.Det har blivit julafton och jag kommer väl förmodligen att ha en vanlig dag. Jag har inga planer på att göra något utöver sånt jag brukar göra under de övriga dagarna på året.

 

När jag tänker tillbaka på hur jag tidigare har haft det på just julafton så tänker jag ofta att jag har haft det bra och jag har mått bra. Som barn så har jag tex sluppit att se när vuxna dricker för mycket och sen kansek somnar under bordet eller nåt liknade. Jag vet att många barn just idag inte kommer att få den julafton som dom nog helst önskar sig att få. Det finns barn idag som kommer att se sin pappa dricka för mycket och sen kanske han slår mamma och så är den julaftonen förstörd, för inte bara barnet utan hela familjen. Jag vet en person idag som kommer att dricka för mycket och sen kommer han att somna under bordet. Det blir hans jul. Det känns ganska tragiskt och jag är glad över att jag genom åren har sluppit se sådana saker.

 

Mina föräldrar gick ju isär när jag var väldigt liten. Det blev då bestämt att jag ett år skulle vara hos mamma på julafton och pappa på nyårsafton och sen skulle det skifta nästa år. Hade jag varit hos pappa en julafton så skulle jag vara hos mamma den nästkommande julen och och när det blev nyårsafton så var det samma sak som gällde. Det var vartannat år hos mina föräldrar liksom.

 

Det där minns jag att jag tyckte var bra. Något som jag gillade var ju att jag fick julklappar på två olika dagar varje år. När jag under julen tex var hos mormor (för jag var aldrig hemma hos mamma) så fick jag ju mina julklappar av mamma, mormor och släktingar på hennes sida, där hemma hos henne på julafton. Sen när jag kom hem till pappa på nyår då fick jag de julklappar som han och kanske någon mer hade köpt. Jag firade alltså julafton två gånger per år och som litet barn så känns ju det väldigt bra. Jag slapp också varje julafton att se vuxna som bråkar och super sig fulla. Jag har inga minnen av sånt just kring julafton. Det har aldrig funnits liksom, och det är jag väldigt glad för.

 

En sak som jag under flera år nu har tänkt på varje gång det blir julafton det är att min mormor dog just på julafton. Jag minns typ hela denna julveckan  och den julaftonen som det hände. Några dagar innan den julen så fick jag ett julkort från mormor. Det har jag sparat och jag tittar på det varje jul.

Två dagar innan julafton så pratade jag med mormor på telefon. Vi pratade då om jag skulle komma och hälsa på henne på julafton. Hon sa samtidigt att det kunde ju bli så att hon måste åka in till sjukhuset. Det var ju något som hon en kort tid innan hon dog hade fått göra gansak mycket. Men hon sa också att jag kunde komma och hälsa på henne julafton om jag ville, dessutom nämnde hon också att hon förmodligen inte komer att leva länge till,och där fick hon ju rätt för två dagar (på julafton) efter vårt mitt och mormors samtal så dog hon ju. Varje julafton efter den dagen så tänker jag på detta.

 

Jag kan ändå säga att jag idag inte känner någon stor sorg eller liknade över att mormor inte finns mer. Mormor hade ju varit över hundra år idag om hon hade levt, och det hade ju varit ganska otroligt om det hade varit så. När jag tänker på min mormor så har jag oftast bara bra minnen. Jag hade en mormor som tog hand om mig när jag var liten, och jag minns henne som väldigt snäll. Detta är något säkert till och från kommer att fundera på livet ut, men det mår jag inte dåligt av.