Jag har haft två bra lediga dagar. Mycket chillande och jag är också glad över att jag nu kan säga att jag är säker på att jag håller den budget jag satte upp för februari. Jag ska ju spara en hel del nästa vecka på de pengar som kommer in då, men det kommer att funka som jag vill ha det. Jag kan nu vara helt säker på det och det känns skönt. 

 

Just nu kan man säga att jag ligger lite före ekonomiskt. Just nu har jag dom pengarna som jag senast känner att jag måste ha i slutet på mars. Efter nästa vecka kommer jag att ha dom pengarna som jag känner att jag senast behöver ha i slutet på maj. Det känns skönt att ligga så långt före, i den plan jag har för detta året. Ända fram till sommaren så kan jag enbart fokusera på att få loss pengar till mina resor och sparmålet som jag har och som jag vill sätta i i slutet på december kan jag just nu lägga på is i några månader. Det känns grymt coolt att kunna göra så med sin ekonomi. Jag har ett bra "flow" nu som jag verkligen ska försöka utnyttja maximalt.  Dessutom känns det ju kul att ha så mycket att se framemot. En utlandsresa är bokat och tre till ska det bli under 2025. Jag ska också göra roliga saker runt om i Sverige. Lägg sen därtill att jag ska spara en stor summa pengar som jag ska göra något bra med under 2026. Ingenting känns omöjligt nu och jag kan nästan säga att jag skulle bli förvånad om jag inte klarar alla mål som jag har satt upp under 2025. 

 

En tanke som har slagit mig i allt detta är att det skulle kunna bli så att jag får skjuta resorna framför mig så mycket så att jag mot slutet av året måste resa ganska mycket för att nå dessa mål. Det kan bli väldigt tight där och det är jag medveten om redan nu. Samtidigt känner jag att det viktigaste är ju att jag klarar av alla mål jag har satt upp för i år. Det spelar ju ingen roll vilken tid på året jag väljer att sätta allt. Strategin är att ta en månad i taget. Jag vänder och vrider på allt jag kan göra, i det nuet jag befinner mig i. Jag gör min grej och jag jagar inte andra människor. Gör jag bara som jag har tänkt mig så är jag övertygad om att det kommer att gå bra och på köpet så kommer jag också att få dom människorna omkring mig som jag kan lita på och som jag känner att jag vill ha i min närhet. 

 

 

 Idag har jag haft en söndag som inte går att klaga på. Jag har grejat lite med tvätten. Jag har varit ute och ätit gott på min "favvorestaurang" Jag har kollat på pingis och chillat med andra klipp på Youtube. Jag har handlat och förberett med matlådor inför nästa veckas jobbande. Jag har också varit ute på en kortare söndagspromenad. Livet känns bra just nu och det är bara att hoppas att denna känslan håller i sig och vara länge. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu är det riktigt skönt att man fått en ledig helg. Jag har känt hela dagen (lördag) att jag hade inte orkat jobba en enda dag till under denna veckan. Igår efter jobbet så var jag så trött så jag sov i princip bort halva eftermiddagen och halva kvällen. Sen satt jag upp några timmar. Jag kollade lite klipp på Youtube och grejade lite med mina sociala medier. Allt var bara väldigt chill och på något sätt så kände jag av att jag hade gått upp kl 04:00, 5 dagar på raken. Kroppen sa liksom ifrån och då är det ju bara att tagga ner. 

 

Idag har jag också mest chillat. Inför denna helgen så hade jag tänkt att göra mer grejer, men när jag känner mig för trött efter allt som har varit under denna veckan så stretar jag inte emot den känslan och gör massor med saker ändå. När känslan av trötthet och tomhet infinner sig så tycker jag att et känns bättre och tryggare för mig att bara vara. Jag behöver ju inte alltid göra nånting, även om jag har tid med det. Ibland känns det mer rätt att bara chilla och inte bry sig om ett förbannat dugg. Så har denna lördag i alla fall känts för mig. 

Jag skulle först varit ledig idag, men en av alla mina chefer frågade igår om jag kunde köra lite extra. Snäll som jag är så ställer jag upp. Jag slutade ju 13:30 så det kändes ändå ok att jobba på idag också. 

 

Det har ju varit ganska lugnt att köra eftersom ungarna har sportlov, men jag har haft ganska långa arbetsdagar under denna veckan. Dessutom har jag haft ganska mycket att göra efter att jag har kommit hem från jobbet. Sen vill man ju hinna spela pingis också.

 

Jag har kört två pingispass denna veckan och i tisdags så var Patrick Franziska på besök i pingishallen i Trollhättan. Han är en tysk landslagsman i pingis och och enligt den senaste världsrankingen som jag har sett så är Patrick rankad 8.a i världen. Det var jätteroligt och häftigt att se han spela på så nära håll och det small som fan och alla slag lät som pistolskott. Klockrena bollträffar och suverän balans. Han är ju också en väldigt snäll och bra kille. Därför tycker jag att det är så roligt att Patrick har lyckats så bra som han hittills har gjort med sin pingis.

 

Jag vågade inte fråga om en bild med honom och det kändes heller inte som jag fick några bra tillfälle att fråga honom. Patrick återkommer ju ofta till oss i TBKT för träning, och jag kommer säkert att någon gång få ta den där bilden med honom. 

 

Men jag fick i alla fall småprata lite med en av världens absolut bästa pingisspelare i tisdags. Det kändes coolt.

 

Jag har ju träffat många bra pingisspelare genom åren, men med vissa lirare känns det alltid lite extra magiskt och den känslan fick jag i tisdags. Jag är glad att jag tog upp pingisen igen för ca 1,5 år sedan. Annars hade man ju tex inte fått vara med om att få träffa Patrick. Även Kristan (pingisspelaren) Karlssons pappa var nere i pingishallen i tisdags och det var kul att få växla några ord med honom också. Jag har inte träffat honom på många år. Han verkade må bra och han är en bra och driftig man. Det kan man lugnt säga om man tittar tillbaka på allt han har åstadkommit i sitt liv. 

 

 

---

 

Idag kommer jag lättare kunna veta hur mycket pengar som jag exakt har att bolla med nästa vecka. Jag har egentligen under hela februari varit ganska klar över hur mycket pengar jag vill spara på allt jag får in under denna månaden. Jag har länge varit ganska säker på att det kommer att funka, men idag kommer ju något s.k. lönebesked och då blir det lättare att mer exakt få koll och också bestämma sig för vad man ska göra. Det är egentligen inte så märkvärdigt, men jag är ganska taggad på att bara klara av alla dom mål jag har satt upp för i år och då behöver jag nog ha mer kontroll och koll än vanligt. Jag måste ju i alla fall göra nånting annorlunda mot tidigare, eftersom jag dom senaste åren har känt att jag inte riktigt har lyckats med nånting full ut. Mycket har varit hyffsat, men inte som jag egentligen har velat ha det. Det ska jag ändra på nu. 

 

 Känslan ju nu är bra och jag ligger före med mycket. Men jag är också medveten om att jag behöver vara noga och ha tålamod för jag tror inte att jag kommer att kunna klara allt hur lätt som helst. Om jag fixa alla mina mål med resor och sparande, så kommer det nog att vara ganska precis. Jag har en uträkning som funkar och jag har gjort samma kalkyl säkert 100 gånger. Den funkar, men jag ska ju göra vad som krävs också. Det är lätt att slarva eller tänka att man tar tag i vissa saker sen. Men det finns liksom inget sen nu. Det är nuet som gäller. 

 

Jag är noga med att ta en månad i taget och inte tänka för långt fram. Det jag ska göra nästa vecka med min ekonomi, det är vad jag kan göra nu.  I mars månad kan det se helt annorlunda ut och då får jag utgå ifrån var jag befinner mig just då. 

 

Efter denna månaden så har jag några månader där jag kan lägga fokus på att få loss pengar till olika resor. Nu ligger mest fokuset på att få ihop pengar till det sparmålet jag har och som ska sitta fullständigt på plats i slutet av December i år. Om jag bara spara dom pengar som jag har tänkt att spara nästa vecka, då behöver jag inte tänka på sparmålet förrän till sommaren igen. Så är min tanke just nu i alla fall. 

 

 

 

 

 Jag får ibland frågan om jag inte är rädd för att resa utomlands själv. Mycket kan ju hända och saker och ting händer ju när folk reser. Man hör ju om sånt och visst är det inte riskfritt.

 

Jag brukar alltid svara att jag har alltid känt mig helt trygg dom gångerna som jag har varit utomlands. Det har egentligen aldrig hänt nånting mer än att jag kanske har känt i efterhand att jag blev lite blåst på pengar när jag har köpt något. Det kan ju ibland vara svårt att veta vad som är rimligt och vissa har kanske utnyttjat min brist på kunskap och oförmåga att säga ifrån. Men den turistfällan kan jag leva med att jag går i ibland. Man lär sig också av sina misstag och då får man väl ta det man ibland blir blåst på som läropengar. Det kostar ju att lära sig liksom. 

 

Annars har det som sagt inte hänt mig något obehagligt nr jag har befunnit mig utomlands. Jag kanske har haft tur för man hör ju ibland historier som andra berättar där man vittnar om väldigt obehagliga saker som tex rån och misshandel. Jag säger inte att saker och ting inte kan hända mig också, men jag anser att risken är lika stor i att man råkar ut för saker i Sverige som den är utomlands. Jag tror också att jag är bra på att smälta in i omgivningen och jag gör inget större väsen av mig. Jag går mest runt och ser mig omkring och jag tar det lugnt och bara njuter av lite skön ledighet, där jag slipper vara på hemmaplan och ägna mig åt all den skiten som är ständigt återkommande då. Det har ofta känts väldigt lugnt att resa och när jag reser själv så gör jag ju som jag vill också. Jag behöver ju inte hänga med på saker som kanske andra vill göra, som jag kanske innerst inte vill. Det liksom inget tjafs eller nånting. 

 

Sen känner jag väl ibland att vissa länder och platser kanske man inte ska resa ensam till i framtiden. Spontant känner jag väldigt stora städer passar jag mig för att åka till ensam. Jag har ju varit  i New York en gång och jag trivdes väl bra där och kände mig trygg så. Men det var lite tufft att vara där ensam i 9 dagar. Min magkänsla idag säger mig att den typen resa vill jag nog inte åka ut på ensam igen. 

 

Jag vet egentligen inget vad jag ska säga när jag får just den där frågan om jag inte tycker det är lite läskigt att resa själv. Jag kan bara konstatera att hittills har det känts  bra och tryggt på dom resor som jag har gjort genom åren. Jag kanske har ångrat vissa resmål för att något inte var så roligt som jag hade hoppats på. Men jag har känt mig trygg och säker när jag har varit utomlands. Ingenting har egentligen hänt och jag känner heller inte att jag behöver oroa mig för det. Är man väl förberedd så brukar allt gå väldigt bra. Dessutom är det väl bra om man inte drar på sig för mycket uppmärksamhet. Jag ligger alltid lågt och tar det väldigt lugnt. Dessutom har jag ofta känt att jag har fått mycket hjälp av den lokala befolkningen när jag har varit ute och rest genom åren. Det har hänt mig ganska ofta, så jag personligen har inte upplevt att det är läskigt att resa själv. Snarare tvärt om. Jag trivs många gånger bättre utomlands än vad jag gör i Sverige. Även om jag mot slutet av en utlandsvistelse ofta känner att det ska bli skönt att komma hem igen.