När jag var ute på en promenad tidigare ikväll så lyssnade jag på Carina Bergfeldt och hennes sommarprat. Riktigt bra och väldigt stark berättelse. Mycket av sånt hon pratade om kunde jag förstå till 100%. Jag tror att jag kunde förstå det för en hel del var så kusligt likt sånt jag själv har varit med om i mitt liv. Jag förstod till fullo hur hon  tänkte då och tänker idag, måste ha känt och känner.

 

När jag lyssnade på Carina Bergfeldt ikväll så kändes det ibland som hon tog orden ur munnen på mig. När hon tex beskrev en viss sitution eller händelse som hon hade varit med om så funderade jag direkt på hur jag tänkte då jag själv när jag var med om liknade saker. I nästa sekund så tyckte jag mig höra henne säga det jag just hade tänkt. Hon tänket likadant som jag, och det kändes helt självklart att det var så man tänkte. Stundtals kändes det helt sjukt, men samtidigt var det så skönt att känna att man kanske trots allt inte är så ensam om att ha varit med om vissa saker som jag tidigare har trott att jag har varit. 

 

Det kommer att ta lång tid innan jag kommer att kunna släppa Carina Bergfeldts sommarprat. Det var för starkt, för bra och vissa delar i detta var så sjukt likt händelser från mitt egna liv.