Jag har funderat lite under kvällen på min blogg. Det gör jag ju varje dag när det kommer till vad jag vill skapa. Vad ska jag välja att ta med av mitt liv och vad vill jag inte ta med eller vad är jag tveksam kring om jag vill ta med. Jag har egentligen samma princip till saker som jag är tveksam över som jag har till sånt jag väljer att inte ta med. Jag tar inte med nåt som jag tvekar på och jag tror att jag har tänkt så kring dom flesta blogginlägg i alla år. Det en av alla principer som jag har haft med min blogg som jag är glad över att jag har hållit fast vid. 

 

En annan princip som jag har hållit ganska hårt på det är att när jag skriver om nånting så har jag försökt så långt jag kan att hålla mig till vad jag vet, men jag har också tänkt på att jag inte ska berätta allt för då kan det lätt gå till överdrift. Hellre att jag skriver och liksom lägger mig lite i underkant än att jag överdriver och drar på, mer än vad det faktiskt är. Jag har aldrig känt någon behov av att skriva och berätta allt bara för att jag vet så mycket mer om nånting. Jag känner inget behov av att yttra mig om allt och hela tiden berätta vad jag tycker och tänker bara för att jag har rätt att ha en åsikt. För mig har det aldrig känts rätt att ta precis allt i sociala medier. Om jag bedömer att konsekvensen av något som jag publicerar skulle bli negativ för mig. Om jag känner att jag någon gång skulle må dåligt över något som jag har valt att publicera, då är det ju aldrig värt att lägga ut det. Det viktigaste är ju ändå alltid att jag mår bra. Jag vill ju också känna att jag mår bra av att blogga och uppdatera. Det ska ju inte vara tvärtom liksom. 

 

 Jag kan lätt och helt ärligt säga att egentligen finns det inget som jag ångrar att jag har lagt ut på min blogg. Jag tycker jag hör alla möjliga människor som säger att dom ångrar saker senare i livet som dom då tidigare har delat på alla möjliga plattformar. För min egen del är det inte så. Mycket annat i livet som jag har gjort ångrar jag, även om jag inte tänker så mycket på allt de idag. Det är ju ganska meningslöst att ångra saker. Det bästa man kan göra är väl bara att stå för vad man har gjort och sen gå vidare. Man får lära sig av sina misstag och hoppas att det kan komma något positivt av den insikten som man förhoppningsvis har får.

 När det kommer till min blogg så är jag så glad och nöjd över att jag inte sitter här och har ångest och mår dåligt över saker som jag har publicerat sen tidigare. Jag har bara mått bra av detta och även om jag ibland har skrivit om saker som för mig är jobbiga och har gjort ont i mitt hjärta så har jag inte känt att jag har mått dåligt över sånt som jag ändå väljer att själv dela med mig av. Principen är ju ändå alltid att är jag tveksam, då publicerar jag inte. Med den tanken så har jag svårt att tro att jag kan må dåligt över saker som tidigare har lagt ut. 

 

Jag har ju vid några tillfällen kommit till insikt med att jag kanske måste börja blogga på ett annat sätt än vad jag tidigare har gjort. Men detta handlar ju mer om att man vill hitta det sättet att blogga på som känns bäst för mig personligen. Jag tycker ju att jag ska skapa inlägg på det sättet som jag gillar att göra det på. Hur jag känner att jag vill göra ändrar sig ju med jämna mellanrum. Mycket av sånt som kändes rätt och bra när jag började med Dannebloggen, kanske inte funkar på bloggen idag. Jag ska ju inte skapa av någon annan anledning än just det som känns optimalt för mig just nu. Jag om något år kanske jag vill göra på ett annat sätt och då kanske jag kör på det istället. Det viktigaste är ju också att jag mår bra. Jag tror att bloggen har hjälpt mig även på den punkten. Jag mår ju dåligt ibland, men jag har många gånger känt att jag i alla fall kan börja må bättre när jag bara har suttit och skrivit och skapat lite på min blogg. Jag gillar ju också och blogga och gör man något man tycker är roligt och trivs med, då mår man väl bättre av att bara få hålla på med det. 

 

Jag har också många gånger genom åren valt att inte motreagera genom att använda mina sociala medier till att kasta skit på folk som typ på något sätt har jävlats med mig. Jag vill inte uppmärksamma det eller dessa personer för jag tror inte att det kommer något positivt ur det i slutändan. Man ser ju många exempel dagligen på nätet  där människor väljer att använda sina sociala medier för att sprida saker om andra personer som kanske inte alltid är så positivt för alla inblandade. Vid några tillfällen har ju även lilla jag varit med om att bli uthängd och sen är ett s.k. drev igång mot mig. Det har hänt mig också, men jag väljer oftast att lägga locket på när det kommer till min blogg eller andra plattformar som jag har. Jag vill inte motreagera och använda tex min blogg som ett vapen mot någon annan. Jag väljer hellre att låtsas som ingenting för börjar man lägga ut den typen av saker då uppmärksammar man ju bara "skit" ännu mer. Fler kommer ju bara att hänga på och mer hat åt alla håll kommer bli resultatet av det. Mycket är bäst att bara lämna utanför, och återigen landar jag i det där att jag vill må bra. Skulle jag sitta här och försöka "hämnas" på folk som kanske har hängt ut mig så in i helvete då skulle jag nog med ganska stor säkerhet, förr eller senare må skit av det. Man kan  göra saker på andra sätt som nog är bättre för mig själv än att lägga ut påhopp, "skvallerbabbel" och  sån skit i sina sociala medier.  Jag vill ju skapa trevliga och mysiga inlägg i mina olika "plattformar" Content som jag gillar att köra på och som jag tror och vet att jag mår bra av.