Jobb igår och snart är det dags att jobba idag igen. Är hemma och vänder typ. Skönt iallafall att man kämpar på igen och att det har blivit som vanligt. Jag vill ju egentligen inte ha det som vanligt. Man vill ju ha de lite utöver det vanliga, men jag vill inte vara sjuk. Alternativet att ha det som vanligt är mycket bättre då.

Jag har det väl som vanligt? Fast jag har börjat fundera på ett annat sätt nu och jag vet inte om jag gillar de, men det är så iallafall. Jag kommer ju att fixa dom där 50 000 kronorna som  jag vill ha in till slutet av maj. Händer det inget oväntat så kan jag nog med största säkerhet säga att det blir så. Jag tror kanske att jag kan få loss mer än 50 000 kronor. Detta känns naturligvis bra, men de låser sig lite i tanken liksom...

Jag kan ju faktiskt med över 50 000 kr på "fickan". Ta mig till banken och säga att nu vill jag lösa bolånet. Jag gissar att det inte är så krångligt att fixa om man  har dom "cash" man behöver. Det känns som att det är det bästa att göra just nu. Jag kommer sen efter ett tag att märka av att jag får mycket bättre ekonomiskt "läge". Inte direkt, men ta det bara några månader framåt så kommer detta att märkas. Dessutom kommer jag inom ganska snar framtid få en löneförhöjning. Om jag betalar av hela bolånet så betyder det att jag får lägre fasta utgifter i framtiden och mer pengar som kommer in. Det är så det blir och det är ju naturligtvis bra.
Jag har ju också funderat på att renovera köket. Det var jag väl säker på att jag ville för några månader sen, men nu vet jag faktiskt inte? Bättre ekonomi känns mer lockande fast egentligen så har jag ett annat problem med allt detta. Jag vill liksom inte lösa bolån och jag vill fan inte renovera heller !

Vad händer liksom ? Detta är ju min dröm och allt är ju egentligen bra med att fixa detta. Bätttre ekonomi och nytt och fint i mitt hem. Lägenheten stiger i värde och jag kan sen leva det glidarliv som jag alltid har velat göra. Säljer jag denna lägenhet så får jag loss minst 500 000 cash (dagens marknadsvärde). Allt blir ju bra liksom, men......

Mitt problem är bara att jag tycker hela processen är för tråkig. Allt detta är kanske vuxet, moget och bättre för mig, men det är ju roligare att strunta i allt som har med bolån och renovering att göra och istället resa och festa och ha kul för pengarna. Jag har liksom inget intresse av att prata med folk om vad jag ska ha för luckor till mina skåp i köket, eller om jag ska sätta in en diskmaskin eller ej. Jag vill inte gå till banken och säga att ta mina 50 000 kronor och lös mitt bolån. Jag vill fixa detta på något sätt, men jag är ute efter resultatet av allt. Men jag känner bara att jag vill inte göra de som krävs. Allt är bara för tråkigt att hålla på med liksom. Jag vill bara kunna trolla fram en nyrenoverad lägenhet på en sekund och sen har jag förverkligad min dröm om ett nytt och fint hem. Skuldfri vill jag liksom bara bli, men jag vill skita i det jag måste göra för att fixa det så snabbt som möjligt.

Jag tror väl ändå att jag kommer att göra som jag har tänkt från början. Dom 50 000 kronorna som jag kommer att ha i slutet av maj kommer jag att använda till antingen lösa bolånet eller renovering. Det är ju det bästa för min egen skull, men det är bara så tråkigt att kämpa med detta. På något sätt känns det konstigt att jag ändå drömmer om nytt hem och att en dag bli skulfri. Men det är ju det där glidarlivet "for life" som man vill åt.