Dagarna går och det känns skönt att man fortfarande är i början av sin semester. Jag känner att jag tänker mycket och mer djupgående nu när man är ännu mera ensam än vad jag normalt brukar vara. Jag är ju mycket ensam annars också, men nu när man inte ens träffar folk via jobbet, och pandemin som fortfarande pågår, så känner man mer av ensamheten. I ensamheten föds ju mer tankar och dom växer sig snabbt större eftersom man har tid att tänka och samtidigt är man väl medveten om vad man faktiskt tänker på. Så känner jag nu i alla fall. 

 

Jag promenerar lite mer nu än vad jag brukar göra. Jag känner ju såklart att jag har hur mycket tid som helst när jag har min semester. När jag jobbar på och har mindre fritid så försöker jag ju bara gå så mycket som jag vet att jag måste göra för att i slutändan få ihop 80 000 steg varje vecka. Jag har samma mål med stegen nu, men jag är ganska säker på att jag kommer att gå minst 5000 steg mer i veckan under min semester. Jag tror det blir mer än så också. Jag gillar ju detta med promenaderna och att jag känner i hela kroppen att jag mår så bra av dom. Känslan motiverar mig att bara köra på, även om jag är försiktig med att höja målsättning på 80 000 steg i veckan. Jag är jätterädd för att jag ska tröttna om jag ställer för höga krav på mig själv. Tröttnar jag på promenader så vet jag att det väldigt snabbt kommer att kännas för jävligt i kroppen, och jag kommer att må otroligt dåligt. Jag kanske känner att jag kan höja målsättningen någon dag, men jag kan ju alltid gå mer än vad jag har som mål. Det finns ju inget som hindrar mig från att göra det. Målsättning har jag ju satt upp för att jag inte ska göra mindre steg än vad jag känner att jag behöver för att må bra.

 

Jag har i alla fall bestämt mig för att göra precis allt jag kan för att sätta det ekonomimål som jag har satt upp för i år. Jag tror att jag klarar det, men det krävs mer av mig nu än vad jag först trodde att det skulle göra. Jag känner ändå att jag kan göra detta och jag vill försöka. Når jag årets mål så blir det lättare för mig att nå nästa års mål och sen finns det en chans att jag når min högsta dröm i livet. Den dröm jag har haft  sen jag var liten. Det är bara att köra och kommer jag till en punkt där jag känner att det inte når min vision, då har jag ju ändå mycket pengar som jag har fått loss bara för att jag gjorde ett försök att förverkliga en dröm som jag har haft i mitt huvud så länge jag kan minnas. Jag vill köra på detta och det är viktigt för mig. 

 

Annars känner man nu när man har fått semester att det är lättare att bara ta det lugnt och mer vara i nuet. Jag fattar nu hur mycket man brukar jobba och greja med annat. Jag vill göra mer nu också, men det känns mer rätt att bara försöka vila så mycket som möjligt när jag nu har möjlighet att faktiskt göra det.