Jag har under en tid känt mig utsatt för något som jag skulle säga gränsar till psykisk misshandel. Det kan vara för starka ord, men jag blir i alla fall nedtryckt respektlöst behandlad på olika sätt. Jag vet egentligen inte varför denna person har den attityden som hen har mot mig. Jag har inte gjort personen något som jag upplever har varit: Taskigt, elakt eller respektlöst. Jag har tidigare inte haft så mycket med denna personen att göra. Vi har inte haft så mycket till relation tidigare, men nu och framöver kommer vi av naturliga orsaker att stöta på varandra ganska ofta. Hen kommer säkert att fortsätta trycka ner mig ett bra tag till. Frågan jag ställer mig är hur ska jag hantera detta på bästa sätt? Jag har vänt och vridit på bara den tanken och det enda som jag tror kan funka, det är att jag väntar tills personen bara slutar. Jag känner just nu att skulle jag aktivt försöka få personen att sluta så kommer det bara att drabba mig själv göra detta ännu värre för mig själv än vad det redan är. Jag känner ett sånt jävla starkt obehag för att ens "andas" om detta. Jag är nämligen så säker på att den som kommer att drabbas värst av att jag tex pratar med personen eller andra personer i hens närhet, bara blir värst  för mig och jag kan inte se att detta kommer att sluta genom ett sådant agerande av mig. Det bästa jag tror nu att jag kan göra är väl bara att vänta ut det. Jag hoppas bara att personen slutar, utan att jag säger nånting till någon om detta. Jag vill heller inte personen något ont. Jag vill bara att hens trakasserier och psykiska misshandel av mig ska ta slut, omgående. 

 

Jag vet egentligen inte varför denna person gör som hen gör mot mig. Jag vågar ju heller inte fråga för då tror jag ju bara att jag får utså ännu mer skit för att jag frågar. Säger jag till personen att jag blir ledsen för det hen gör mot mig och säger till mig så är jag ganska säker på att det blir värre för mig själv. Jag har varit med om liknade saker förut.  När jag då aktivt har försökt få slut på det genom att börja prata och låta folk få veta vad jag känner, så har jag nu massor av minnen hur jobbigt det då har blivit för mig själv, bara för att jag just har sagt något och inte bara haft tålamod och väntat ute det. Jag vet inte vad som är fel eller rätt av mig att göra eller vad jag har gjort tidigare. Jag har bara erfarenheter av hur jobbigt allt har varit och som det är nu så har jag dessutom svårt att förstå varför denna person behandlar mig som hen gör. Det känns som att jag är chanslös, hur jag än i slutändan kommer att välja att göra i detta. 

 

När jag tänker på allt detta så tar det ju också väldigt mycket kraft och energi. Jag mår skit av det. Jag förstår inte varför jag blir utsatt och jag är i en situation som jag i alla fall inte just nu vet hur jag ska komma ur. Med tanke på vem denna personen är så är jag 100% säker på att det kommer bara att bli ännu jobbigare för mig om jag aktivt försöker göra något åt det. Jag skulle ju kunna ställa mig och gapa, skrika och skälla ut den här personen som behandlar mig som skit, men jag är övertygad om att ett sådant agerande bara blir kontraproduktivt.  Det enda som jag tror jag kan göra för att inget ska bli ännu värre än vad det redan är, det är att vänta tills personen slutar självmant. Jag får väl bara fortsätta utså den skiten och ha tålamod. Det är så jag tänker och det känns för jävligt att jag ska behöva känna så just nu. 

 

Jag inser nu i skrivandets stund att allt är väldigt jobbigt. Jag vill inte gå in i för mycket detaljer i detta blogginlägget. Gör jag det så känner jag ju återigen att allt bara kommer att bli värre för mig själv. Jag vill heller inte berätta vem och vilken typ av relation jag har med denna personen som jag tycker psykiskt trycker ner mig på olika sätt. Jag kan bara säga att det är svårt att undvika att stöta på den här personen. Ska slippa denna person så får jag ju i princip sluta göra saker som ag tycker är roliga och sen isolera mig, eller nåt liknade. Det känns också fel att bara klippa och helt sluta prata med denna personen. Jag får samma känsla där. Om jag agerar på dom sätten, då startar jag nog bara nånting som blir värre än allt de jag blir utsatt för just nu, och har blivit sen en tid tillbaka. Hur jag än vänder och vrider så känner jag mig chanslös på något sätt. Det känns som att det enda jag kan hoppas på är att personen som utsätter mig bara lägger av. Jag vill bara få ett slut på det och att relationen till den personen ska fungera ändå. Är det ens möjligt? Kan jag göra nånting som jag kan vara säker gör saken värre för mig själv? Jag vet inte och jag förstår heller inte varför denna person gör som hen gör mot mig. Oftast förstår man och vet innerst inne varför. Man kanske inte accepterar det, men jag kan ju fortfarande förstå. Nu fattar jag ingenting och jag vet inte hur jag ska få ett slut på det. Det enda som jag känner att jag kan göra nu för att saker och ting inte ska bli värre för mig själv, det är att vänta och se om hen bara väljer att slutar behandla mig på det respektlösa sätt som hen nu gör och har gjort under en tid. Eller ska jag bara ta tag i problemet och se till att aktivt göra saker så att detta får ett slut? Jag vill egentligen inte det för jag rätt säker på att det bara blir jobbigast för mig själv och jag är inte redo för att ta dom konsekvenser som jag tror att  ett mer aktivt agerande av mig kommer att få. Kanske borde jag prata med någon helt oberoende person som jag verkligen litar på om detta? Ärligt talat så vet jag faktiskt inte vad jag ska göra. Jag får väl bara se till att detta inte tar över mitt liv allt för stor utsträckning.  

.