De mesta är som vanligt. Jag slappar och kämpar på samtidigt. Men det mesta känns bra och jag tror på att allt mitt kämpande kommer att ge mig "lön för mödan" så småningom. Rätt ok känsla. Kämpa på nu och så veta ganska säkert att man får  det bättre sen. Kanske kan man fixa så att det blir så mycket bättre så man aldrig mer behöver kämpa sig till sig någonting. Kanske inte riktigt kommer att funka för jag är ju ändå Danne och jag har alltid varit en kämpe. Det är liksom en naturlig del av hela mig så det är inget man bara tar bort. Det ingår liksom i min personlighet. Tror jag iallafall? Även om jag ibland har tvekat på det också. (Slöa perioder har jag ju haft)

Mycket känns ändå helt ok just nu även om det är mycket kämpa och lite lyx och skumpa. Jobbar på gör jag utan sjukskrivining eller bekymmer med att få beviljad ledighet  . Det "rullar" på utan några större bekymmer om man säger så.




Passen jag kör är helt ok. De är inte många pass som liksom är för långa.¨Jag har heller inte upplevt att något pass av det jag kör känns stressigt. Kanske någon tur sådär, men i det stora hela är de ganska lugnt. 

Med mina vänner funkar det bra med (bäst). Jag har att göra på min fritid. 




Fritiden :