Rätt lugn vecka
Jag har precis kommit hem från en lång arbtesdag. Skönt att jag inte har arbete imorgon också. En ledig dag och sen får man jobba på igen, men nästa veclka har jag lite roligare pass att köra på och dessutom var detta det sista lördagspasset jag har på
mitt nuvarnade schema. Nästa gång jag ska jobba en lördag så är det på på det nya schemat och dom passen tror jag är bättre.
Denna arbetsveckan har annars varit ganska lugn. Jag har varit lite förvånad över det. Jag trodde jag skulle ha mer att göra och allt skulle kännas lite jobbigare än vad det har gjort. Jag vet inte vad det beror på, men det jag vet är att i detta jobbet
vet man typ aldrig hur varje dag ska bli. Ingen dag är den andre lik. Man vet bara att man kör buss och att den är blå.
Annars känns det mesta bra. Jag har nytta av att jag rör mig bra. Det känns lättre att jobba och jag tar väl i alla fall tag i mer vardagliga saker på min fritid. Jag sover också gott om nätterna och detta är väl en kombination av att man stundtals
jobbar tufft och går bra promenadrundor.
Det som jag tycker är lite jobbigt nu är att jag tror att jag har ganska långt kvar innan jag kommer att kunna förverkliga någon av alla drömmar som jag vill fullfölja. Jag tänker mycket på dom, men att bara tänka förverkligar ju inga drömmar. Planera
och försöka betsämma sig för något tycker jag också är svårt. Jag kanske inte vågar? Kanske är jag för rädd för att misslyckas. Jag vet egentligen hur jag ska göra med nånting av allt som jag går runt och tänker på. Jag vet bara vad jag vill.
Jag vet också att det enda som förändrar något och som får mig att faktiskt fullfölja en dröm är att jag bestämmer mig för att göra det, och sen också gör det. Man måste börja. Jag kommer aldrig att lyckas med något om jag inte börjar göra sånt som
jag vill göra. Tänka förverkligar som sagt ingenting. Att man börjar med nånting kan förändra allt.
Trackback
