I morgon börjar en ny tuff arbetsvecka. Denna helgen har varit lugn för min del. Jag har helt enkelt inte orkat göra något och jag har inte velat heller. Lite synd är det att jag inte ens har varit och tränat, men jag kommer väl snart att göra det. När jag börjar må dåligt över att jag inte kommer iväg och tränar då brukar det bli fart på mig. 

 

Allt känns ändå väldigt bra och jag mår framförallt bra. Jag kommer nog att fixa de jag kämpar för. Jag tror inte det blir som förra året när jag gav upp efter några månaders mycket sparande av pengar.  Just nu handlar det ju bara om att vänta och låta dagarna, veckorna och kanske högst en månad gå. Kan jag stå ut lite till bara utan att sätta sprätt på onödigt mycket pengar så fixar det sig. Det som är roligt denna gången är att jag är så grymt "taggad". Sparandet av pengar som säkert är mer än halva jobbet har gått sjukt bra och jag ligger säkert 5000 kr över min planerade budget. Går det lika bra ett tag till så kommer den siffran att öka och mot slutet blir det mycket mer pengar än vad jag från början hade kalkylerat. 

 

Många tycker säkert att jag är knäpp. Varför spara så mycket och hela tiden fixera på sparande av pengar? Folk får tycka vad dom vill. För mig är det viktigt att jag kan fixa sånt som jag verkligen vill ska hända och känner jag att det  bara är några månader bort så är det ju värt att kämpa med det så mycket man bara orkar. Jag har ju heller aldrig varit så säker på vad jag vill som jag är nu. Jag känner mig grymt "taggad" eftersom allt har gått så bra hela året när det gäller detta. Jag har  vänt och vritt på mina tankar. Jag har funderat på om jag kanske ska göra något annat än vad jag har tänkt från början, men jag har alltid kommit tillbaka till det jag bestämde mig för i början av detta året och så har jag bara fortsatt att kämpa med det.