Jag kommer inte ur rastlösheten.
En sak som jag verkligen kämpar och brottas med just nu är rastlöshet. Jag känner av den som mest under perioder då jag är mer ledig. Jag vill så mycket. Jag kan göra så mycket för pengar som jag redan nu har. Jag ser möjligeheterna hela tiden. Jag har ju som sagt också pengar till mycket och för varje månad som går så kan jag få loss mer pengar, förutsatt att jag inte bränner mer pengar än vad jag har gjort en sk budget för varje månad.
Jag vet egentligen inte vad det beror på att jag känner mig så rastlös. Jag känner ju inte direkt någon oro. Jag har inte svårt att slappna av. Jag känner att jag kan ha svårt att sitta still. Ska jag vara helt ärlig så har jag alltid varit en person som har haft svårt att sitta still. Jag har ändå under ganska många år nu lärt mig att slappna av. Under de senast åren har jag också märkt att jag kan slappna av utan att jag direkt tänker på att jag gör det.
Mycket av detta är ju bra, så varför känner jag att rastlösheten känns så jobbig att drabbas av?
Att jag drabbas av rastlöshet så ofta som jag gör tror jag kan bero på ett visst mått av understimulering. Jag är ju i ett läge nu där jag vill spara ganska mycket pengar. Jag kan inte göra så mycket av allt jag skulle vilja göra just nu. Jag tycker ju att det viktigaste nu är att jag sparar pengar. Om jag börjar att bränna pengar på allt möjligt som jag i dom rastlösa stunderna känner att jag skulle vilja göra, då sabbar jag det målet som jag har med min ekonomi. Jag kommer kanske att vara nöjd för stunden om jag väljer att göra något spontant, men jag är rätt säker på att jag ganska snart efteråt kommer att känna ångest och bli arg på själv för att jag lät rastlösheten ta över tålamodet. Detta har jag erfarhet av sen tidigare för jag har hur många gånger som helst i mitt liv juist låtit rastlöhten ta över helt. Jag har inte klarat av att bara a tålamod och inte göra nåt annat. Det behöver inte alltid betyda att jag har sabbat för mig eller att jag känner att jag har gjort något fel när jag inte har kunnat få kontroll på tex rastlösheten, men nu vill jag inget annat än att nå mitt ekonomimål och då är det fel att låta rastlösheten styra mig.
Det är jobbigt när jag känner av rastlösheten. Jag får hela tiden kämpa emot den. För varje månad som jag klarar av att spara och nå mina sk delmål med detta så blir jag samtidigt bara mer och mer rastlös. Med mer sparade pengar så kan jag ju se att jag har möjlighet att göra mer saker spontant, men som jag egentligen inte kan när jag samtidigt vill spara mycket pengar. Detta gör säkert att jag blir rastlös. Jag vill så mycket, men det går ju inte att både "äta kakan och ha den kvar" Jag kan i alla fall inte göra så mycket av sånt som kostar allt för mycket pengar.
Att jag kanske känner mig understimulerad beror kanske på att jag hela tiden biter ihop och har tålamod så fort rastlösheten smyger sig på. Jag känner mig samtidigt lite arg över att jag känner av rastlösheten så mycket som jag ändå gör. Jag skulle bara vilja slå bort den, men det är något som jag nog inte klarar av. Däremot har jag hittills i år klarat av att besegra rastlösheten och med min vilja att: Inte sabba för mig och nå målet med mitt sparande av pengar. Allt detta väger ändå tyngre i slutändan. Dessutom finns det i alla fall en lösning som alltid funkar när man drabbas av rastlöshet. Man kan gå och lägga sig och sova. När man sover känner man ingen rastlöshet och jag själv kan inte heller bränna några pengar. Det kan ju bara hända när jag drömmer i så fall.
Trackback
