Ibland vet jag allt - Ibland vet jag ingenting.
Ibland tycker jag att jag vet allt om hur jag vill få till min ekonomi och sen kan det ta några minuter så kan jag helt plötsligt inte veta nånting. Kalkylen stämde, men jag räknad fel på x antal utgifter. Det blev mer än jag trodde. Sen kan jag komma på att jag kommer att få in pengar lite tidigare än vad jag först hade räknat med. Du stämmer ju helt plötsligt mina uträkningar igen. I det ögonblicket kan jag lätt tro på mig själv, men när jag efter en tid inser att jag får kämpa mer än vad jag först trodde, då faller jag tillbaka i den där osäkerheten igen. Ibland vet jag att jag kommer att komma vidare med ekonomin, men lika gånger känns det som jag blir osäker på om jag kommer att komma vidare med ekonomin. Slutsats: Jag vet fan snart ingenting. Ja kastat fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan och det gör jag fan lika många gånger som jag byter kalsonger.
Det har ju varit mycket med ekonomin denna veckan och just nu tycker jag ändå att det har gått bra. Jag har lagt alla pengar på plats som jag har tänkt mig. Sen vet jag ändå inte om jag kommer att hålla detta under december månad som jag vill. Det kanske är för stort för mig, men jag vill ändå tro att jag fixar det.
Samtidigt vet jag ju att december är ju en sådan månad där det normalt sett går mycket pengar. Jag har flera saker som jag planerar att göra nästa år, men jag har sett att om jag köper tex biljetter redan nu så är allt lite billigare än om jag väntar till nästa år, och nära inpå allt detta som jag vill göra. Jag är väldigt säker på att jag vill göra mycket av sånt som jag har planerat sen länge, så jag kan ju lika gärna köpa allt och göra klart nu om jag ser att det blir billigare att göra så. Men jag tänker ju också att det då kanske sabbar den "decemberbudget" som jag nu har fått till så fint.
Sen är det ju mycket annat också i december. Det kommer ju ett Musikhjälpen. Det är ju jul och nyår också. Det kanske inte är helt osannolikt om jag bränner en hel del pengar vid dessa tre tillfällen.
Musikhjälpen är ju något som jag dom senaste åren har pumpat in en hel del pengar i. I år vet jag inte alls hur mycket jag ska, eller ens vill bry mig. Jag är väldigt osäker samtidigt som jag tänker att om det finns någon cool auktion som man kan buda på och som kanske innebär jag får träffa någon som jag länge har velat träffa, då känner jag att jag kommer att ångra mig om jag inte försöker ta chansen. Om jag nu har råd med det naturligtvis.
Julafton är ju en högtid där det lätt kan spenderas pengar. Julklappar är väl sånt som jag kan tänka mig att jag skulle lätt kunna lägga en hel del pengar på. Samtidigt vet jag inte heller i detta fallet hur mycket jag ska bry mig. jag jobbar också ganska mycket på både julafton och nyårsafton, men jag får ledigt lite mer under mellandagarna och efter nyår. Jag jobbar ju heller inte kvällen på nyårsafton och jag dessutom ledig två dagar efter. Det gör ju att man i alla fal kan fira nyår på det sätt jag gillar bäst. Nämligen genom att gå ut på något av mina "favvoställen" och fira säga att nu jävlar ska 2025 bli det bästa åren någonsin på alla sätt och vis. Man kan ju i alla fall alltid hoppas att det blir så. Om jag däremot orkar bry mig, det vet jag inte nu. Det får Danne se. På nyårsafton kan det ju också bli så att att man bränner en del pengar. Det har hänt tidigare i alla fall. Det kan man lugnt säga.
En grej som ändå kan hjälpa mig lite för att jag ska kunna fixa min budget det är ju att jag behöver ju inte vänta till sista veckan i december innan det kommer in nya pengar. Det börjar redan trilla in pengar veckan innan jul. Vilket då är tidigare än vad det normalt gör varje månad. Det kan ju göra att jag faktiskt klarar att hålla den budget jag har gjort för december. Det är ju egentligen bara Musikhjälpen som kan vara den stora utgiften som kan göra att min planerade budget inte håller och jag känner att även om jag skulle bränna pengar på Årets Musikhjälpen så kan min budget hålla ändå. Som sagt: Ibland känns det som jag vet att det håller. Ibland vet jag ingenting och det är väl då jag lätt hamnar i ett läge där jag bara står och stampar. Till nästa år kommer jag nog att dra ner ambitionerna. Bättre att jag kommer vidare med små steg i taget, än att jag bara står still på samma ställe för jag försöker spara mer än vad jag klarar av. Jag vill ju komma vidare så att jag kan förverkliga min högsta dröm i livet. Då är nog ett steg på vägen att vara superärlig mot sig själv när det kommer till dom mål man faktiskt vet att man klarar av. Sen är ju ändå problemet att ibland vet jag allt, och ibland vet jag fan ingenting. Ibland flyter allt samman och då blir det som det blir, men inte sällan som man har tänkt sig.
Trackback