Har varit i Uddevalla.
Jag har varit i Uddevalla idag och tömt lite skåp och lådor i mammas lägenhet. Jag har också packat ner en hel del saker i kartonger. Jag försöker bara att ta det lugnt och jag har också som princip att om jag börjar med nånting så gör jag färdigt det innan jag börjar göra något annat.
Det går inte fort för mig, men jag ser ju att det går framåt. Tar jag en sak i taget och jobbar mig systematiskt så kommer jag ju snart att blir klar med att ha fått ut sakerna ur mammas lägenhet. Sen ska jag ju flyttstäda den också. Jag tänker att jag vill blir klar med mammas lägenhet till den 1 september, men jag är inte säker på att jag kommer att fixa det.
Jag har ett foto på mamma. Fotot står på ett bord och det känns lite som hon tittar på mig och bevakar mig när jag är i hennes lägenhet och tömmer och packar grejer.
Mamma kunde ofta säga att hon kände sig ensam i sin lägenhet. Jag förstod aldrig riktigt varför hon sa så för hon hade ju personal som tittade till henne flera gånger om dagen. Dessutom hade hon ofta besök. Men när jag nu satt där i mammas lägenhet så förstod jag lite bättre vad hon faktiskt menade. Det är väldigt tyst där och sitter man där helt själv och inte kan göra så mycket annat så förstår jag att man känna sig ensam. Det räcker med att sitta still i 10 minuter och bara tänka så känner man att man vill göra något, och man önskar dessutom att någon kommer och knackar på dörren. Det var nog stundtals väldigt ensamt för mamma den lägenheten. Jag förstår bättre vad hon menade nu. Lägenheten känns på något sätt väldigt öde att befinna sig ensam i. Sen är det inget fel på den. Den ärfin och nyrenoverad och allt sånt, men det är så tyst hela tiden och då känner man sig nog lätt väldigt ensam.
Jag har sökt ledigt hela nästa vecka genom att ringa personalplaneraren på mitt jobb. Jag kommer inte att orka eller klara av att jobba nästa vecka. Det funkar liksom inte. Det blir ju på tok för långa dagar för mig. Jag har ju rätt mycket att göra med mammas lägenhet och man har ju också saker att göra inför hennes begravning. Dessutom är man ju ledsen i stort sett hela tiden och bara det suger rätt mycket kraft och energi. Jag kommer att vara ledig ända fram till att begravningen har varit. Det finns ingen av dom på jobbet som inte förstår mig i denna situtaion som jag nu är i. Det var naturligvis heller inga problem att få ledigt ett tag till. Mamma avled ju i söndags.
Imorgon ska jag till lägenheten igen. Man har en hel del kvar att göra, men jag glömmer inte av mig själv i allt detta. Jag tar det lugnt och jag känner hela tiden efter om jag orkar och hur jag mår. Känner jag att jag inte orkar göra nånting då får jag strunta i det, eller be om hjälp. Jag kommer att vara rädd om mig och känna efter hur hur allt känns.
• Anonym
Beklagar. Kämpa!
Trackback
Kämpa Danne, du är stark