Jag jobbar på med min självbiografi. De flesta berättelser tar några timmar  och jag orkar sällan skriva klart en berättelse samma dag som jag börjar på den. De blir för många tankar som snurrar i huvudet och tar så mycket på min kraft och energi. Man orkar liksom inte jobba hur mycket som helst med det. Man får pausa och låta tankar snurra ett tag innan man skriver vidare. Jag har försökt att koppla bort mycket av allt jag tänker på, men skriver jag självbiografi så kan jag inte skriva om jag ite tänker mycket på och kring den berättelse jag skriver. Tankarna kring mitt eget liv är nog halva jobbet skulle jag tro. Man tänker, fastnar i grubblerier och vänder och vrider på allt. Det är svårt att jobba på med detta och man bli rätt trött i huvudet, men har man väl jobbat sig igenom en berättelse med skrivande och tankar så känns det ändå väldigt bra efter att en berättelse är färdigarbetad. Man kan då lätt  släppa alla tankar och bara gå vidare. Det är väl en anledning till varför det känns värt att kämpa på med självbiografin. Det känns alltid bra när man väl blir klar och kan gå vidare. Dessutom lär jag mig så mycket av detta hela tiden.De finns så många saker som jag inte har förstått tidigare, men som jag nu tycker att jag förstår helt och hållet.

 

En  sak som jag märker när jag skriver berättelserna som handlar om när jag höll på med pingisen som mest, det är att de finns mycket som jag ångrar att jag gjorde, men jag ångrar inte för en enda sekund att jag började med pingisen. Ändå finns det alltså mycket som jag ångrar att jag gjorde när det kommer till pingisen. Däremot känner jag inte att jag ångrar speciellt mycket när det handlar om något som inte har med pingis att göra. Jag har stått inför val som jag inser idag har påverkat mitt liv ganska mycket. Det finns några sk milstolpar i livet där jag måste välja. De val jag har gjort har ibland varit helt livsavgörande för hur min framtiden sen kommer att bli. Så är det väl lite för alla genom livet, men jag tänker ofta tanken när jag sitter här och skriver att det var tur, eller bra att jag gjorde som jag gjorde. Väldigt ofta känner jag att jag valde rätt,  Det är ju mitt liv det handlar om och då ska man ju göra dom val som känns mest rätt för egen del. Det finns en hel del jag ångrar, men jag är glad över att jag ändå gjorde som jag gjorde. Kan man ångra något som man egentligen inte ångrar? Förmodligen kan man ju det eftersom jag kan känna som jag känner.