Helgen är över och klockan har passerat midnatt. Jag kan inte säga att min helg har varit så bra. Den har varit fylld med ångest, kallsvettning, sömnbrist och för lite mat. Det har varit jobbigt och tufft ångest är ju ett sinnestillstånd och när man drabbas av det så känner jag i alla fall av stark rädsla, nervositet eller oro. I helgen har jag nog känt av alla tre (rädsla, nervositet, oro) Jag har mig själv att skylla (som vanligt känns det som) Jag kan inte skylla på någon annan. Man kommer i detta sinnestillstånd till många insikter och vilka problem man har med sig själv satt brottas med. Alla har vi väl problem som man kanske inte alltid är så sugen att prata om. Man känner sig lätt sämre än andra för att man har dom, trots att man vet att andra männsikor också har sina problem.

 

Det som har varit bra med denna känslomässigt ganska jobbiga helgen har som sagt varit att jag har kommit till många insiker med mig själv. Det som också har varit bra är att jag inte har stängt in mig utan jag har verkligen pratat med folk om denna otroligt ångestfyllda helgen.

 

Nu känns det absolut mycket bättre än vad det har gjort tidigare under helgen. Jag har tagit tag i detta problemet själv och sånt är jag bra på. Däremot är jag sämre på att lära av mina misstag som sen gör att jag hamnar i sinnestillståndet ångest. Jag är nog också väldigt ofta för hård mot mig själv så när jag känner av ångest så är den extra påtaglig eftersom jag ofta tycker efteråt att jag borde gjort annorlunda. Men man inser ju också att man nog ska fundera en extra gång innan man säger och gör vissa saker. Riskerar man att få ångest över det man tänker att man ska göra, då är det nog inte värt attt göra det.

 

Som sagt: Jag är bra på att tag tag i problem när dom dyker upp, men jag är sämre på att lära av de misstag jag gör som orsakar problem. Jag måste bli bättre på att lära av mina misstag. Vissa misstag känns det ju som att jag gör om gång på gång. Det är inte bra. Det är därmot bra tag i mina problem som jag själv har orsakat. Jag mår då också bättre av att inte stänga in mig bara för att jag känner ångest och har problem.  Snart börjar en ny vecka och nu kan det bara bli bättre. I helgen har jag varit nere på botten och vänt. Man känner att man lever när ångesten slår till, den saken är klar.