Jag har såklart haft en dag av arbete. Jobba och slita, upp tidigt som fasen ju. Fast jag är ovanligt pigg ändå. Jag har ju försökt denna veckan att ändra inställningen lite till detta med att gå upp tidigt. När klockan ringer tar jag mig upp direkt och sen har jag väldigt gott om tid innan det är dags att "tagga" till jobbet. Dessutom försöker jag inte tänka på hur jobbigt det är att vara uppe och skutta en tidg morgon. Jag tycker ändå det är så att har man väl tagit sig upp ur sängen och märker att man sen kan ta det väldigt lugnt innan jobbet, då känns det bra att vara uppe även om det är på tok för tidigt egentligen. 

 

Kanske är det så enkelt att bara man tänker positivt, eller inte tänker alls om detta med att gå upp tidigt så blir man automatiskt piggare bara av det. Det jobbiga på morgonen är att kliva upp tidigt ur sängen, men om man då som jag gör nu kliver upp direkt när klockan ringer utan att tänka så hinner man ju inte fundera på hur jobbigt det är precis när man hör den signal som nog hatar mest i hela världen. Tänk om jag äntligen har kommit på ett sätt som gör att  jag i framtiden inte tycker det är så hemskt att gå upp tidigt som f*n, typ 03:30. Ska försöka nu att vänja mig vid tanken på att det går så bra att gå upp tidigt på morgonen. Man kommer ju hem tidigt och man har större delen av dagen kvar sen till fritid. Känns som jag är lite för positiv nu, men det får man vara.