Klockan närmar sig lönen och jag vet nu i alla fall att jag klarade av mitt första sparmål. Jag får ju lön kl 00:00 i natt.  När då nya pengar kommer in  så kan jag kämpa mot ett nytt mål med sparandet av pengar. Jag vet att jag förra månaden sa att jag inte kommer att klara av att spara så mycket pengar som jag hade satt upp som mål den gången, men nu har jag ju klarat av det. Jag är en envis fan som aldrig ger mig.  Jag är glad för att jag hade fel när jag trodde att jag inte skulle klara av att hålla min tänkta budget.  Jag klarade det, även om det är med minsta möjliga maginal. Fast jag hade ju räknat ut det så jag precis skulle klara det, men det är ju det däre med att hålla den uträknade budgeten som inte alltid är så lätt, men denna gången funkade det ju i alla fall.

När jag nu sitter och funderar på hur mycket pengar jag ska försöka spara tills jag får lön nästa gång så känner jag återigen att det nog inte kommer att funka för mig. Det känns som mitt mål är för högt uppsatt. Jag kommer att kunna lägga undan dom pengarna på sparkontot i natt, men jag har svårt att tro att jag kommer att kunna låta alla pengar sitta kvar när jag om en månad sitter här igen och funderar över nästa sparmål. Om jag ändå klarar det, då är jag bra. Det som skulle kunna rädda mig det är att jag har en idêe om hur jag kan göra för att tjäna lite extra cash under min semester. Jag vet inte om jag kommer att bry mig. Det är ju som sagt semster och då ska man väl inte jobba in pengar under den perioden? Men jaghar fått en tanke som kan göra att jag inte spräcker den budget jag tänker att jag vill hålla denna gången.

 

Det sjuka med mig är väl att jag har pengar och det rullar in bra med pengar, men ändå ska jag spara mer. Att jag sen också vill spara mer än vad jag egentligen tror att jag klarar av gör det ju bara ännu sjukare. Jag borde bara vara helt nöjd och strunta i detta. Men jag vil väldigt mycket. Jga har saker som jag vill göra och få uppleva. Dessa saker kommer att kosta ordentligt med pengar och jag kommer ju att känna en så sjukt skön känsla i kroppen när jag mot slutet av av detta året har nått mitt sparmål.

 

Jag är glad för att detta egentligen är att ganska lätt problem att hantera. Det gör ju inte så mcket om jag misslyckas. Mitt problem är ju bara att jag kanske inte kan klara att spara så mycket pengar som jag väldigt gärna vill. Jag har pengar och jag kan spara mycket pengar, men kanske inte så mycket som jag vill, fast det är ändå möjligt. Jag tänker inte ge upp detta på förhand. I natt för jag över den summan som vill spara och om en månad får jag se om jag har klarat av det eller inte. Tvingas jag plocka ut något så får det ju bli så. Pengarna för mig rullar bra ändå. Jag har ju inga ekonomiska bekymmer. Jag har kanske bara för höga ambitioner med sparandet och målsättningen med det.