Jag har ju under en period nu inte mått så bra. Jag har känt mig låg och jag tycker mycket går emot mig. Jag under denna period funderat en del på varför jag inte har mått så bra. Jag får för mig att om jag bara hittar svaret på vad som får mig att må dåligt så kommer jag också att veta vad jag ska göra och hur jag ska tänka för att i alla fall successivt må bättre, och i slutändan må så bra som möjligt. 

 

Jag tror att det är så att jag den senaste tiden har tänkt för mycket på sånt jag inte har. Tankar på saker som jag vill ha, men som just nu känns långt borta. Jag borde väl bara försöka tänka på sånt som ger mig mer positiv energi. Jag kanske bara mår bättre av att fundera på allt som redan nu faktiskt är bra. Tänker man efter så har jag mycket att vara tacksam över. Men det är väl så att jag vill så mycket hela tiden. Jag blir aldrig riktigt nöjd, utan jag vill alltid något mer. Det positiva är väl att jag allt som oftast känner att jag vet vad jag vill. 

 

 

Jag tror att jag strävar efter att hitta den där känslan av allt bara är roligt och greja med. Det känns ju alltid bra när man har klarat en målsättning, men för att jag ska må riktigt bra så ska det ju också kännas bra när man kämpar med något. Det är väl det svåra. Att göra vad som krävs för att uppnå det man vill klara av är ju ofta svårt att finna någon glädje i och positiv energi kring. Man vill ju inte ens alltid göra vad som krävs. Om man ser att något tex tar många år att fixa. Då ställer i alla fall jag mig ofta frågan om det är värt allt slit för klara av något. 

 

Jag vill egentligen bara må bra, men jag har den senaste tiden varit osäker på vad jag idag kan göra för att faktiskt må så bra som möjligt. Jag har ju också känt att jag inte har mått bra. Jag har känt att mycket går emot mig. Vad jag än väljer att göra så känns det i efterhand fel. Just nu  kommer jag liksom inte ur det där. Jag tror att jag borde försöka tänka mer på sånt som redan är bra i mitt liv. Jag tror att det kommer att göra att jag gradvis kommer att må bättre. Egentligen vet jag ju vad jag ska göra och hur jag ska tänka för att må bra, men det är ju inte alltid som man orkar göra precis det som man någonstans vet att man borde göra.