väldigt tufft och jobbiga, och ärlig talat helt oacceptabla. Men jag har ändå alltid trott på att försöka göra vad jag kan för att jag ska må så bra som möjligt, även det många gånger inte har varit så lätt att må bra överhuvudtaget. Men så bra som möjligt under rådande omständigheter funkar ju. Jag är inte på något sätt tacksam över mycket av sånt som jag har tvingats gå igenom när det kommer till jobbiga saker som oftast andra människor har utsatt mig för, men det har nog ändå gjort mig ganska hårdhudat och mentalt stark. Jag har aldrig trott på att deppa ihop och helt ge upp när mycket i livet känns tufft och jobbigt. Någonstans känns det alltid bättre att försöka fungera i sin vardag så gott man kan. Idag har ja ju jobb och att gå till och jag har många gånger i mitt liv bara gjort saker för att jag tycker att det är roligt. Då har jag inte haft en tanke på något som har känts tufft eller jobbigt i dom stunderna. Kanske har saker och ting blivit värre för att jag många gånger bara har gått undan, tänkt på mig själv och skitit fullständigt i vad andra tycker och tänker om sånt jag gör, eller vad dom istället tycker att jag borde göra. 

 

Jag kan ju inte alltid välja bort att tråkiga och jobbiga saker händer mig ibland. Jag kan inte sudda ut sånt som har varit, men jag kan ju i alla fall alltid välja hur jag vill hantera saker som jag är med om. Allt handlar ju om för mig att jag ska må bra nu.