Jag har en period framför mig nu där jag  känner att jag mest väntar på att tiden, dagarna och kanske också månaderna ska gå. Jag har sagt till mig själv att jag ska förändra en hel del på allt möjligt när jag ser till saker som jag inte tyckte var bra med förra året. Jag några målsättningar som jag vill nå. Jag har stort fokus på att mycket av de jag vill fixa ska vara klart innan sommaren i år.  För jag ska de mål jag sätter upp så har jag tänkt att detta kräver del hårt arbete av mig. Fast nu när jag har tänkt lite till på vad som faktiskt krävs av mig så handlar egentligen bara om att låta tiden gå och ha tålamod. Jag behöver ju bara vänta in vissa datum och sen när har jag kanske nåt jag ska göra som typ tar 1 min - 1 timme att fixa. Sen när det är fixat är det oftast bara att vänta igen. Det där som typ tar några minuter eller en timme att fixa det handlar ju inte om något arbete. Därför gäller det ju bara nu att jag väntar och har tålamod. Jag får inte försöka skynda på nåt. Allt måste få ta den tid det tar.  Att fixa de målsättningar jag har, och att jag mycket ska vara klrt innan sommaren känns bara bra. Några månader går fort och känner jag att jag håller på att tappa tålamodet och ite kan vänta så är det ju bar att knyta näven, bita ihop och tänka att bara jag väntar och har tålamod så gör jag de som är mest rätt att göra.

 

Jag känner mig ganska motiverad, även om jag just nu är långt ifrån de resultat jag vill uppnå med alla målsättningar jag har satt upp. Men om jag inte minns fel så kändes det så här förra året också. Jag satte upp mål som kändes helt omöljiga att fixa på typ ett halvår eller ett år. Sen gick tiiden och innan året var slut så hade jag nått varenda uppsatt mål. När man väl ha klarat av n¨got så brukar jag uppleva det efteråt som att det var relativt lätt att få det fixat. Därför kan jag väl tänka så om sånt som jag inte har fixat också. Jag tror att jag får bättre energi av det och dessutom är det väl inget fel att tro på sig själv. De mål jag har känns ju inte på något sätt omöjliga. Jag måste bara hålla i en bestämd budget och vänta på att tiden ska gå. Detta har jag lyckats med många gånger förut och då kan jag ju naturligtvis lyckas igen. Jag har ju genom åren lärt mig hur jag ska göra liksom.