Hej! 

 

Hoppas ni har haft en bra helg. Min har känts bra. Jag har bara låtit poistiva tankar flöda runt i huvudet och jag har också tänkt att jag också ska bli bättre på att skriva om sånt som känns mer positivt i mitt liv. Jag vill skriva om allt som jag ändå kan tänka mig att blogga om. Mycket av sånt som kanske inte är så roligt och positivt kopmmer ju med också, men jag försöker ändå bry mig mer om allt som är bra istället för sånt som är dåligt och på så sätt hittar jag säkert bättre energi. Livet är ju för kort för att man ska orka bry sig om skit. Typ andra människor som inte har några hjärnceller och saker som bara är tråkiga och inte ger någon mening i ens liv. Bättre att låta tankarna snurra i allt postivt som jag ändå har i mitt liv. Jag vill landa i det och låta dom bra känslorna ta över min kropp. 

 

 Jag har slappat mycket i helgen, men jag är ganska nöjd med många saker som jag har fått gjort. Ibland ger man sig ju på saker som man på förhand känner att det i bästa fall är 50% chans att man lyckas med det. Man tänker 100 gånger att man inte ska göra det. Igår hade jag lite den känslan, men sen valde jag att försöka och det gick bra och även om jag inte lyckades till 100% så kände jag ändå att jag inte misslyckades helt. Jag vill inte gå in på vad det var, men det har med mina polisanmälningar att göra. Jag vill egentligen bara säga att jag är nöjd nu att jag tog tag i det jag ville få gjort. Sen önskar man ju alltid att man inte ska behöva hålla på med sådan skit som man ibland ändå känner att man behöver ta tag i. 

 

Jag går runt med lite blandade känslor just nu. Mycket hatar jag att jag måste ta tag i och det känns också lite jobbigt att jag hela tiden känner att jag vill få gjort så mycket. Jag hinner inte alltid med, men samtidigt har jag väldigt lite som jag känner att jag måste få gjort. Att jag vill få saker gjorda är ju inte samma sak som känlan av att jag måste göra saker. 

 

Jag känner att jag vill mycket och jag tror jag klarar av allt som jag har satt upp som mål att jag ska klara inom dom närmaste månaderna och detta året. Där känns det bra. Sen kan jag samtidigt känna oro, rädsla och ovisshet. Många saker i mitt liv kommer att ske framöver, och väldigt mycket med viss förändring mor hur det är idag. Jag vill gå runt och tro att allt blir bra och i slutändan kommer att kännas bra. Allt ordnar sig liksom. Men samtidigt har jag svårt att inte känna mig orolig av ovissheten som jag känner inför framtiden. 

 

Oro är ett väldigt strakt ord och ska jag vara ärlig så är jag kanske inte så orolig för att jag inte ska klara av att hantera saker som man upplever som jobbiga och problematiska att hitta lösningar på. När man verkligen får riktigt stora problem i livet, och som man mer eller mindre känner att man behöver lösa så brukar ju det vara av sådant slag att man på förhand aldrig ens hade kunnat tänka sig att något sånt skulle kunna hända. Om jag nog förmodan någon gång hade tänkt på det så blir det ändå sällan exakt så som man trodde att det skulle bli på tänkte den oroliga tanken.

 

Jag hatar att vi är så begränsade just nu till följd av coronaviruset. Man kommer ju förmodligen att bli "blåst" på detta året också. 2020 blev ju inte alls som jag hade tänkt mig att det skulle bli. Pandemin fortsätter ju och man undrar ju när fan detta är över.  Restriktionerna...och kanske också regler och lagar kommer nog att bli ännu hårdare, innan vi alla får möjlighet att återgå till hur det var innan den här skiten bröt ut. i all denna skiten så känner jag ändå att bara jag klarar av mitt mål med pengrana för i år så har jag haft ett bra 2021, oavsett hur allt blir med allt annat omkring mig. Mycket är bra i mitt liv nu ändå. Det ska jag ta vara på och vara glad för i dessa tider då jag känner ovisshet inför väldigt mycket. Men det är ju bara att fortsätta göra så gott man kan och ta saker lite som dom kommer. Mycket mår jag ju ändå bra av just nu.