Jag skulle egentligen varit ledig idag, (onsdag) men en av mina chefer ringde klockan 06:00 i morse och frågade om jag kunde komma in och jobba ett pass. Ibland ställer jag upp och ibland säger jag nej. Får jag frågan om övertid så tror jag är en "50% person". Jag säger nog nej och ja lika mycket. Idag kände jag att jag kan ställa upp. Denna arbetsdag ger mig ju ändå ganska många komptimmar och jag vet ju med mig att det kommer dagar framöver där jag verkligen vill vara ledigt. Då är det ju bra att ha mycket ledighet att kunna ta av. 

 

Jag är lite snurrig i huvudet nu, men jag känner i alla fall att allt jag grejar med blir så bra som jag på förhand har räknat med. I vissa stunder får jag ligga på som fasen för att få allt på plats som jag vill. Tex pengarna har jag redan nu fått på plast som jag vill ha dom inför mars och jag tycker att jag har en bra budget som jag inte behöver kämpa för att hålla. Jag lägger mig på en nivå så att jag vet att jag klarar av den. Jag skulle nog kunna göra mer med pengar och en tjäna det jag vill få ihop på kortare tid, men det blir inte värt det. Jag kommer ju bara att få kämpa mer i min vardag och jag har ju bestämt mig för att det är här och nu som är det viktigare. Jag kommer ju att klara av årets mål också, men det räcker ju att jag sätter det i slutet på december i år. Jag kommer bara att tröttna om jag kör för hårt och tänker för stort redan nu. Jag tar lite i taget och jobbar systematiskt framåt. Det är nog det enda sättet som funkar för mig. 

 

Det som har känts bra under februari är att vad jag än har valt att göra så har jag allt funkat. Bara jag grejar så funkar det. Konsten har jag tex tjänat ganska mycket pengar på. Med tanke på att jag inte har jobbat så hårt med det, så har det ändå rullat in pengar. Mer pengar än vad jag borde tjäna på det. 

 

Jag tar tag i saker och ting när jag kan och jag har tålamod och väntar tills jag känner att jag kan göra nånting bra och få ut det resultatet som jag vill av det jag grejar med. Det kräver ibland att jag ligger på och köra hårt kortare stunder. Det kan kännas lite tufft psykist för vissa saker tar ju typ bara två minuter och sen får man vänta ganska länge innan man kan göra något mer. Så är det med pengarna nu. Jag kan inte göra så mycket nu. Jag får vänta till slutet på mars. Det är lite frustrerande att jag inet känner att jag kan göra mer, men jag vet ju också att om jag bara har tålamod och väntar, så är det ju lugnt. Jag är övertygad om att jag kommer att sätta alla mål som jag har för i år. Bara jag inet har för bråttom eller försöker fixa mer än vad jag från början har planerat. Är jag bara grymt fokuserad på nuet så löser jag allting och jag kanske till och med kan har roligt medans jag tjänar pengar. Varför ska man kämpa och tjäna pengar för att kunna ha roligt sen? Det känns ju bättre att försöka ha roligt nu. Sen kan det ju vara för sent.