Karin ringde mig i dag och frågade om vi inte skulle ta oss ut och springa tillsamans någon dag. Det där blev jag lite rädd för. Man blir ju inte rädd för Karin som person för hon är ju världens snällaste och ödmjukaste människa, men ska jag springa tillsammans med henne så får jag nog fan förbättra mig. Karin gör ju milen på ca 40 minuter och jag är inte ens i närheten den tiden. Jag är ju bara nöjd om jag klarar av att springa 1 mil utan att stanna för många gånger. Jag kommer ju ínte och kunna hänga med henne om vi ska ut tillsammans och köra en löprunda. Man får väl hoppas Karin håller igen lite och joggar mer om jag hon tar oss ut på en löprunda tillsammans någon dag. Eller så kanske jag kan få ett försprång på några kilometer om vi nu ska köra milen.

 

Jag har precis varit ute på en löprunda. Det blev 3 km och det är mitt andra pass för dagen. Det kändes bra och precis som i morse så gick runda ganska fort. Men jag får fan kämpa in 3 km. Jag löper inte lätt och fint fram så någon storform är jag inte i. men 4 pass på två dar får man vara nöjd med.