Jag hade först tänkt denna fredag att jag skulle skriva några rader om kvällens tankar. Det kommer jag väl också att göra, men problemet är att jag vet inte riktigt vad jag tänker eller hur jag ska tänka. Det känns bara som tankarna går runt i huvud och är där, men jag tycker inte jag den senaste tiden har lyckats göra saker som jag tänker att jag vill göra. Även om jag gör som jag har tänkt så tycker jag inte att saker och ting i slutändan blir som jag har tänkt. Det stannar med att jag har försökt och sen kommer jag inte vidare. 

 

Efter Bokmässan så känns det som jag har haft svårt att få saker och ting fixade. Jag vet inte varför och hur jag egentligen tänker. Jag vet att jag tänker på många saker som jag vill få fixat och jag har liksom allt på en lista. Så lång är väl allt bra, men sen har det inte hänt så mycket och jag vet inte varför. Det borde ju inte vara så svårt. Pengarna är ju inte problemet just nu i alla fall. Jag tänker ofta på vad allt kan bero på, men jag hittar inga svar som gör mig säker på vad det beror på. Allt detta stör mig, även om jag fortfarande mår ganska bra. 

 

Men jag måste ändå erkänna att detta börja bli lite tråkigt. Jag försökte i förra veckan att boka upp mig på lite saker inför denna helgen. Allt gick i princip åt helvete. Jag vet lite varför, men jag borde ändå kunnat ha fixat nånting, även om jag förstår att jag inte allt kan få till allt precis som jag önskar. Men jag känner mig ju så dålig när jag slutändan inte klarar av nånting som jag försöker fixa och sen känner jag mig ännu sämre när jag ger upp och skiter i det. Helgen får bli som den blir och så tänker jag. Alla tankar jag hade på saker stannar kvar vid just tankar som bara går runt och är. Jag får kanske en helg där jag bara gör sånt jag brukar göra. Jag tänker på saker som jag vill göra längre fram och kanske kan jag försöka greja med sånt i helgen och lyckas sätta nånting. Men jag tror så lite på mig själv just nu. Det blir för tufft direkt och då blir det lätt att jag skiter i det.

 

 

Alla dessa tanker om att jag misslyckas med det ena och det andra är egentligen inget som jag mår dåligt av. Det känns bara lite tråkigt att inte ha mer saker som jag vill få gjort och som är så mycket fixade och klara att jag bara kan vänta in datumen. Jag får liksom inte grepp om saker och ting. Det känns som jag ofta faller precis innan mållinjen och efter det så orkar jag inte riktigt resa mig igen. 

 

Jag skulle ju kunna vara mer spontan och kanske unna mig mer i själva stunden. Göra något som jag bara njuter av i nuet och som också får mig att skita fullständigt i morgondagen. Men det spontana funkar ju bara i stunden och imorgon är man bara tillbaka där man var innan den där utekvällen eller vad man nu har valt att göra. Även om jag ofta tror på att göra saker i nuet, så har jag svårt just nu att vara trygg i att göra saker spontant och som kanske ger mig en kick i nuet. Jag tror liksom inte så mycket på mig själv just nu. Jag vet egentligen ingenting eller hur jag sak tänka. Vad ska jag göra? Tankarna som jag har snurrar mest runt i mitt huvud och stannar där. Det är nog inget jag mår dåligt över, men väldigt mycket känns lite tråkigt just nu. Jag har heller inga bra lösningar på hur jag ska komma ur allt detta och bara få till saker som jag vill ha dom. Jag tror heller inte att det spelar någon roll vad andra säger och tycker. Jag är inte mottaglig för vad andra säger till mig just nu. Jag fullt upptagen med mig själv och vad jag vill, men inte lyckas med just nu. Jag vet inte vad jag ska tänka och hur jag ska göra med nånting.