Jag mår ganska bra och det har gjort ganska länge nu. Det känns som det var länge sen jag var nere i någon jobbig period där jag behöver jobba mycket med mig själv för att må bra igen. 

 

Det är en ganska skön känsla. Jag tror att pingisträningen har hjälp mig ganska mycket. Jag hittar ju väldigt många känslor under och efter träningarna som jag känner mig väldigt bekant med. Jag känner trygg och det ger mig säkert en större inre frid. Jag har bara haft lättare för att vara mig själv och bli den personen som jag vill vara. 

 

En grej som jag ofta påminner mig om och som jag tror på stenhårt det är: Jaga inte människor. Gör din grej så kommer du att få rätt människor omkring dig som är personer du kan lita på. Jag tror på detta och har gjort så länge nu, men det stör mig så in i helvete att jag inte kom på detta mycket tidigare i livet. Förr var det nog så att jag jagade på tok för mycket. Jag kanske inte jagade andra människor, men jag jagade nog mitt ego när jag ville hitta mig själv. Jag visste bara inte vad jag letade efter och jag visste inte vem jag skulle må bäst av att vara. Jag fattade inte att det alltid är bäst att bara vara sig själv och följa sitt eget hjärta. Sen spelar ju ingenting någon roll om man inte mår bra. Dom där orden upprepar sig i mitt huvud samtidigt som jag tänker på att det viktigaste i livet är att man mår bra. Jaga inte människor. Det är inget man mår bra av.