Jag sitter här och är ganska nöjd med dom senaste dagarna. Bokmässan var ju kul och det var roligt att göra något annat som bryter av den vanliga vardagen. 

 

Jag hade en tanke på att göra mer saker i helgen, men så känner jag att jag fortfarande befinner mig i det där med att försöka rätta till alla fel som jag tycker att jag tidigare har gjort. Jag vet ju att det lätt kan bli för mycket och jag kände väl att det fick räcka med Bokmässan. Jag blev ju mer än nöjd med den liksom. När jag tänkte tanken att jag skulle blåsa på med mer grejer i helgen så kom ju samtidigt den där tanken upp att det inte känns rätt att göra så. Det känns bra att jag oftare nu än tidigare har lärt mig att stanna upp och tänka efter när det kommer till vad som känns mest rätt för mig att göra. Jag vill ju inte mna i tankar som handlar om att jag ångrar mig sen. 

 

Det känns som att en viktig detalj för mig under hela detta året det är just att jag bara ska göra sånt som känns rätt för mig att göra. Tvekar jag eller börjar känna att jag kommer att ångra något som jag känner mig ganska säker på att jag kommer att ångra efteråt, då väljer jag att köra på det alternativet som känns mest rätt, även om det för stunden kanske inte är det jag helst vill. 

 

Fast man kan vända på det. Det som jag för stunden helst vill är ju egentligen att göra det som känns mest rätt för mig. En sak som känns mest rätt för mig att göra är att inte göra sånt som jag sen är rätt säker på att jag ångrar efteråt. Ett exempel kan ju vara att man känner en kväll att man vill gå ut och festa. Man vill detta för att det kan bli kul och trevligt. Samtidigt känner man att man knaske inte ha råd, man vill spara pengarna till något annat som man mycket hellre vill lägga pengar på. Alltså, väljer jag att ta den där utekvällen som jag kanske känner att jag för stunden vill, men förmodlige kommer att ångra sen, då är det ju bättra att strunta i det. Bättre att stanna upp och tänka: Vad vill jag egentligen? Detta gör jag hela tiden nu och har gjort under en längre tid. Det kan gälla precis vad som helst. Man står ju ofta inför en situtaion där man ska göra ett val. Man har flera alternativ och man funderar om man ska göra si eller så. Jag försöker välja det alternativet som innerst inne känns mest rätt. Jag kan tycka att jag ibland vet vad som är mest rätt och ibland vet jag inte alls, men när jag inte vet då försöker jag bara stanna upp och fundera på vad min inre känsla är. Vad är mest rätt för den situtaionen jag befinner mig i? Vilka val ska jag göra så att risken minskar att jag ångrar mig efteråt. Om det senare sen visar sig att jag själv tycker att jag gjorde fel, då kan jag ändå känna att jag gjorde så gott jag kunde när jag var i en situation att kunna välja. 

 

När jag känner att jag nog gör det som känns mest rätt för mig, då blir jag automatikst lugnare och jag grämer mig inte så mycket om att jag har gjort så många fel eller borde ha gjort saker  annorlunda. Jag kan ju lätt känna en stor inre frid i tankar som att jag har gjort så gott jag kan och jag har gjort vad jag har kunnat utifrån mina förutsättningar. Kommer jag på sen att det ändå var fel, trots att jag har stannat upp och funderat på vad som är rätt och fel, ja då är det så bara. Jag behöver inte ens då fundera mer på det. Ibland är det ju bara så att man inte kan veta förrän efteråt vad som var rätt eller fel, och så få det vara ibland. Jag kommer ju ändå aldrig att kunna veta allt. Jag har ju inte alla svar innan liksom.