Jag tänker på lite allt möjligt just nu. Jag har ju lite planer och saker på gång. Jag har svårt att släppa dessa saker, trots att inget händer just nu. Jag kan känna oro inför mycket, men samtidigt längtar jag och vill göra hur mycket som helst. Jag vill göra de saker jag har på gång. En del av dessa saker jag tänker på är ju helt klara när det kommer till allt som behöver förberedas och fixas. En del andra saker som jag vill göra är just nu bara sånt jag tänker att jag vill göra, men ingenting är egentligen fixat så att jag kan göra dom. Mycket har jag svårt att få grepp om, men drömma kan man ju alltid göra.

 

Maj månad nu är annars en månad då jag ska iväg på mycket roligt. Jag känner mig nervös, men samtidigt full av förväntan. Jag hoppas och tror att mycket av sånt jag ska göra kommer att bli så bra som jag verkligen vill att det ska bli. Jag har en utlandsresa på gång och en tur till Stockholm är också inplanerad denna månaden. Båda dessa saker händer i maj och jag är som sagt full av förväntan nu.

 

Jag känner att dessa två saker är ganska välplanerade, ändå har jag en känsla av att jag kan ha glömt att fixa något. Den tanken göra att jag hela tiden får planera om in i mitt huvud. Jag har tänkt om och om igen på saker som sen länge redan är fixade och klara. Jag tänker att jag kan ha glömt något. Glömt att fixa något som göra att upplevelserna av resorna faller. Dom kanske inte faller helt, men det räcker ju att det faller lite för att det ska kännas misslyckad. Fast samtidigt har jag svårt att tro allt inte kommer att kännas väldigt bra när jag har kommit hem från mina resor igen. Men det är som att jag inte känner mig trygg om jag inte tänker att jag kan ha glömt något. Jag vill liksom inte komma på att jag har glömt något som sen blir försent att fixa bara för  att jag inte har tänkt på det tidigare. Öhhh...det är jobbiga tankar detta. Allt är ju fixat och klart. Det är ju bara att släppa egentligen, men jag kan inte.

 

Jag vill inte få en känsla av att mina resor som jag snart ska göra (utlandsresa och Stockholm) kommer att ge mig en känsla av att jag inte fick gjort något som jag verkligen ville göra. Jag vill inte ångra saker. Det gör jag oftast inte det heller. På nåt sätt känner jag ofta att det är det jag aldrig gjorde som jag tänkler att jag vill göra som jag ångrar mest om jag inte gör det när jag får chansen.  Dörför ska det bli roligt nu att få göra lite saker som jag lätt skulle ha ångrat om jag vid ett tidigare tillfälle hade valt att inte bry mig.