Inget offer utan en levare

Jag strävar åt att hela tiden leva i nuet. De är mycket lättare att göra de nu när de är semester. För man gör de man känner för just nu utan att man behöver passa in med jobbet. Vill jag gymma i 2 timmar så gör jag de. Vill jag ta en promenad på 5 timmar så kan jag göra de. Jag kan åka till en kompis och vara där utan att behöva tänka på att jag ska iväg och jobba. Jag vill vara en levare. Inte en överlevare och inte ett offer ... Överlevare är man ibland, de är oundvikligt för livet drabbar oss alla ibland. Då får man bearbeta de som hänt och sen försöka gå vidare utan att göra sig till ett offer.

När man är ett offer så upplever man sig själv som maktlös och beroende av andra. Problem som man hamnar i  tycker personer som gör sig till offer att de är andras fel och man ser inte sin egen del i de som har hänt. Jag vill vara en levare. Jag vill leva här och nu. Jag har dom senaste åren funderat mycket på vad som får mig att måbra och vad som egentligen är viktigt för mig. Jag tror mig idag veta, men om några år finns de säkert annat som är viktigt för mig och de vet jag inte nånting om idag för jag lever ju i nuet..

Att bli en levare som lever i nuet kräver övning. Man gör de man mår bra av och man glömmer aldrig att ta hand om sig själv. Ingen är naturligtvis perfekt, men om man ibland övar på att vara en levare och inte gör sig till offer så fort livet drabbar oss (som de gör för alla) så har man kommit en bra bit på väg till den där underbara känslan av ett levande liv.