Jag funderar på vad som ska finnas på en bra bild där Danne precis har duschat. Denna bilden blev jag riktigt nöjd med som jag lyckades ta efter dagens träning och dusch. Jag blir långt ifrån alltid nöjd med alla bilder som jag tar efter en dusch. Jag funderar över varför en del bilder blir helt katastrof, medans andra bilder blir så bra att jag bara vill förstora upp dom och rama in, för att sen hänga dom på väggen? Känslan när man tar bilden spelar nog roll. Har man kört ett bra pass så att tex benen fortfarande skakar när man har kommit ur duschen då är det ett bra läge för att knäppa en bild. Det är då lätt att se lte så där mystisk ut.  När man ler och ser glad på en duschbild då är jag sällan 100% nöjd med bilden.

 

Man ska ha den där mystiska blicken och inte något direkt "smile" på läpparna. Har man kört ett hårt träningspass och sett till att sen stå ganska länge i duschen, då kan man ganska lätt få till en riktigt bra bild sen. Man ska känna mystiken när man ser bilden, fast ändå inte allvaret. Mystiska ögon, halvnaken, nytränad, nyduschad och samtidigt lyckas man ta en bra bild. Den känslan när allt de faller på plats går inte att beskriva, man måste uppleva den själv.