Slösa inte bort din tid..

Har haft en litet besök av en vän och vi pratade om allt möjligt. jag tänkte för ovanlighetens skull skriva ganska mycket om vad vi snackade om. De var en del och de blev ganska tänkvärt.

Min kompis som var här på besök vet inte riktigt om hon ska bryta med sin pojkvän eller inte. De hon berätta för mig fick mig direkt att tänka att hade jag kännt sådär så hade jag lämnat den där relationen omgående. Men de är inte alltid så lätt som jag alltid vill få de till. Den man lever ihop med har man ofta en gemensam historia ihop med. En gång i tiden var man kanske nykär. Vill man lämna någon så kanske de inte alltid är så lätt även om jag kan ha svårt att förstå hur man vill stanna någanstans där man inte verkar må bra.

De detta handlar om är att min kompis känner en massa saker som gör att hon vill lämna sin sambo.
Sommaren är ju helt underbar när man är med någon man älskar. Har man desutom semester ihop så borde allt kunna bli riktigt bra. Man behöver inte ha en massa pengar och åka på någon semester för att ha de bra.



Man kan gå promenader, kyssas mycket, man kan bara gå hand i hand och titta varandra in i ögonen och vara förälskade. Detta är något som min kompis berätta att hon saknar. Detta är något som nästan aldrig händer i hennes relationen längre. Nu kommer frågan: Ska man bryta relationen då när detta som är så enkelt inte funkar?

Jag tror inte jag själv hade velat leva med någon om jag inte ens får detta. Min kompis känner sig dessutom ganska uppgiven. För de som hon tycker är fel och försöker diskutera säger alltid hennes kille att de är hennes fel att saker och ting är som de är. Hon får ofta veta av sin kille vad hon är dålig på. Trots att de inte handlar om så många saker så är de något hon känner att hon ofta får höra.

Han skrattar ofta åt henne, på kanske lite fel ställen. Hon berättar kanske vad hon känner och de känns som inte han tar de på allvar eller inte bry sig. Hon känner rent allmänt att hon får ta mycket skit för små saker som att hon tex råkade en gång glömma gå ut med soporna trots att de borde hon ha gjort  när de som låg i påsen lukta "apa"

Hade jag levt i en relationen där detta hade förekommit och jag inte mår bra så tror jag nog att jag hade försökt bryta den. Men de är alltid svårt att råda i andras problem. Beslutet måste man ju ta själv. De enda som förändrar något är ju att man fattar ett beslut och tar de första steget mot att bryta med  sin partner. I nära relationer tycker jag inte att man gång på gång ska behöva ta skit. Mår man inte bra i sin nära relation så mår man väl inte sämre av att lämna den ? Inte alltid lätta frågor detta. Men man vill väl alltid må bra??



Jag har naturligtvis frågat min kompis om detta var något jag fick blogga om och de fick jag