Jobb.-helgen har jag startat nu. Jag har ju varit ledig onsdag, torsdag och halva denna fredag. Men nu har jag jobbat under eftermiddagen och kvällen. Jag har mera jobb imorgon, söndag och även 4 timmar på måndag. Jag känner mig inte supertaggad, men det är ju bara att bita ihop köra. Nästa vecka får jag jobba på och greja med allt de gamla vanliga, men sen börjar den mer roliga perioden. 

 

Jag längtar mest till något annat just nu. Den här vanliga "vardagslunken" som jag har hållit igång ett tag nu vill jag få bort. Jag längtar till andra saker. Nästa helg får jag äntilgen en lägre period av ledighet. 9 helt lediga dagar på raken. V 50 är det ju Musikhjälpen och V 51 börjar jag sen att jobba på mitt nya schema. Allt detta längtar jag efter just nu. Jag vill bara att en vecka från och med nu ska gå rasande fort. Jag är så trött på allt just nu som bara är som vanligt. När jag sitter här nästa fredag då kommer allt de som jag just nu längtar efter. Det känns bra. Sen dröjer det ju inte länge förrän storhelgen kommer. Då blir man ju julledig och så. Det blir ju naturligvis också skönt. Ser man till antalet helt lediga dagar under hela December så har jag fler lediga dagar än vad jag har arbetsdagar. Det är ju inte ofta man har det så. Den lyxen får jag se till att njuta av sen. 

 

 

 

 

 

 

Det blev bra långpromenad idag. Annars har jag inte gjort så mycket. Precis som igår har jag haft en dag av mest slappa. Jag har typ inte gjort något annat. Jag vet inte om jag vill ha det så eller inte, men det är väl bara så att jag inte orkar bry mig så mycket om nånting just nu. Ingenting just nu känns viktigt att ta tag i. 

 

Det blev i alla fall en bra promenad idag. Det kändes lite segt under större delen av rundan, men under de sista 3 kilometrarna skruvade jag upp tempot mer och då kändes det bara bra trots allt. 

 

Nu är man helt slut. Jag har haft två väldigt tuffa arbetsdagar. I söndags trodde jag inte att det skulle bli så tufft, men mycket har krånglat och jag har i ärlighetens namn inte gjort mina två bästa arbetspass de två senaste dagarna. Jag har haft mycket tankar påsånt som komma skall. Typ: Det nya schemat, Musikhjälpen och jag har väl också funderat mycket på vad jag vill göra år 2019. Jag tappar ju då lite fokus på nuet. Jag blir helt enkelt sämre på sånt jag gör just nu, men det är ju bra att jag tänker framåt. Den vägen vill man ju i alla fall gå, FRAMÅT.

 

Nu blir det skönt att få två lediga dagar. Jag får dessutom sovmorgon på fredag och även om jag får jobba så är det bara 4 timmar då. Jag är lite sugen  på att gå ut. Gärna redan ikväll, men någonstans i nattens sena timma som kommer jag nog att ångra en utgång i denna veckan. Bättre att jag håller mig hemma. Man kan ju alltid blogga. Det är ju kul det också. Jag har massor med tankar nu som jag bara vill skriva ner i olika inlägg. Det gäller bara att jag gör det också. 

 

 

 

Sista veckan i november och en sak som jag i alla fall blir påmind om varje år det är att i november har jag alltid så sjukt mycket räkningar att betala. ALLT som jag har att betala på i form av dom fasta utgifterna har jag just i november. Om jag så har en räkningar som jag bara behöver betala en gång per år så ska den alltid ut i just november. Har jag något som tex ska betalas var tredje månad, nog fasen ska den betalas i november. 

 

Nu är det ju ändå så att jag har under denna månaden lyckats dra in mer pengar än normalt, och detta har jag också vetat om att jag ska göra sen länge. Därför spelar det inte så stor roll att jag har mer räkningar i novmber än vad jag brukar ha. I slutändan blir det samma ändå. 

 

Denna veckan har jag naturligtvis busskörning att ta tag i. Jag jobbar nu två dagar och sen är jag ledig två. Efter detta har jag en jobb fredag, lördag, söndag. Lägg därtill att jag jobbar måndag också nästa vecka. Det är väl inte den roligaste perioden av jobb, men det är ju ändå skönt att man får ledig denna onsdag och torsdag. Dessutom är ju söndagspasset som jag har denna veckan, typ det bästa passet jag har att köra på mitt nuvarande schema. 

 

Annars räknar jag mest ner till vecka 50. Jag längtar till Musikhjälpen naturligvis. Det är väl det enda som jag på riktigt längtar efter nu. Jag tycker väl också om när jag får helt lediga dagar som jag kan göra vad jag vill med. Till den "lyxen" är det 2 dagar kvar busskörning. Till Musikhjälpen är det 2 veckor kvar, och då blir jag samtidigt ledig i 9 dagar på raken. Det är ju något att längta efter. Det är ju bra att man har ett jobb...för då värderar man ju ledigheten som amn får höger när man väl får den.

 

 

 

Söndag har det blivit och den käns som vanligt lite tom. Många tankar far igenom mitt huvud. Man tänker på vad man har att göra nästa vecka. Man tänker på vad fort tiden går och jag tänker och försöker fundera ut ur jag ska lösa alla saker framöver som jag vill få fixde. 

 

Jag började denna söndag med en långpromenad. Det blev det vanliga varvet. 

Jag provade att gå ut i min vinterjacka som jag köpte förra veckan. Den ändå skönt att ha på sig, men jackan är sonm en skottsäker rymdräkt. Jag kände också att den just idag var för varm att ha på sig. Jag tog ju en tröja under också. Jag blev ju hur svettig som helst. Det hade känts skönare att bara ha en t-shirt under. Jag behöver inte frysa i denna jackan i alla fall. Idag kändes den ju för varm ha på sig Nu  ångrar jag nästan lite att jag köpte denna jackan, fast blir det riktigt jävla kallt nån dag, då är man nog glad att man har denna jackan. 

 

En bra promenad blev det och nu har man lite ont i benen och andra delar av kroppen. Fast som jag brukar säga: Jag får hellre lite ont av att röra på mig och vara igång, än att jag sitter still och blir en sunkig jävel som inte orkar nånting. Det blir ju bra fart på mig när jag regelbundet avverkar en annan bra promenad. Att jag får lite ont pga detta, det skiter jag i. I det stora hela känns det ju ändå bra i kroppen.

 

När jag var ute på "promenadvarvet" idag så lyssnade jag samtidigt på en Musikdokumentär som handlade om gruppen THE HIVES.

 

 

 Under eftermiddagen har jag sovit lite. Nu har jag några blogginlägg som jag har tänkt på hela helgen att jag ska skriva. Det har inte blivit så, men nu ska jag inte lämna mitt skrivbord förrän dessa inlägg är skrivna. Fan ta mig om jag gör något annat innan dessa inlägg är klara!!

 

 

 Jag har mina lugna lediga dagar. Det känns som tiden går så fort när man är ledig. Sen känns veckorna långa när dom är fulla med jobb. Varför ska är det så? Tiden går fort när man har roligt sägs det ju. Kanske tycker jag att det är roligt att slappa. Fast jag trivs ju med mitt jobb också. Kort sagt kan man väl säga att tiden, dagarna, veckorna och månaderna går fort. Idag är det ju faktiskt precis en månad till julafton. När man tänker så, då tycker i alla fall jag att tiden har gott ruskigt fort. Vissa saker som jag  gjorde för typ några månader sen och tyckte var väldigt roliga känns nu som om det var igår. Tiden går fort, och ännu fortare när man har roligt. Jag stannar upp, tar en selfie och fortsätter att ha kul. Det är väl så livet är, och jag har väl inget emot att det är så. Bara jag mår bra.

Idag har det varit mycket slappa. Jag har idag och dom senaste dagarna läst mycket. Jag läser typ ut en bok på 1-3 dagar och sen börjar jag på nästa som jag typ läser ut lika fort. Det känns ganska lugnt. Ligga och läsa mycket är bra när man vill slappna av. Jag tycker att det är extra skönt att läsa mycket under hösten och vintern. 

När jag vaknade i morse så såg jag att snön hade fallit igen. Det gjorde den väl i början av november också, men den försvann väldigt fort igen. Så tror jag det blir denna gången också. Undra om det blir någon snö som lägger sig lagom till julafton? Vi får se om en månad. 

 

Jag sitter och funderar på det faktum att jag snart kan säga att jag har haft den bloggen i 10 år. Jag håller på med detta år ut och år in för att jag tycker det är roligt. Det finns egentligen inget annat som får mig att hålla på med detta. Den dagen jag inte tycker att detta är roligt längre då kommer jag att lägga av. Jag vet ju naturligvis inte när den dagen kommer, men någon dag blir det säkert så. 

 

 

 

1. En sak är ju att det har ju bara att köra på när det kommer till att blogga. Man behöver ju inte vara bra på det. Man får ju blogga i alla fall. Under tiden som man håller på så utvecklar man ju sitt skrivande och sitt sätt att formulera sig. Jag tycker själv att jag var ganska dålig på att skriva när jag började med bloggen. Men det känns nu som att jag har blivit så sjukt mycket bättre efter 10 år av bloggande. Jag har ju övat på att skapa texter, och det är väl då klart att man blir bättre på det. 

 

2. Bloggen har också hjälpt mig att komma till den där punkten där jag faktiskt helt ärligt kan säga till mig själv att jag mår bra. Jag har absolut haft perioder där jag har mått fruktansvärt dåligt. Jag har framförallt haft perioder där jag har haft väldigt mycket ångest. Bloggen har nog hjälpt mig ur det där och idag mår jag ju bättre än någonsin. Istället för att prata av mig och betala dyra pengar för att gå i terpi hos någon psykolog eller liknade så har jag bara bloggat ner alla möjliga tankar om allt möjligt. Jag tror att om man bara är helt ärlig med just sånt man tänker på, så mår man bättre efter att man har fått skriva ner det. Jag vet att mitt bloggande har varit avgörande för jag faktiskt mår så bra som jag gör idag. På ett sätt är ju min blogg också min psykolog. Den är ju också en bra vän. Den låter mig skriva precis det jag vill. Den säger aldrig till mig att den inte orkar jobba med mig längre. Jag får skriva av mig så mycket som jag själv vill och när jag lämnar bloggen så bestämmer jag själv när jag vill komma tillbaka och öppna mig igen. Jag behöver inte bestämma någon tid för när jag ska besöka bloggen, och när jag än väljer att skriva, vad jag än väljer att berätta så finns den alltid där för mig. 

 

 

 Slappar i massagestolen och mår bra💙💙

 

 

 

 

Jobbat idag har jag gjort. Jag har haft en ganska bra och lugnt pass. Imorgon har jag också ett ganska bra pass och sen blir jag ledig i tre dagar igen. 

 

Jag har grejat med allt möjligt idag. Det blev nästan för mycket. Jag kom på mig själv med att försöka göra minst 5 saker samtidigt. När jag tex ska gå ut med soporna så tar jag soppåsarna samtidigt som jag tar på mig kläder och sen när jag håller i alla påsar så försöker jag ta på mig ryggsäcken. Jag kommer också på samtidigt att jag ska panta burkar osv,. Det blir liskom för mycket grejande när jag försöker göra allt samtidigt i samma sekund. 

 

Jag har nu fixat tågbiljetter till Lund. Hotellet har varit bokat sen länge så nu är det bara att vänta på att Musikhjälpen ska dra igång. Jag får se om jag kommer att trivas i Lund under några dagar i vecka 50. Jag tror det. Jag gillar ju Musikhjälpen. Klart att jag vill vara på plats liksom. Jag har ju aldrig sett det live och det vill jag i alla fall göra en gång i livet. 

 

 

 

Jag är hemma från jobbet igen. Jag har haft en ganska tuff arbetsdag. Den var i alla fall tålamodsprövande. Jobbigt på ett sätt, men jag håller mig ändå väldigt avspänd. Även om jag känner att någon situation som jag hamnar i känns riktigt jobbigt. Även om jag är jävligt trött på vissa saker så lyckas typ hela tiden att behålla lugnet och vara helt avspänd. Det har hänt nåt med mig den senaste tiden. Jag har kommit ner en nivå till. Det känns bara jäkligt bra. Jag känner mig väldigt avspänd hela tiden, och jag behöver knappt tänka på det. Jag bara är det liksom.

 

 Jag har nu tänkt att jag ska försöka komma ner ytterligare en nivå. Men vad det exakt handlar om det publicerar jag i ett inlägg på nyårsafton. Jag tänkte ha som nyårslöfte att jag ska nå en ännu bättre nivå av avspändhet, men mer än så säger jag alltså inte nu. 

 

 

 

Jobbar gör man och jag känner mig lite trött och sliten. Jag har typ vaknat klockan 03:00 varje natt och sen har jag inte kunnat somna om. När man vet att man har perioder med ganska mycket jobb så känns det lite tufft att man inte somnar när man lätt kan sova 2 timmar till innan man behöver gå upp ur sängen. öhh...

 

Jag fick se på min sk "jobbsida" på nätet att jag nu kan se vilka dagar jag har ordinarie ledighet på det nya schemat som jag ska börja köra på V 51. Egentligen börjar ju allt söndag V 49, men jag börjar med att vara ledig. 

 

Vecksa 50 är det ju sen Musikhjälpen och jag sökte ju ledigt redan i augusti när jag visste datum för Musikhjälpen och att "buren" skulle stå i Lund. Då fick jag ju naturligvis tanken att dit ska jag åka. Så tror jag väl också att det blir. Jag har bokat hotell i Lund under några dagar i alla fall. 

 

Det som blev så bra nu med min ledighet det är att jag fick se att jag under denna veckan som Musikhjälpen pågår så behöver jag bara ta ut 3 semesterdagar. Men jag blir ändå ledig i 9 dagar. Min ordinarie ledighet som jag har både före och efter dom dagarna som jag skulle ha jobbat på vecka 50 lägger sig alltså så bra så att jag helt enkelt kan vara ledig i över en vecka. Det blir ju en bra start för mig på det nya schemat. Jag börjar med att ta ledigt i 9 dagar. Det var inget som jag visste när jag sökte semester. Jag sökte ju bara för att jag vill fokusera helt på #MH18. Ibland  blir det där med att söka ledigt riktigt bra. Man söker några dagar ledigt , får ledigt och huxflux så får man några dagar till att inte behöva jobba på.  Nu längtar jag ännu mer till måndagen den 10:e december. Då ska jag njuta av varenda minut i hel vecka.

 

BILD FRÅN FÖRRA ÅRETS MH

 

 

Annars har jag inte så mycket planerat. Jag vet att det är min sk sopvecka denan veckan. Jag kör lite gröna tunnor och ibland går det hur lätt som helst, fast ibland kan man bli jävligt irriterad över att ingen av mina grannar verkar vilja underlätta utkörningen för mig. Jag ska inte gå in på detaljer, men ibland undrar man hur folk tänker när det kommer till hanteringen av sina sopor.

 

Jag var ju bra på att köra mina promenadrundor förra veckan. Hoppas jag är lika grym denna veckan. Det behövs ju för det känns ju så jäkla bra i kroppen efteråt. 

 

Sköna lediga dagar. I morse var jag ute på en långpromenad igen. Det kändes bra. Det var fint väder under hela rundan .Det känns inte som det är en vintermånad just nu. Jag skulle nog säga det är fina höstdagar fortfarande. Den snö som föll i slutet av oktober ser man inte mycket av. Skönt är ju det.

 

Annars njuter jag mest av ledigheten. Jag har varit på Koppargrillen och käkat lite. Efter maten där så har jag legat och läst lite. Snart har jag läst ut Alexandras bok. Jag fick skrivet ånga blogginlägg igår och jag hoppas att jag kan få gjort ganska många idag också. Jag har många tankar om detta året. Dessutom fyller ju min blogg snart 10 år. Jag har väl en del att säga om detta också i olika blogginlägg så det är bara att köra hårt med inläggen och få ner allt man funderar på i skrift. 

 

Det är skönt att bara vara ledig. Jag slappar mest och tänker egentligen inte så mycket på nånting. Jag är mest lättad över att jag i onsdags valde att inte buda hem den auktion som sen hade gjort att jag hade fått ta en tur till Stockholm för att besöka en radiostudio. Det har under dom senaste dagarna mer och mer sjunkt in att den grejen inte hade varit något för mig. Jag tänkte ju länge på det och stundtals så ville jag åka, men nu är jag som sagt mest lättad över att jag i slutändan inte brydde mig. 

 

Jag tänker också att jag har det väldigt bra. Även om mitt liv inte är perfekt, så känner jag mig ändå nu rätt nöjd över att mitt största bekymmer under de senaste två veckorna har handlat om att  jag inte kan bestämma mig om jag ska åka till Stockholm eller inte. Om jag inte känner att jag har större problem än så, då lever man ju ett ganska bekymmersfritt liv. Det får man väl ändå säga? 

 

Vid så många tillfällen har jag tänkt tanken att jag har det väldigt bra. När jag hör och ser hur andra kan ha det, vilka problem och livssitutaioner många har hamnat i så är jag glad varenda dag över att jag slipper ha dessa bekymmer. 

 

Idag blir det mycket slappa, blogga och läsa. Jag ska blogga några inlägg om detta året. Jag publicerar dessa inlägg på nyårsafton. Min blogg fyller ju snart också 10 år och jag har väl lite tankar om detta som jag vill blogga om. Boken jag läser på just nu är ju den som Alexandra Nilsson har skrivit och som kom ut för några dagar sedan. Jag nu i skrivandets stund bara läst något kapitel. Tanken är väl att jag ska hinna över halva boken till imorgon.  Slappandet tar jag efter att jag har bloggat och läst för mycket. Lediga dagar i mitt liv kan verkligen vara helt utan: Bekymmer, oro och ångest. Jag känner mig bara så lättad, samtidigt som jag är väldigt glad över att jag har det väldigt bra. 

 

Har en skön ledig dag, och jag ska ha två till innan jag ens tänker på någonting som har med busskörningen att göra. 

 

Jag var uppe ganska tidigt (05:00) och skutta i morse, men sen kröp jag ner i sängen igen. Jag sov väl 2 timmar till. Jag gick upp igen ungefär vid 09:00 och någon halvtimme senare så var jag ute på en promenad. Det blev 12 km och gansak fort gick det också. Jag ville liksom köra mer "POWERWALK" (PW) än promenad.

 

Man kan ju säga att det har snurrat mycket i huvudet dom senaste två veckorna. När jag fick den här promenaden så var det som alla tankar som jag har haft den senaste tiden bara försvann. NU tänker jag bara på nuet. Kanske funderar jag lite framåt också, fast efter dom senaste två veckorna så har jag lärt mig att jag nog mest ska tänka på nuet och också vara i det. Tänker man för mycket på sånt som komma skall och vad man skulle vilja göra i framtiden, då får jag känslan av att den där tomheten och tröttheten som man ibland kan känna, känns betydligt mer för att man inte bara väljer att leva mer i nuet. Hurvida detta är rätt eller inte ska jag låta vara osagt. Jag vet ändå att jag mår bäst av att leva, vara och tänka i nuet. Det jag gör just nu är nog det enda som jag egentligen kan vara söker på att jag kan påverka. 

 

 

 

Det var nämligen så att jag hade tänkt att buda hem en auktion, där pengarna som detta skulle ha kostat mig hade gått till Diabetesfonden ( om jag har fattat det rätt). Det var  denna auktionen som jag hade tänkt köra på.

 

Hade jag budat hem auktionen då  hade ju det inneburit att jag hade fått dra mitt i natten till Stockholm, eftersom jag skulle ha varit på plats klockan 07:00 imorgon. Jag hade tänkt att köra bil upp, haft några roliga timmar med Rix morronzoo-gänget, fått frukost och höra Molly Sandên sjunga live när jag är på plats i studion. Priset som auktionen slutade på hade jag lätt kunnat betala! Ja, lite mer hade det naturligtvis blivit om jag hade valt att buda hem det. Detta hade säkert blivit ett rolig upplevelse för mig, men jag kände igår att jag struntar i detta. Jag kände inte att jag ville detta tillräckligt mycket. Den här  känslan av att det skulle vara så sjukt roligt att få uppleva detta, den fanns inte hos mig. Den känslan har jag känt många gånger tidigare inför andra saker som jag har gjort. Tex när jag fick träffa Peg Parnevik, eller när jag för ca 5 veckor sedan träffade Alexandra Nilsson. Då kände jag så starkt att jag verkligen ville göra dessa saker, men så kändes det inte denna gången. Magkänslan sa liksom åt mig att inte göra detta, och då blev det inte så.

 

 

 

 

 Idag tänker jag mest på om jag ska fixa det sista som behöver göras för att jag ska få åka till Stockholm, natten mellan torsdag och fredag. Jävlar vad svårt jag har för att bestämma mig. 

Jag kan i alla fall säga nu att pengarna är inga problem. Det är helt sjukt vad denna novembermånad går bra när det gäller att dra in tusenlappar. För ca 10 dagar sedan fick jag in en bra slant och idag var det så igen. Det kommer sen två datum till i november där jag får in riktigt bra med "cash"  Den grejen som jag grubblar fram och tillbaka på om jag ska göra eller inte i Stockholm kommer inte att "falla" pga att jag inte har pengar. Det jag tänker mer på om det är om det är värt att gå igenom allt för den korta tid som jag kommer att tillbringa i Stockholm, om jag nu väljer att försöka fixa denna grej som jag typ har funderat på i 14 dagar. 

Detta snurrar bara runt i mitt huvud. Jag vill väldigt gärna göra detta, men nånting säger mig att det är just nu mer rätt och klokare av mig att låta bli.

Jag har typ 8-10 timmar på mig att bestämma mig. Om jag inte bryr mig om att fixa denna grejen med Stockholm nu ikväll, då är det för sent sen om jag skulle ångra mig. Jag har ju tänkt fram och tillbaka länge nu. Jag har lika svårt nu som jag hade för två veckor sen att bestämma mig för om jag ska köra på denna grejen eller inte.

 Ikväll så kommer jag ju i alla fall att kunna släppa detta, oavsett vad jag väljer att göra. Ikväll vet jag ju hur det kommer att bli. Och sen är det som det är liksom. 

Jag hade ett tufft arbetspass idag. Skönt att man inte ska behöva köra detta passet så mycket mer nu. Jag tror jag kör detta en gång till innan jag byter schema. 

 

Det var ändå inte jättejobbigt att köra på idag. Det är väl så att när man redan innan vet att man har ett tufft pass framför sig så är jag kanske mer beredd på alla möjliga situationer som man ställs inför under ett arbetspass. Det gör säkert att man hanterar allt lite bättre än vad jag annars skulle göra. I slutändan gör detta också att arbetspasset inte känns som jobbogt som man innan kanske hade trott.

 

 

1. Det är ju kul att åka till Stockholm och om det blir av på fredag så blir det jag i så fall ska göra något utöver det vanliga. Jag tänker liksom: Ska man inte ta chansen nu när man har den. Viljan har jag, men det kan vara så att hjärtat och kanske också förnuftet säger något annat.

 

2. Om jag helt ska gå på min inre känsla så tänker jag nog att det är bättre för mig att strunta i detta. Det kan vara så att jag måste göra för mycket innan, och lägga ut mer pengar än vad jag i slutändan tycker att detta är värt. Jag har redan så mycket att göra denna veckan också. Ska mycket liksom bli ännu mer? Det kan lätt bli för mycket med allt. Det gillar jag inte. Jag får nästan lite panik att bara tänka på det. Samtidigt känner jag att jag har en chans att få uppleva något i Stockholm igen som jag vet att jag kommer att gilla. Efteråt komer jag att må bra och gå runt och njuta av känslan att jag har fått träffa lite spännade människor igen.   Samtidigt gnager den där tanken i mig att detta kanske inte är så bra som jag först tyckte att det var. Tycker jag att detta är värt allt de som detta faktiskt kräver av mig? Det är jag verkligen inte säker på denna gången.

 

 

 

Ny vecka har det blivit igen. Jag har jobb i 4 dagar och sen är jag då ledig i 3. På fredag kan det bli så att jag drar till Stockholm, fast detta vet jag inte säkert förrän typ sent på onsdag. Jag kan ju bestämma mig för att strunta i det när som helst. Chansen, eller risken för att det inte blir något är väl procentuellt sett större än att det blir ett besök där igen. Jag var ju också där för exakt en månad sen. 

 

Man får se om det blir något. Jag vet verkligen ingenting just nu så jag får bara vänta tills den dagen kommer då jag senast måste veta för att det ska bli nåt. Lite sjukt ändå att jag inte vet nu om jag ska dra till Stockholm om 4 dagar eller inte. Sånt kan mitt liv vara. 

 

Idag har jag ett arbetspass som jag tycker är det tuffaste passet att köra på det schemat som jag kör på nu. Detta passet ska jag bara ha en gång till innan schemabytet. Det känns bra för ska jag vara ärlig så gillar jag inte detta passet. Det är för "spretigt liksom. 

 

Nu ska jag ta tag i jobb och det är väl det enda jag vet att jag har att göra med under denna veckan. Sen får man se vad som händer mer. Kommer jag till helgen att vara på "hemmaplan" eller "bortaplan"? 

 

 

 

Jobbat på har man gjort idag också. Detta lördagspasset är ganska bra. Det känns alltid som tiden går ganska fort. 1, 2, 3 och sen är dagen slut och man känner knappt att man har jobbat eftersom körningen är bra och lugn. 

 

Fast, jag är inte rädd för att jobba. När jag nu också vet att jag hela tiden blir belönad med bra köring och längre perioder av ledighet, då håller man ju motivationen uppe liksom. Det nya bli nog bra med det nya när jag väl kommer igång. 

 

 Fredag har det blivit och jobbar på gör man. Jag har jobb även imorgon så det blir ju lugnt ikväll. Skönt att man ändå bara jobbar lördag och inte söndag. 

 

Nu har jag fått reda på vad jag får köra på för schema nästa år. Jag fick det jag sökte och det blev ett schema där jag har långa arbetspass, men jag får ledig några dagar extra i månaden. Jag jobbar ju liksom in den där femte dagen varje vecka när jag typ kör 2 timmar längre under varje arbetspass. Jag är inte säker på om jag har valt rätt, men nu provar jag detta och jag tror att jag kommer att trivas med det. Även om dagarna blir väldigt långa så tycker jag att jag har mycket bra körning. 

 

 

Ganska lugn avspänd dag. Jag har haft en bra arbetsdag. Hela denna veckan tycker jag är bra om jag tänker på dom pass jag kör. Nu får man väl också snart reda på vad jag får köra efter för scherma nästa år. Det blir ju spännade väntan, för mig alltså.

 

Har haft en lugn ledig dag. Först tänkte jag jag typ skulle ta en dag och inte göra ett skit. Bara slappa och kolla film eller nåt annat lugnt liksom. Men sen kom jag på att jag har ju tvättstugan och sen när man hade kommit igång där nere så röjde jag i uppe i lägenheten också. Jag hade ju massor av vardagliga saker att ta tag i. Jag bara körde stenhårt med sånt idag. Nu känns det bra och man känner sig ganska nöjd att man har tagit tag i sådana sakwer som jag typ skjuter på framtiden, tills jag bara får det där rycket och börjar röja.

 

Jag fick också in dom där pengarna idag som jag har väntat på i några dagar nu. Jag har ju en grej på gång, men jag vet ju inte om jag fixar den. Det är fortfarande så att jag tänker 100 gånger om dagen att jag ska ge upp och skita i detta, men sen faller ju den ena efter den andra "pusselbiten" på plats. Idag kom det ju in extra bra med pengar och med cash kan man ju lösa problem, inte alla, men ganska många. Om ganska exakt en vecka från och med ikväll så vet jag om jag lyckas eller inte. Jag vet om jag kommer att bry mig eller om jag väljer att misslyckas med flit. Man ska ju må bra också, orka med och känna att det är värt att slita arslet av sig för saker man vill lyckas med.

 

Imorgon ska jag jobba igen och nästa lediga dag får jag på söndag. 

 

I förrgår så gissade jag ju på vilka 3 som skulle bli programledare för årets Musikhjälpen. Nu när man nu vet så kan jag ju  konstatera att jag hade alla fel, och någon annat hade jag inte trott heller. Det är inte ofta mina tips går in när jag gissar just detta.

 

 

 

En dag till har gått och jag har väl mest fått kämpa mig igenom denna tisdag. Det känns lite som att jag får problem med vad jag än väljer att göra nu.  Men det känns ändå som jag hittar en lösning på alla möjliga problem som jag tycker att jag får. Det tar naturligtvis på mina krafter, men problem är ju till för att lösas och jag löser dom.

 

Nu skiter jag i allt. Jag kan inte göra mer nu med nåt. Nu slappar jag och får skön massage i min massagestol. När man sitter i den då glömmer man lätt alla bekymmer och problem som man har och kan tänkas få.

Jag har haft en ganska lugn dag, fast i morse så höll jag på att inte hitta plånboken och jag fick leta lite på morgonen. Jag måste ju ha den för jag har ju körkortet i den. Jag går ju inte till jobbet utan körkortet liksom. När jag till slut fick en tanke på var jag kunde ha lagt den så blev jag lite rädd. Jag tvättade ju igår och jag tänkte att jag kanske hade lagt plånboken i den jackan som jag slängde in tvättmaskinen. Som tur var vad det inte så utan jag hittade pllånboken i en annan jacka och då kändes det lugnt i magen igen. 

 

Jag jobbade sen bara 3 timmar för att sen få en rast på nästan 6 timmar. Väldigt lugn och bra körning var det också så jag blev inte direkt slutkörd. Dessutom har jag ju varit ledig i helgen också. Hade alltsdå en rast på 6 timmar och under den rasten så lagde jag lite mat. Jag kollade upp om det nu blir så att jag får in dom där extrapengarna som jag sen länga har räknat med att jag ska få in, just denna veckan. Det kändes bra efter att jag hade kontrollerat detta. Jag har ju en grej på gång och fixar jag inte dessa pengar då går det typ åt helvete. Men jag har ju tidigare sagt att chansen inte är så stor att jag fixar denna grej som jag nu har på gång. Fast nu känner jag nog att jag borde kunna klara det i alla fall. Det känns ändå som oddsen är bättre nu, men ingenting är klart förrän det faktiskt är klart. Om jag lyckas vet jag i slutet av nästa vecka. Det känns bra och ser bra ut, men man vet aldrig. Jag vill ju inte säga exakt vad det handlar om. Jag vet att många är trötta på mig, men om ni följer mig på olika sk sociala medier så kommer ni att fatta. Jag vill aldrig säga så mycket om nånting, innan jag har fixat och genomfört en grej. Ni som följer mig får bara acceptera att jag är sån. Jag vill heller inte ändra på det. 

 

När jag sen gick tillbaka till jobbet så var det APT (arbetsplatsträff) som gällde. 3 timmar tog det och sen var jag klar med jobb för denna dagen. Innan mötet satt jag också och kollade alla scheman som finns att söka för nästa år. Nu har jag också sökt och jag tänker inte vända vrida mer på det. Får jag som jag helst vill så bli jag riktigt förvånad, men naturligtvis så nöjd jag kan bli. Får jag det schemat som jag sökte som andra alternativ så blir nöjd. Får jag det jag sökte som tredje alternativ så funkar det för mig att köra på och jag kommer att vara nöjd med att jag inte jobbar så mycket helger då. Det fjärde alternativet som man också var tvungen att fylla i är inget dåligt alternativ, men jag vill helst inte ha det i alla fal. Det schemat innehåller lite för mycket av sådan körning som jag vill köra mindre av. 

 

Jag får se vad jag får. Det vet jag kanske redan denna veckan. De finns två scheman jag absolut inte vill ha, och dom tror jag att jag slipper. Gissar jag så tror jag att jag får det schemat som jag valde som alternativ nummer 2. Jag kommer att vara nöjd och inet gnälla om det. Man måste ju jobba liksom, och det är för och nackdelar med alla scheman. Det är svårt att få känslan av att allt blir perfekt liksom. Det kommer man ju aldrig att känna. Men mycket kommer att kännas bra och en hel del kommer inte att vara jobbigt, även om det känns tufft att jobba på ibland.

 

Nu har det blivit kväll och jag har väl ett annat blogginlägg till  som jag vill skriva. Det blir väl ungefär vad jag har tänkt att göra ikväll innan det är dags för sängen igen. Det har varit en bra och lugn måndag. 

 

Jag fick se på Musikhjälpens Instagram att man imorgon kommer att få veta vilka som blir årets programledare. Man gick också ut med en fråga om vilka man tror blir årets programledare. Jag gissade då på: Petter Askergren , Clara Henry och Miriam Bryant. Undra om jag får något rätt på min gissning? Förmodligen har jag alla fel. Eller kan jag vara så bra att jag sätter två av tre eller alla tre? Förmodligen inte, men gissa kan man ju alltid göra. Imorgon kommer svaret och jag vill verkligen veta nu.

 

 

Måndag: Jobb: Kör bara halva passet idag. Andra halvan ska jag vara på sk APT. Arbetsplatsträff betyder det. Möte i tre timmar, typ. 

 

Tisdag: Jobbar: Förbereda massor av saker inför kommande dagar och veckor.

 

Onsdag: Då hoppas jag att jag får jag in så mycket pengar som jag vill. November kommer ju att bli en bra månad med pengar in och på onsdag kommer första "återbäringen" Jag hoppas att det blir så mycket som jag vill. Är det för lite då kan jag glömma att jag kan göra den där roliga grejen som jag inte kommer att avslöja förrän jag vet att jag ska få göra den. Eller så säger jag det aldrig. Går allt åt helvete så vet ju ingen vad det var som jag hade på gång. Och så tycker jag att det ska vara. På onsdag vet jag om chansen finns kvar eler inte. Sen kanske jag i slutändan misslyckas så att allt går åt helvete i alla fall. Jag är ledig från jobbet.

 

Torsdag: Jobba på med busskörningen och sen är det ju mycket bra på TV under kvällen. Mycket slappa i massagestolen alltså.

 

Fredag: Jobb och jag har nog det jobbigaste passet under denna veckan. Det blir annars en lugn fredag. Jag har ju jobb nästa dag också.

 

Lördag: Har jobb och det är ett ganska bra arbetspass. Bra körning och så.

 

Söndag: Ledig och då blir det mycket "chillande". Man får ju försöka sig på en långpromenad också. Äta gott är ju aldrig fel heller. 

 

 

 

 

 NEW YORK NEW YORK...

 

 

 

 🏓🏓💛💛

 

Jag lägger väl upp lite mer gamla grejer i olika inlägg under den närmaste månaden. Efter 10 år av bloggande så finns det ju en hel del på Dannebloggen som man kan berätta om igen. 

 

 

Jag tänker mest på att jag just nu försöker fixa en grej som förmodligen kommer att gå åt helvete. Sen är jag ändå inte säker på detta och det är väl därför jag ändå gör ett försök. Men tanken att jag nog inte fixar det gör att jag känner mig lite trött. Det tar väldigt mycket tid av tänkande och sånt tar också energi. Tanken på att jag kanske inte räcker till. Att det blir för mycket, fast jag så gärna vill sätta detta är svår att bara acceptera. 

 

Jag gick en långpromenad tidigare idag. Det var skönt att framförallt få rensat skallen lite från alla tankar. Sen tror jag ändå inte att dagens runda räckte för att få ur allt som jag tänker på just nu. Men det känns i alla fall bra i kroppen nu efteråt.

Fortsättningen av denna söndag blir nog väldigt lugn. Jag känner bara att jag vill ta vara på ledigheten och fortsätta att bara vara. 

Jag har en ganska "chill" lördag. Jag bestämde mig i morse att jag bara struntar i de mesta och ser till att bara vara. Det är ju rätt skönt att man har den möjligheten att bara göra så. Bara ta en dag och slappa och egentligen inte göra nånting. Jag känner ju också ofta att det är bra om jag bara stannar upp ibland och funderar lite på allt och ingenting. Vad håller jag på med just nu? Hur vill jag göra med olika saker i framöver? Hur blir det om jag gör si eller så? Vad är jag nöjd med just nu i mitt liv?  

 

Nånstans är jag ganska nöjd med allt, men jag vill ändå hela tiden lite till. Är jag nöjd då? Ja det är jag, men jag vill ju hela tiden utvecklas och uppleva nya saker. Jag kommer nog rätt länge till vara en person som sätter upp nya mål och tänker ut strategier för hur jag ska göra för att nå specifika mål som jag sätter upp. Möjligheterna finns hela tiden. Det gäller bara att se dom.

 

Men i helgen blir det nog bara väldigt mycket "chillande". och slappande. Idag har jag haft en sån dag i alla fall. Det är ju också sånt som man inte får glömma att unna sig ibland. Att bara vara är en väldigt skön känsla att befinna sig i. Jag vill inte glömma att jag ofta har den möjligheten också. Det känns faktiskt lite lyxigt att jag kan unna mig stunder där jag bara är, och inte har några måsten överhuvudtaget. 

 

DAGENS BILDER PÅ FINA VÄNERSBORG. EN DAG  DÅ JAG BARA VILL VARA.

Jag har ju det där med jobbet att jag ska välja schema. Fan va svårt jag har att bestämma mig. Jag får nog bestämma mig under helgen i alla fall. Snart måste jag ju söka. Jag kan liksom inte fundera så mycket mer på det. Som jag tänker nu så känner jag att det har kört på under detta året är helt ok. Jag kan tänka mig att köra ett år till på detta, men jag tror inte det är vad jag helst vill. Det jag helst vill ha, tror jag inte att jag får, fast helt omöjligt är det inte och chansen har ökat under de senaste dagarna eftersom jag har fått reda på vad några av mina kollegor har sökt. Men... jag är egentligen inte säker på nånting. Jag vet verkligen inte vad jag vill och snart måste jag söka. Jag känner mig faktiskt lite stressad av detta. Vad ska jag välja???? Det känns som at jag inte vill nånting överhuvudtaget.

Jag skrev ju ett inlägg igår där jag berättade att jag hade en grej på gång som jag kände var väldigt lätt att misslyckas med. Idag har ändå chansen ökat att jag ska lyckas även om det fortfarande finns mycket som kan gå, även om ingenting är klart på långa vägar. När jag tänker på detta att chansen ändå finns, och att den har ökat sen igår, så känns det ändå ganska bra nu, men....

 

Jag har en grej på gång där risken är ganska stor att jag misslyckas. Men lyckas jag så kommer jag att känna att jag är jävligt bra. Förutsättning är att jag under ca två veckors tid nu sätter allt till 100%. Jag får inte tveka en sekund och jag måste vara fan så noga med allt. Jag tänker inte säga exakt vad det är för då ökar risken för att jag misslyckas, men jag är grymt taggad och jag är nog full av förväntan. 

 

Nu är det ju ändå så att jag inte vågar ha för stor förväntningar. Det är inte stor chans att jag lyckas, men ett misslyckande på denna grejen gör inte att det kostar mig en massa pengar. Därför känner jag att det kan vara värt ett försök. Det som jag tänker, men försöker fötränga stenhårt det är att om jag inte lyckas så kanske jag kommer att bli väldigt ledsen. Det är ju inte roligt att liksom gå ner sig. Chansen är ju som sagt ändå inte stor att jag fixar detta och då kanske det i  gör att jag inte blir så ledsen vid ett eventuellt misslyckande.