Har nu kört mitt andra träningspass för idag. Jag tänkte först ta mig ut på en löprunda, fast det blev gymmet istället. Jag var nog lite rädd för att jag inte skulle orka.
Springa ute är ju trevligt på många sätt, men om det tar tvärstopp och man har hunnit en bit då får man ju springa hem igen. På gymmet kan man ju liksom bara stanna löpbandet och strunta i det.
Jag började på löpbandet. Tanken var att springa i typ 40 minuter, men jag gav upp nästan omgående för det blev för tufft. Ett pass i morse, men framförallt att jag har tränat så dåligt dom senste veckorna gör att jag helt enkelt inte orka springa någon längre sträcka. Inte än i alla fall. Jag körde det som uppvärmning och sen styrkekörde väldigt mycket ben. 1 timme blev det om jag räknar bort löpningen och den timmen var bra, så jag är nöjd med kvällens pass.
Även om jag inte hade varit nöjd så är det ju bra att jag kör liksom. Bättre att träna även om det tar emot och kan kännas väldigt jobbigt. Alternativet annars är ju att inte träna alls och det är ju sämre liksom. Jag har ändå idrottat och tränat tillräckligt mycket i mina dagar för att veta att det kan kännas tufft och jobbigt, men så är det liksom bara. Ibland tycker man att det går hur bra som helst och man har en jäkla fart i kroppen! Ibland känns passen långa och tuffa och det är lätt att tänka att man hellre vill sitta hemma och mysa framför sin tv eller ha kul med snälla goa vänner. Det går upp och ner, precis som hela ens liv gör på något sätt.
Har varit ute och käkat igen. Det blev nästan för mycket mat denna gången, men jag trodde jag var mer hungrig än vad jag egentligen var och då blir det lätt så. Att jag aldrig lär mig!
Jag har förvandlat mig själv till en morgonnmänniska från en vecka till en annan. Under semstern var det ju mer tvärtom, men denna veckan har jag ju jobbat tidigt och även om jag denna helg kan sova för länge så kliver jag upp och fångar dagen. Nja, kanske inte riktigt. Jag går upp och känner mig lite setl och undrar vad som händer när jag friviligt går upp tidigt en ledig dag. Jag tvingar mig själv upp ur sängen och försöker njuta av morgonen. Det går sådär
Det blev gymmet denna förmiddag. Jag måste komma igång nu igen. Under ett par veckor har jag kört, men väldigt dåligt. Eller så har jag inte kört alls och det är ju ännu värre. Idag kändes det för första gången riktigt bra. Man är igång med jobb och allt är typ som vanligt igen efter den ledighet som var så skön, men också väldigt slö.
Det kändes ganska bra idag och efter 2 timmar av träning så känns det lite bättre.
Arbetsveckan är över och den har på något sätt gått väldigt snabbt. Man är lätt igång med allt igen. Man får successivt reda på alla förändringar som kommer att den närmaste framtiden. Det är ganska mycket. Det känns som det med jämna mellanrum har varit så ända sen jag började köra buss. Det kan ibland vara svårt att uppdatera sig på alla nyheter, men jag tycker ändå att jag har ganska bra koll.
Allt behöver jag knappast ha koll på för det drabbar liksom inte mig indirekt. Visst kommer massor av förändringar att märkas på jobbet, men som tidigare så har jag har ju mitt jobb kvar i Vänersborg och jag bor så nära så jag kan fortsätta ta mina små promenader till mitt jobb, Jag kommer även i framtiden att köra dom linjer som jag alltid har kört, även om jag många gånger har både fått frågan och själv haft möjlighet att välja att köra annat. Jag är liksom nöjd med min arbetssitutaion som den är idag och har egentligen alltid varit sen jag började köra buss.
Jag söker ju en punkt i livet där jag ska bli nöjd med allt. Jag har ju mina drömmar vad det gäller sånt som kanske inte har så mycket med jobbet att göra. Jag vill bli skuldfri och renovera min lägenhet. Jag vet inte exakt hur jag ska kunna lösa det( om jag ens orkar kämpa det som behövs) Men vad jag än har för mål utanför allt som har med jobb att göra så kan jag väl säga att i själva jobbet så är jag nöjd och jag har för längesen insett att det är svårt för mig att få det bättre.
Jag har fast anställning och det innebär ju en massa fördelar och framförallt trygghet. Att man bor nära och kan gå till jobbet innebär ju knappast några problem, bara fördelar. Jag gillar absolut dom allra flesta av mina arbetskamrater och dom chefer som jag har. Det brukar sällan vara något problem att få ledigt och har man något problem överhuvudtaget på jobbet så brukar det finns massor med folk som ställer upp och hjälper till på alla möjliga och omöjliga sätt.
Jag kan sitta här och skriva ner mssor med positiva saker om mitt jobb. Det finns ju till och med gott bröd med fantastsikt gott pålägg och andra nyttiga och onyttiga saker som man kan gotta sig med när man har rast och paus. Köper man tex en macka med köttbullar och potatissallad och en god muffins med vaniljsås på så kostar det endast 20 kr i den automat som vi har på jobbet. jag behöver alltså inte ens själv fixa en låda med mackor och ta med till jobbet. Det finns där också. Det känns lyxigt.
På jobbet har jag nog kommit till en punkt där jag är nöjd och jag har ju heller inga stora krav så. Jag tror aldrig jag har varit intresserad av att göra karriär eller bli någon chef eller nåt. Jag är glad över att jag bara kan köra min buss under dom timmar som jag har arbetstid och sen parkerar jag och går hem. Man lyckas ju alltid bli färdig med det man har att göra på jobbet. Det är ju svårt att inte bli klar för när man har parkerat bussen efter sista turen då är man ju färdig för dagen. Man har ju liksom inte något "efterslänt" som man måste ta tag i dagen efter. Sitter man på ett kontor och jobbar då kan det ju vara mycket saker som man inte hinner den ena dagen, och då får man kanske ta tag i detta även nästa dag. När man kör buss då blir det ju inte så. Jag kör ju bara min buss och sen parkerar man och går hem. Thats it liksom.
Jag ska kolla programmet ARGA DOKTORN ikväll. Det känns som att jag inte är så fel ute när jag kontaktade Scilife Clinic istället för att vända mig till den "vanliga" sjukvården på det vanliga sättet.
Den "vanliga" sjukvården funkar säkert bra och patienter får nog i många fall den vård som de behöver och kan kräva, men det finns ju massor av skräckexempel där de verkligen inte är bra. Så, jag ska ska nog vara nöjd att jag har hittat en annan väg, förbi de fel och brister som man bara inte ens borde finnas i sjukvården år 2013.
Dagarna går och igång med jobb är man ju, inget snack om den saken. Det är fullt upp direkt. Jag har inte sjukt långa dagar av jobb, men det är fullt upp fram till rasten och sen fortsätter det med fullt upp efter rasten. Det går i ett när man väl sitter där och kör. I morgon är det fredag iallafall och när den arbetsdagen är gjord då är det ledig helg som gäller. Sen har jag en eftermiddags vecka
Dagarna går väldigt fort. Fullt upp med jobb som man knappt hinner tänka på när man är mitt i de som händer där. När man sen kommer hem då käkar man, blir sittande lite och sen är det helt plötsligt kvällen. Denna veckan blir det mest jobba, sen väldigt lite annat liksom. Jag hoppas jag ändrar på de där "lite annat" till nästa vecka, men risken är väl att jag inte får gjort så mycket mer än jobb då heller.
Det som tar mycket tid(förutom jobb) är allt grubblande på hela min undersökning. Jag vill redan nu ta mig upp till Stockholm och få reda på alla svar på prov, undersökningar och tester. Jag tänker mycket på allt möjligt som har med detta att göra. Jag ställer frågor till mig själv som:
Vad får jag för medecinska svar?
Hur ser min hälsa ut idag?
Har jag en ökad genetisk risk att drabbas av någon svår sjukdom, vilken eller vilka isåfall?
Vilken typ/typer av ev experthjälp kommer jag behöva i framtiden?
Vad kommer man mer att erbjuda än just de som alltid ingår i det paket som jag har köpt?
Vad är extra viktigt att jag tänker på i framtiden?
Vad är det mer som ingår i det paket jag har köpt som jag ännu inte vet?
Det som känns skönt i allt grubblande det är att jag inte ångrar mig. Det är bättre att få veta hur det faktiskt ligger till än att bara gå runt tro, gissa eller inte bry sig alls. En hel del av sånt som det finns risk att drabbas av när det gäller svåra sjukdomar kan man med ganska enkla åtgärder behandla idag. Det gäller ju bara att man upptäcker det i god tid och att alla undersökningar görs på rätt sätt. Jag har gjort mina undersökningar där dom jobbar är väldigt duktiga på de dom gör. En expertgrupp kommer att gå igenom alla mina svar och jag får sen ta del av vad dom har kommit fram till. Jag kommer att bli erbjuden experthjälp utifrån mina individuella behov. Man har tagit ett helhetsgrepp på min hälsa och man använder den senste teknologiska vetenskapen. Man samkör det medicinska med det genetiska och livsstil. Bättre förutsättningar och hjälp för att leva ett friskt liv tycker jag inte att jag kan få. Bara det känns väldigt bra.
Jag får väl försöka släppa detta ett tag till det blir dags för ett möte i Stockholm. Det spelar ju ingen roll just nu vad jag tänker eller grubblar över. Tids nog får jag ju alla svar så det är som med mycket annat. Det är bara att vänta.
Det är underbart att det är så fina soliga dagar nu i slutet på augusti. Jobbat har jag gjort och som jag har sagt tidigare är det bara att köra på. Man kan ju säga att jag pendlar mellan Vänersborg och Trollhättan typ 40 timmar per vecka.
Jag kollade lite extra idag på massagestolen som vi har på jobbet. Jag har tänkt att köpa en ny till mig själv och jag funderar på en likadan som den som finns på jobbet. Om jag fixar en ny så får jag inte glömma att lösa problemet med att få ut den massagestol som jag nu har här hemma. Den väger ju över 70 kg så man kan ju liksom inte bara ta den på ryggen och gå ner för trapporna. Synd att det inte finns en hiss i detta hus där jag bor. Det är möjligt att det hade gått lite lättare, om den nu hade fått plats vill säga.
Nu är man igång och jobbar för fullt. Jag kan säga sså redan efter 2 dagar på jobbet. Allt känns redan som vanligt. Man kör på och det är de vanliga snacket med kollegor och kunder. Jag sov betydligt bättre denna natten mellan måndag och tisdag än vad jag gjorde natten mellan söndag och måndag. Man är såklart skittrött när klockan ringer på morgonen och så kommer det att vara hela veckan. Säkert varje vecka som jag har dom tidiga tjänsterna.
Då jobbar man på igen och annat kan man inte göra just nu. Det är bara att jobba på och sen längta vidare till nya lediga dagar och veckor av sovmorgon.
Det börjar bli dags att sova. jag håller på att torka en sista maskin tvätt nere i tvättstugan. Jag skulle vilja gå och lägga mig på stört, men jag måste först natta Mimmi (min fågel) rengöra mina tänder, bära upp min tvätt och bädda min säng. De lilla lätta känns så stort och tufft just nu. ÖHHH...
Lite tankspridd är jag också. När jag tex hade slutat jobba idag och var på väg hem då funderade jag över om jag verkligen hade låst in dom saker som jag aldrig tar med mig hem från jobbet. Jag var så osäker så jag gick tillbaka och kolla. Jag hade låst in dom, men bara för att jag funderade på om jag hade eller inte, så var jag tvungen att gå tillbaka och kolla. Jag hade fått svårt att sova i natt om jag inte hade varit säker på att mina saker på jobbet är inlåsta i mitt skåp.
Den tankspridde Danne slutade inte snurra runt här hemma heller. Nu under kvällen i tvättstugan så har jag tagit ur tvätten i tvättmaskinen och lagt allt i en tvättkorg, men jag glömde sen att lägga in i torktummlaren eller hänga upp de som inte ska tummlas. Jag kom på det, men jag sprang liksom upp en gång extra i lägenheten och ner igen. Sen skulle jag ta nästa maskin och jag var nästan inte bättre där. Denna gången glömde jag inte att lägga in i torktummlaren, men när jag hade kommit upp från tvättstugan så var jag inte säker på om jag hade lagt i de sista tvättade kläderna i torktummlaren. Jag gick därför ner och kolla en extra gång och sen upp igen. Snacka om tankspridd idag! Kanske har jag haft för mycket semester? Fast blir jag snurrig och tankspridd av att vara ledig då får jag liksom acceptera de. Jag vill inte jobba jämt och ha full kontroll på allt. Då föredrar jag att vara snurrig och rörig och mycket ledig.
Jag är glad att jag fick med mig min mat hem från affären idag iallafall. Fast det var svårt när jag skulle välja vilken sort på müsli jag skulle köpa. Då snurrade det lite i mitt huvud igen.
Då var en arbetsdag avklarad och det var ju inga problem. Man glömmer inte hur man kör buss på en månad, och tur är väl det.
Jag var väldigt trött såklart när klockan ringde och jag skulle kliva upp typ 6 timmar tidigare än vad jag har gjort på typ hela denna månaden. Det var det jobbiga annars kändes allt bra dennna första dag. Den har gått fort och jag är inte ens trött nu efter typ 10 timmar på jobbet (inkl rast).Man sliter inte ut sig direkt efter en dag av jobb.
Skön feeling på något sätt denna första dag. Nu är man igång igen och även om det har varit skönt att vara ledig ett tag så är det nog bra att man har lite jobb att ta tag igen.
Årets semester börjar lida mot sitt slut. Ett par timmar till kan jag vara uppe, men jag måste ju tänka på att gå och lägga mig i tid ikväll för jag ska ju upp klockan 03:30 i morgon. Då ska man börja jobba igen och det ska väl inte vara några problem? Jag känner mig ju pigg och fräsch. "Batteriet" är liksom fullt igen och då är det bara att köra på.
Det har varit väldigt skönt att vara ledig och det var något som jag behövde. Jag minns att jag var så himla trött dom sista dagarna på jobbet så när det sista passet var avklarat och jag mitt i natten vandrade hem genom stan så kände jag hur jäkla skönt det skulle bli med en hel månad av ledighet. Jag ville verkligen inte köra en meter till med den blåa bussen.
Jag har fått gjort allt som jag ville få gjort under min semester. Jag trodde egentligen att jag skulle greja och få gjort mycket mer under denna semstern, men de har varit många lata dagar här hemma eller ute i solen. Det har varit otroligt skönt ändå. Jag värdera min ledighet ganska högt och har inga problem med att bara sitta ner och inte göra någonting. Förr kunde jag börja "klättra" på väggarna om jag inte hade och göra hela dagarna, men jag har kommit ur det där. Nu inser man att saker man inte behöver göra idag kan vänta till en annandag. Förr trodde jag att det var bättre att få så mycket gjort på så kort tid som möjligt, men om man hela tiden går runt med det tänket, då hittar man ju hela tiden nya saker att göra. Man känner liksom att man aldrig blir färdig och på något sätt känns det som man aldrig får något gjort överhuvudtaget, trots att man grejar hur mycket som helst. Det är svårt att förklara, men ju mer man har att göra ju mindre får man liksom gjort. Därför känner jag nu att det har varit väldigt skönt att inte ha gjort så mycket även om jag har haft väldigt mycket fritid. De lilla jag har haft att göra har jag dessutom hunnit med att göra riktigt och då är ju det bättre än om man gör massor med saker "halvfärdiga".
Det har varit bra att ha så här sen semester. Har man för tidig då kommer man kanske tillbaka till jobbet mitt på sommaren och då känns det bara efter några dagar på jobbet som om man inte har haft någon semester. Det tycker jag i alla fall.
Det är sköna soliga dagar fortfarande. Jag får ta vara på de sista dagarna som jag nu har kvar av min semester. På måndag är det dags att börja jobba igen. Upp tidiigt och allt de där.
Idag har jag hunnit med att äta lite gott ute. Får se vad jag mer ska hitta på idag. Det är ju bara så skönt att just slippa göra något. Jag får som sagt ta vara på den ledighet jag har kvar för snart blir det mycket med jobb och det vanliga slitet igen.
Jag har varit lite besviken på dom senaste Wallander-filmerna, men denna filmen som har kommit ut nu verkar ju vara väldigt spännade. Ska kolla hur det är med den saken.
Jag tar det bara väldigt lugnt. Det är faktiskt väldigt skönt. Jag klättrar inte på några väggar direkt. Jag väntar på några fakturor som jag ska få. Jag vet ungefär vad de olika räkningarna kommer att vara på, men inte exakt. Det som känns skönt är att jag vet att jag fixar dessa räkningar väldigt enkelt, plus dom vanliga utgifterna som man alltid har varje månad. Jag kanske snart måste fatta att det ska väldigt mycket till för att jag ska få problem att betala mina räkningar och dom eventuella oväntade utgifter som man ibland får. Jag räknar alltid och gör en budget precis varje månad. Jag har kommit på att jag nästan alltid tror att jag kommer att få problem med något som har med min ekonomi att göra. Men dom senaste åren har det aldrig varit så. Hur jag än bär mig åt så nog fan kommer det in hyffsat med pengar varje månad. Och dom gångerna som jag har väldigt mycket utgifter och kanske till och med någon oväntad utgift då verkar det som att jag automatsikt bara drar in ännu mer pengar än det normala.
Jag kanske överdriver lite, men några problem med att klara alla utgifter jag har varje månad och samtidigt kunna spara en slant om jag vill, de har jag aldrig. Jag tror att en förklaring beror på att jag faktiskt gör en budget varje månad och är väldigt noga med att hålla den på de sätt som jag har tänkt mig från början. Jag räknar ju liksom med att en oväntad utgift kan komma, även om den liksom inte finns med i min budget. Att planera och ha koll från början tror jag är väldigt viktigt.
Vad tänker jag på mer denna sena timma?
Det ringde på dörren idag. Jag tänkte direkt att det var dom där försäljarna som var här igår och ringde på. Jag får väl sätta upp en skylt eller nåt där det står att om du är försäljare så behöver du inte ringa på min dör för jag kommer att be dig fara åt.... ja, ni fattar vad jag menar. Nu var det lyckligtvis inte någon försäljare, utan det var farsan. Han ville ha tillbaka sin GPS som jag hade lånat av honom när jag gjorde min resa till Stockholm.
Han skulle leverera en bil till Varberg idag. Han bara jobbar och jobbar med allt möjligt den gubben. Telefonen ringer hur mycket som helst och han åker hit och dit och fram och tillbaka. Hämta en nyckel där, kolla på ett jobb här och köra en bil hit eller dit. Så som han har de skulle jag inte vilja ha de, men han verkar må bra med att jobba som han gör och det är ju det viktigaste. Det är ju inte viktigt att jag inte skulle vilja ha en sån arbetssituation som min far har. Det är ju lika oviktigt som att min far aldrig skulle köpa en djupgående hälsounderssökning för 60 000 kronor, men det gör jag.
Hoppas ni har haft en bra måndag. För egen del tycker jag bara det är skönt att fortfarande vara ledig. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den ledighet som jag har kvar, men man kan ju bara ta dagarna lite som dom kommer.
Idag har 2 försäljare besökt mig. Dom ringde på min dörr, men jag öppnade inte. Jag hörde när dom stod och pratade med en granne och när jag då sen förstod att det var frågan om sån där jävla försäljing, eller att man ska skänka pengar till nåt, då var jag som vanligt inte intresserad. Jag bara struntade i att öppna dörren när dom ringde på min. Dom gav sig inte för en timma efter att dom hade ringt på min dörr så stod dom sen utanför en andra gång och ringde på. Jag hade inte ändrat mig på en timme. Något av den skit dom hade att sälja skulle dom i alla fall inte ens få prata med mig om, så jag öppnade inte denna andra gång heller.
Jag får fortfarande många mail och kommentarer om min undersökning och att jag har köpt ett "paket" hos scilife clinic för ca 60 000 kronor. Det som alltid tas upp i varje enskild kommentar eller mail som jag får är just att jag har köpt detta för 60 000 kronor. Det stör sig väldigt många på, det märks ganska tydligt när man läsernågra av de mail och kommentarer som jag fortfarande får. Allt läser jag inte för jag orkar inte alltid bry mig. Jag kan bara fortsätta säga att jag tycker att detta är värt varenda krona och jag är väldigt glad och nöjd så här långt. Jag kommer att få all möjlig tänkbar hjälp som just jag behöver ha i framtiden. Allt blir anpassat till just mina individuella behov. Jag kommer att erbjudas olika typer av specialistläkare eller andra experter inom andra områden om jag och min Scilife-doktor kommer fram till att jag så behöver.
Scilife har tagit ett helhetsgrepp på min hälsa och jag är hur nöjd som helst. Vad andra tycker om att jag gör detta skiter jag i om inte folk är glada för min skull. Jag följer mitt eget hjärtas inre röst, det gör jag alltid i vad jag än ska göra och jag bryr mig väldigt sällan om vad alla andra tycker om de bara är en massa gnäll liksom. Jag har ju dessutom fått reda på under min senaste undersökning att mitt hjärta är helt perfekt❤ . Då känns det ju ännu mer självklart att jag lyssnar på vad mitt eget hjärta säger när det kommer till saker som jag vill göra.
Det ser ut att bli en fin kväll. Solen skiner och det är lagom varmt. En kompis kommer förbi strax och vill prata med mig om något. Jag tar såklart fram lite "skumpa" lagom till hon kommer. Jag har hur mycket tid som helst för jag har ju fortfrande semester. Livet känns väldigt behagligt. Det är skönt att ha det bra bara.
Hoppas ni har en bra söndag. Jag tar det hur lugnt som helst. Jag har lite drygt en vecka kvar av min semester. Tiden har gått så fort. Jag får se till och njuta av de dagar som är kvar.
Jag funderar såklart mycket på undersökningen. Undra vad man kommer att hitta? Kommer man att hitta något som inte är bra eller är precis allt som mitt hjärta var, perfekt? Om några veckor kommer jag att få reda på om jag tex har ifektioner eller tumörer i urinvägarna, eller har jag någon tumör som ligger och "lurar" i någon annan del av kroppen. Hur är det med mina njurar, lungor och lever. Massor med svar kommer jag att få. En hel del har jag tänkt på förut och annat som jag om några veckor kommer att få svar på har jag aldrig tidigare funderat över.
Men nu funderar jag mycket på allting som hade med undersökningen att göra, men jag är inte orolig eller nåt sånt. Men man är nyfiken på vad alla undersökningar och prover visar, även om inte allt skulle visa sig vara bra. Jag är i alla fall riktigt glad att jag gör detta. Jag ångrar mig verkligen inte nu heller.
Det gör mig glad att du vill göra något för din hälsa. Dock skulle du ha nytta av lite kunskap om hur man FÖREBYGGER sjukdomar och obalanser. En sådan undersökning som du lägger 60.000 kr på visar ju ditt tillstånd just idag, och inte vad du bör/inte bör göra för att behålla hälsan i takt med att du åldras/behåller din nuvarande livsstil.
Har svårt att se att det kan vara värt 60.000 kr. Dessa pengar kunde du lagt på saker som uppenbart förbättrar hälsan: Ekologisk mat, gymbesök, en personlig tränare, stresshantering osv. osv.
Du kunde fått en gratis hälsokonsultation av mig, men nu fick jag inte reda på din hälsoundersökningsshopping förrän tiden var ute. Synd. Men lycka till och återkom om du vill ha lite hälsotips.
Frisksköterskan
Det är ju inte bara en undersökning som ingår det paketet som jag har köpt.
Jag kommer ju att få kunskap om hur man förebygger sjukdomar och obalanser när det blir dags att att gå igenom allt med min Scilife-doktor. Alla provsvar från tex magnetkamera-undersökningen kommer att analyseras av flera olika typer av läkare. En expertgrupp kommer att sitta ner och bara prata om mig och min hälsa. Sen kommer min Scilife-doktor att gå igenom med mig hur min hälsa ser ut idag och vad jag behöver göra just nu, och i framtiden. Ett åtgärdsprogram utformas baserat på just min profil och jag kommer att erbjudas professionell expertis i form av personlig tränare, dietist, psykolog etc...
Utöver detta erbjuds jag olika läkarspecialister utifrån mina individuella behov. Jag kanske inte behöver allt i framtiden som jag kommer att erbjudas, men jag kan inte tänka mig något bättre för hälsan än att verkligen göra djupgående undersökningar som sen analyseras av flera olika experter. Jag kommer att få reda på om något behöver åtgärdas direkt och vad jag ska tänka på i framtiden. Dessutom kommer jag att bli erbjuden professionell expertis utifrån mina individuella behov. Det är svårt att göra allt detta på egen hand och man kan ju defentivt inte göra djupgående hälsoundersökningar på sig själv. Inte ens om man har 60 000 kronor.
Själva undersökningen är naturligtvis inte värd 60 000 kronor, men det är ju inte bara en undersökning som man gör. Det är ju så mycket annat som ingår i just detta paket som jag har köpt och ser man till helheten då är det ju verkligen värt dom pengarna.
Danne! Du inser det konstiga i att lägga 60000 på att få reda på hur din hälsa är samtidigt som du bara äter hämtmat, dricker läsk, äter chips och knappt motionerar?
Det är väl inget konstigt med det? Jag vill ju veta hur min hälsa ser ut idag och vad jag ska göra i framtiden för att må bra och få vara frisk. Jag mår ju redan mycket bättre av att tex ha fått reda på att mitt hjärta är helt perfekt.
Dessutom kan jag väl tala om för dig att jag äter väldigt mycket vanlig lagad mat, men jag lagar inte maten själv. Att man hämtar mat betyder ju inte att maten är dålig. Det spelar väl ingen större roll för hälsan om jag hämtar tex en färdiglagad köttbit och kokt potatis på en restaurang istället för att laga till de själv? Det är ju samma mat som många lagar till hemma. Skillnaden är ju bara att jag slipper laga den själv. Jag tycker det är skittråkigt att laga mat och jag har råd att äta ute så för mig är det självklart att inte stå onödigt mycket hemma vid spisen.
Du skriver också att jag bara äter chips, dricker läsk och knappt motionerar. Chips äter jag aldrig, läsk dricker jag kanske högst en gång i veckan och motionerar gör jag ganska regelbundet.
Jag tycker inte att 60 000 kr är så mycket pengar. Jag hade mycket mer än 60 000 kr sparat innan undersökning. Jag kommer inom några månader att ha fått undan nya 60 000 kronor och ännu mer. Dessutom kommer jag snart att veta mer om hur just min hälsa ser ut idag och vad jag behöver göra i framtiden för att må ännu bättre. Jag är helt övertygad om att jag kommer att må väldigt bra när allt detta med min undersökning är klart. När jag sen mår ännu bättre så kanske det blir ännu lättare att få loss ännu mer pengar än några futtiga 60 000 kronor.
Alla undersökningar är nu klara och det som jag har kvar är att få en tid där jag ska sätta mig ner med min doktor på Scilife och gå igenom alla provsvar och samtidigt ska jag få en ordentlig genomgång för vad jag ska tänka på i framtiden. Man kan väl säga att hälften av hela denna grej nu är genomförd.
Innan själva undersökningsdagen så skulle jag göra en del prover på egen hand. Mitt DNA skickade jag in för några veckor sedan. Andra prover på mig själv utförde jag helgen innan undersökningsdagen och ett urinprov lämnade jag samma morgon som jag skulle göra undersökningen.
Dagen började med att jag skulle ta mig till CityAkuten i Stockholm. Sara från Scilife clinic mötte mig vid ingången och sen var hon med mig hela dagen. Jag fick börja med att ta några blodprover. En sköterska stack en nål i armvecket på mig och sen lämnade jag väl blod i 3 eller 4 små rör.
Efter detta skulle jag snabbt iväg till nästa ställe. Vi tog en taxi till Sophiahemmet. Sophiahemmet är Sveriges största privata sjukhus. Där skulle jag göra en helkropps-magnetkamera-scanning.
Hon som skulle göra undersökningen på mig visade mig till ett "omklädningsbås" (Det såg ut som ett sånt där rum som man provar kläder i ni vet.) Jag fick ta av mig alla kläder utom kalsonger och sockar. Sen fick jag ta på mig någon som likande en blå badrock och lägga mig på en brits. Jag blev "inpaketerad". För en liten stund så trodde jag att hon tog på mig en rymddräkt och skulle skicka mig till månen eller nåt. Jag fick några hörlurar också med radio i och det var skönt för den där magnetkameran förde ett jäkla liv. Jag fick även en sk "panikklocka" i handen. Jag skulle ju bli inslussade i något som man kan kalla en tunnel och en hel del oveäsen skulle jag få ligga stilla och lyssna på. Man hör hur kameran jobbar även om man har lite musik i lurar när man ligger där i en smal tunnel. "Panikklockan" kunde jag när som helst trycka på om jag av någon anledning skulle vilja avbryta undersökningen. Man ska ju ligga i den där smala tunneln, inpacketerad under större delen av tiden och vara så stilla som möjligt i nästan 60 minuter, så det är ju inte helt osannolikt om man skulle känna att man vill avbryta denna undersökning.
Jag tyckte det gick bra i alla fall och jag kände inte att jag fick panik eller nåt sånt. Hon som gjorde undersökningen på mig kände jag mig helt trygg med och hon paratade med mig med jämna mellanrum. Jag fick också under undersökningen ta några djupa andetag när jag låg där inne i tunneln. Läkaren sa till mig när jag skulle andas in, och när jag skulle andas ut, och när jag skulle hålla andan. Jag fick inga svar på denna undersökning som jag gjorde i magnetkameran. Alla resultat kommer ju att komma sen till min doktor på Scilife.
Efter detta fick jag en paus på ca en timme där jag kunde vara för mig själv och göra vad jag ville. Sen åt jag en lunch med Sara inne på Sturegallerian innan det var dags att för dom sista 2 undersökningarna på ett annat ställe.
Sara tog med mig till typ en "specialklinik" i centrala Stockholm som bla jobbade med att kolla halskärl och hjärta på folk. Jag kom in till en sköterska som berättade att hon skulle börja med att ta ett ultraljud påhalsartärerna. Man gör detta för att kunna bedömma om det finns någon förändring eller förträngning av kärlväggen.
Jag fick ta av mig skjortan och lägga mig ner. Sköterskan tog fram någon liten smal sak som helt enkelt bara la på ena sidan av min hals. Hon tryckte lite på sin dator som på något sätt verkade vara kopplad till den "apparat" som hon hade lagt på ena sidan av min hals. 5-10 minuter tog det och sen bytte hon sida på min hals och gjorde om samma procedur. Sen kom en doktor in och kollade resultatet av undersökningen. Ha sa att allt är percis som det ska vara. Det finns inte ett fel och vi hittar inga hur mycket vi än letar.
Efter halsundersökningen så var det dags att kolla hjärtat. Ekocardiografi (Ultrljud av hjärta) kallas detta. Det var en annan sköterska som gjorde den undersökningen. Det gick till på ungefär samma sätt som när dom gjorde ultraljud på halsen. Man hade en "apparat" som var kopplad till en dator. Denna undersökning gjorde ganska ont. Sköterskan tryckte ganska hårt med den där "apparaten" typ där hjärtat sitter. Jag fick ganska ont i bröstkorgen och det ömmar lite fortfarande så här dagen efter. Sköterskan förklarade att hon måste trycka som hon gör för annars ser man inget på dataskärmen. Jag försökte bara slappna av så gott jag kunde och själva undersökningen av hjärtat vara ganska snabbt över . Sen tog sköterskan ett EKG också. Det var någon apparat som hade en massa sladdar med "pluppar" på tror. Hon satte dom där sladdarna lite överallt på min kropp och sen sa hon bara att jag skulle ligga stilla. Jag kände inget fast jag trodde nästan att jag skulle få någon typ av stöt eller något när jag låg där och såg alla sladdar som var satt fast lite överallt på min kropp. När allt dessa undersökningar vara klara så kom det en doktor in rummet. Han frågade om jag hade några funderingar och sen kollade han bilderna i datorn och sa samma som den förra doktorn sa: Det finns inga fel. Vi letar ju fel, men allt på dig är som det ska. Det kändes naturligtvis extra skönt att jag just där fick veta att det inte finns något som är fel på mitt hjärta❤
Tankarna just nu dagen efter min undersökningsdag är att jag är glad över att dom provsvar jag fick direkt igår var så bra. Det som också känns bra är att jag har bara ett möte kvar om detta. Alla undersökningar och det jag skulle göra innan undersökningsdagen är nu fixat.
Det som är kvar är att få svar på dom blodprover och den helkropps-magnetkamera-scanningen. Alla resultat kommer att analyseras av en expertgrupp på Scilife clinic och sen kommer min Scilife-doktor att gå igenom allt med mig. Jag kommer att få reda på: Hur min hälsa ser ut idag, om det är något som jag behöver åtgärda idag och vad som är viktigt för mig personligen att tänka på i framtiden. Det blir ett besök till i Stockholm och det ska bli kul för jag gillar ju att bara vara i Stockholm.
Allt detta handlar om att få vara frisk och må bra. Det är därför jag gör allt detta. Att jag ska må bra, det är något som är väldigt viktigt för mig. Jag har fått 2 provsvar som visade sig vara helt perfekta! Jag känner mig frisk och jag är inte orolig för vad dom andra resultaten av dom olika undersökningarna ska visa. Men jag vill veta för då kan man ju göra något åt det, förhoppningsvis innan det är försent liksom. Eller så är precis allt som de ska vara och då är ju det bara så skönt att få veta de.
Jag ville vakna till lite nu efter allt körande av bil och samtidigt 2 intesiva dagar. Jag har varit ute på en promenad. Man känner sig lite piggare direkt efter en runda och sen är ett ju bara skönt att sträcka på sig lite. Semestern fortsätter ett tag till. Jag har nästan 2 veckor kvar. Jag hinner både röra på mig mycket och vila ordentligt innan man ska tillbaka till den vanliga vardagen med allt jobbande och "pusslet" som man har att lägga i vardagen.
Jag är hemma igen ifrån Stockholm. Jag skriver mer om allt och inget+ Stockholm i morgon. Just nu är jag bara så trött. Jag ska nog aldrig mer köra bil till Stockholm.
Jag blev bara skittrött när jag kom upp till Stockholm och skitttrött när jag kom hem ifrån Stockholm. Att jag lånade en bil och körde fram och tillbaka är det enda jag ångrar under dessa 2 dagar. I fortsättning blir det tåg. Jag fattar nu att jag gillar det bättre. Stockholm har jag annars alltid gillat så dit vill jag självklart många gånger igen. Gärna minst en gång per år.
Det är skönt att vara uppe i Stockholm nu. Jag är så trött bara så jag är glad att jag inte har andra planer än den undersökningen som jag ska göra. Det blir som jag sa från början. Jag "taggar" upp till Stockholm, gör min undersökning och åker hem sen. Just nu känns det som det enda rätta.
Nu ska jag sova. Sen är det upp tidigt i morgon som gäller.
Jag har varit ganska dålig på att blogga dom senaste dagarna. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva och bersätta om. Jag tänker mest på min kommande undersökning i Stockholm. Jag gör ju också en del sk prover på mig själv nu. Det är inte så trevligt, men det är viktigt att man gör dom.
Jag har fixat en GPS som jag ska ha i bilen när jag kör upp och hem från Stockholm. Det blir lite mer avspänt och skönt att köra då. Fast man får ju sitta och lyssna på en röst som hela tiden talar om för mig när jag tex ska svänga. Fast med en GPS behöver jag ju bara hålla koll på hur jag kör och inte så mycket på vart jag kör.
Jag funderar mycket på den kommande undersökningen. Vad kommer läkarna att säga, hur går alla provtagningar och undersökningar till rent praktiskt och jag vill ju redan nu veta hur min hälsa ser ut idag.
En sak som jag inte behöver fundera över det är om jag verkligen vill veta om har eller om jag befinner mig i riskzonen för att få en allvarlig sjukdom som man kan dö av. Det finns ju så väldigt mycket som man kan bota med väldigt enkla åtgärder. Vi lever i en sån tid och det är ju helt fantastiskt. Det är klart jag vill veta om jag har eller kan få någon sjukdom som hur enkelt som helst kan åtgärdas. Och har man inget så är det ju skönt att få veta det också.
Jag har varit hos tandläkaren nu och om någon timme ska jag till "frissan" och fixa mig där. Jag låter andra ta hand om mig idag. Nästa vecka ska jag till Stockholm och bli väl omhändertagen där.
Nu har jag fått min framtand lagad. En flis hade ju gått ur och den lagades idag med lite plast. Det var mycket billigare än vad dom sa förra gången att detta skulle bli. Det man hade sagt till mig var att detta "ingrepp" skulle kosta 2000 kronor. Idag betalade jag 700 kronor. Undra varför dom sa att det kommer att kosta 2000 kronor när det nu visade sig att det i själva verket kostade 700 kronor?
Jag är naturligtvis glad att jag har 1300 kronor över, men jag tänker att det finns nog ganska många människor som skulle avstå ett återbesök hos tandläkaren om man tror att något kostar 2000 kronor. Om man däremot får reda på innan att det kostar 700 kronor och inte 2000 kronor då kanske man väljer gå på ett återbesök iställlet. Det finns säkert en och annan som missar ett viktigt återbesök för man tror att det är dyrare än vad det egentligen är.
Jag får gjort massor idag också. Ändå tar jag det väldigt lugnt. Det är ju "semsterlunken" liksom. Det känns i alla fall bra att jag får mycket gjort utan att känna stress eller bli trött. Man kanske är lite slö stundtals, men då kan man ju alltid bara slappa.
Man kan då tex njuta av god mat, ta en fika ute med en kompis eller dricka riktigt god skumpa och käka frukt. Man kan ju också sitta i massagestolen, ta en promenad eller gå och träna. Det krävs inte så mycket för att bryta den där attgöra-listan som man egentligen hela tiden har. Det finns alltid nåt man kan göra, men man får inte glömma att man ska må bra också och då tror jag är viktigt att man bara struntar i allt "grejande" som man hela tiden har och ger sig tid att ta hand om sig själv. Lika viktigt är det om man ett par som bor ihop. Skillnaden blir ju såklart bara att man inte enbart tar hand om sig själv, utan att man tar hand om varandra.
Ännu en dag där jag fixar och grejar, men jag slappar lite mer nu igen och det är nog bra om jag gör detta idag för nästa vecka har jag massor med saker som jag vill få gjort igen.
Jag räknade lite pengar förut och fick se att det fattades 2000 kronor. Jag fattade först inte vart dom hade tagit vägen. Jag som räknar så mycket hur kan jag missa 2000 kronor liksom?? Sen kom jag tillslut på att jag hade gjort ett bankomat uttag för ett tag sedan. Jag kollade min röda lilla bössa och där låg mina 2000 kronor.
Ibland har man inga pengar, men ibland kan det också vara så att man har pengar fast man vet inte var.
Nu får det nog räcka för idag. Jag har grejat hela dagen och jag har bara tagit något kort paus för att jaghar varit hungrig eller törstig.
Jag har fått mycket gjort! Om man bara börjar ta tag i saker och ting då går det ofta utav bara farten. Det känns bra att man nu inte känner sig så trött och slö. Det är bra fart på mig, pigg och fräsch är jag också. Nu blir verkligen denna semstern så som jag vill ha den. Perfekt !!!
En sak bara som jag stör mig på nu:
Jag råkade kola runt lite på lediga lägenheter som är till salu. Varför kan jag inte bara låta bli?
Jag har ju en dröm om att hitta ett boende som jag verkligen trivs med till 100%. Lösningen kan vara att flytta ifrån denna lägenhet som jag bor i idag. En annan lösning för att förverkliga drömmen kan ju vara att renovera här hemma.
Som det ser ut just nu så har jag ingen möjlighet att flytta just nu och orsakerna är många, men varför kollar jag på lägenheter då? När nu satt här och kolla runt så hittade jag en lägenhet som jag kunde tänka mig att köpa. Om jag hade kunnat slå till så att jag blivit skuldfri och jag tror att jag hade blivit nöjd till 100% med mitt hem. Man kan ju naturligtvis aldrig vara säker, men när jag nu hittar något då har jag liksom inte möjlighet att förverkliga min dröm. Därför ska man inte kolla alls, inte förrän möjlighten finns.Nu tänker jag på detta hela kvällen och kan inte släppa att det finns ett hem som jag tror att jag hade gillat mer än det jag nu har. Att man aldrig lär sig. Detta kan jämföras med att kolla en lottorad som man har spelat på många år, men man har slutat att lämna in den. Fast kollar raden gör man ändå och så får man se att om man hade lämnat in så hade man vunnit drömvinsten. Hemskt hade det varit att få se detta, eller hur??
Mediemogulen Cicci Wallin skriver på Twitter att idag att hon nu kommer att lämna Twitter. Väldigt tråkigt tycker jag. Jag gillade att följa henne där. Hon är ju en riktigt cool brud.
Tidigare idag så tänkte jag att jag skulle säga en sak till en person. Det var något som jag var missnöjd med. Kritik kan man ju kalla detta. När jag träffade denna person så tänkte jag på det, men jag sa ingen för jag var rädd för att den personen kanske skulle känna sig sårad eller ledsen. Jag tycker att man ibland ska tänka en extra gång. Vissa saker kanske man måste säga även om man gör någon annan ledsen, men de finns många saker som bara är skitsaker och som man defentivt inte behöver säga. Om något egentligen inte behöver sägas , ´varför ska man då säga det om man då kanske sårar eller gör en annan människa ledsen. Jag tänkte bara, men det är inte samma sak som att säga det.
Nu ikväll ringde jag ett samtal. Det fanns även här en sak som jag vill säga, men precis som tidigare idag så sa jag inget. Hade jag denna gången sagt något så hade nog inte han jag pratade med blivit ledsen, men jag sa ändå inte det jag tänkte säga för jag var rädd för att jag själv skulle bli ledsen. Rädsla är alltså någon som hindrar mig från att säga något. Jag ringde samtalet för att säga en sak, men när jag väl skulle säga det jag hade på hjärtat så kunde jag inte. Kanske var det för att jag var rädd för att själv bli ledsen. Tänka något är i alla fall inte samma sak som att säga det. Och, man behöver inte alltid säga något om det finns risk för att man gör någon ledsen.
Fint väder, semster och lata dagar har jag. Jag småplockar lite med vardagliga saker. Går och handlar, viker tvätt och käkar lunch. Denna veckan är ganska lugnt och sen nästa vecka kommer jag att ha mycket mer att göra. Min kalender är i alla fall fullproppad nästa vecka och veckan därpå.
Jag har ju ändå hur mycket fritid som helst så även med en fullproppad kalender så finns det ändå mycket tid över för att bara slappa, steka och ta de lugnt. Jag är lite slö nu, men jag börjar piggna till ordentligt och det känns även lite tråkigt nu att inte göra så mycket på dagarna. Just nu tex så har jag en flaska skumpa på kylning. Jag ska gotta mig lite med bubbel och frukt sen.
Snart är alla dessa lata dagar över. Snart blir det mer "sprätt" och "fart" på mig. Det har jag själv bestämt för detta börjar bli tråkigt nu. Jag har ju varit ganska trött och sliten den senaste tiden så det känns ändå rätt att ha tagit det väldigt lugnt denna första vecka av min semster, men nu känner jag att det får räcka. Jag får börja ta tag i allt. Vardagliga saker och en hel del träning är det jag tänker mest på. Jag kan ju ändå ta de lugnt med allt för jag har ju faktiskt 40 timmar mer i veckan av fritid än vad jag har i normala fall.