Jag sitter just nu och skriver lite på självbiogrfin. Jag har kört fast lite igen. Ett tag kände jag att jag nästan aldrig körde fast, men när man känner att man har bra "flow" då är det lätt att man tror att "flowet" komer att hålla i soig hela vägen. Dessutom känner jag ju att jag börjar närma mig slutet av skrivandet på självbiogrfin. Sånt som jag har tänkt göra och skriva mot slutet kommer jag snart att böra med och då känns det ju som jag snart borde vara färdig. Fast mycket av sånt som jag gör tar ju många gånger längre tid än vad jag tror, så jag kan nog egentligen aldrig säga att jag snart är klar.

 

Dessutom beror det ju på hur mycket tid jag väljer att lägga varje dag på att skriva. Vissa dagar blir det inte mycket skrivande alls. Ibland orkar man bara inte och jag tycker ju att detta är så svårt och det gör väl någonstans att man lättare tappar kraft, fart och ork. Ibland skriver jag jättemycket, men då säger ju kroppen snart ifrån och då orkar man inte för att man har kört för hårt. Batteriet tar liksom slut, och då kan det ta flera dagar innan man orkar göra mycket med självbiogrfin igen.

 

De som jag ändå känner är bra är att jag faktiskt skriver varje dag. Det kanske inte blir mer än ett lite stycke, och jag tar bort och ändrar vad jag har skrivit nästa dag, men jag skriver och jobbar med detta varje dag. Jag kan då tycka att jag någon gång borde bli färdig. Dessutom ser jag ju att jag har mindre kvar att göra än vad jag hittills har fått gjort. Alltså, jag har ju skrivit mycket på självbiogrfin och dom riktigt tunga berättelserna som jag har fått jobba väldigt mycket med för att bli klar med, dom har ju varit klara sen länge. Det känns ju riktigt bra.