Lite jobbig dag igår. Jag tänker då rent mentalt för mig själv. I förrgår var jag väldigt glad och jag kände att de mesta av allt jag grejade med bara flöt på och jag hde hur mycket energi som helst kändes det som. När jag kände så i förrgår så gjorde jag det där misstaget att jag kämpar och kör för hårt. Det finns ju alltid en gräns på hur mycket man orkar, sen säger kroppen ifrån. Att allt kändes bra i måndags, men igår slog det liksom tillbaka på mig.

Det kom bara över mig att jag kanske grejar för mycket. Jag kör skiten ur mig. Jag pendlar hela tiden mellan att jag är otroligt glad och sen kommer jag på att något inte kommer att bli som jag vill och då börjar jag gråta. Sen kanske kjag löser något rätt bra ändå och då är det som en sten släpper från axlarna och man vet inte om man ska känna sig glad, eller bara dum som kunde göra något så jävla fel. Att jag känner som jag gör och pendlar så mycket fram och tillbaka det beror säkert på att jag grejar mycket med väldigt många olika saker. Sen ska man ju jobba med busskörningen också. Det känns inte så tufft, men man ska ju ändå köra sina 8 timmar och det kan ibland hända saker som gör att man för en kort stund får jobba rätt hårt med busskörningen också. Det som är bra är att när jag väl har bytt om till jobbuniformen så tänker jag bara på vad jag har att göra på jobbet. Jag har inte en tanke på allt grejande (som just nu känns för mycket) när det är dags för busskörning.