Tänk vad en sån där PW på bara några km kan göra för kroppen. Nu känner jag mig inte så arg längre. Dessutom blev det mer sprätt på mig direkt. Jag behövde handla lite nu ikväll och jag har redan varit ute och gjort detta. 

Bara för att jag gick en PW tidigare så blev det full fart ut genom dörren för att gå och handla. Det tog typ 5 minuter att handla och typ 5 minuter att gå in och ut genom min ytterdörr. 

 

Nu sitter man här och bloggar om att det har blivit bättre fart på mig. Jag skriver ju mest detta för att jag vill uppdatera min fina Danneblogg, som fortfarande ger mig så mycket glädje i livet. 

 

Under en period nu så har jag varit tveksam till att göra saker. Detta är saker som jag har funderat på länge. För ett tag sedan sa jag till mig själv att jag måste bara försöka fixa allt som jag har gått och tänkt på så länge att jag ska fixa. När jag nu börjar att fixa n hel del av dessa saker, då blir jag tveksam och börjar fundera på om jag gör rätt prioriteringar.

 

Grejen är att jag måste sätta fart om jag ska få fixat nånting överhuvudtaget. Jag kommer inte att få nånting om jag inte anstränger mig mer. Idag har jag varit förbannad när jag har tänkt på att jag i många lägen har varit så tveksam. DEt finns ju inget och tveka på. Det är bara att köra ju!!! 

 

Jag var precios ute på en PW. Jag körde den på ren ilska. Det kändes ganska bra då när man travade på. Det kom  upp mer saker under själva PW:n som bara gjorde mig ännu mer förbannad, men detta var bra för själva genomförandet av min PW.

 

 

 

Jag har grejat lite med allt det där som man bara måste greja med ibland: Städ tvätt och disk. Kändes skittråkigt innan jag började greja, men sen sa jag bara till mig själv att jag skulle sluta gnälla och bara ta tag i det. Det blir ju inte roligare att greja med "trökgörat" om jag först gnäller över att det är skittråkigt och sen tar tag i det. Bara att ta det och inte fundera alls på om det är roligt eller tråkigt. 

 

Idag känner jag mig annars pigg och fräsch. Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på, men jag tar väl tag i något som jag för stunden ser och tycker att jag behöver fixa. Senare idag så blir det säkert lite mat på min "favvorestaurang".  Detta får väl bli min söndag. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har haft en vanlig. Jobb och en hel del slappa. Jag är i ett läge just nu där jag tänker: Hur fasen ska jag fixa allt som jag vill få fixat i augusti.

 

Jag har helt plötsligt kommit på massor med saker som jag vill få fixat, men jag har ingen aning om hur jag ska göra. Det brukar ordna sig, men det stör mig lite just nu att  jag inte har en bra plan för hur jag ska lösa precis ALLT som jag vill få fixat i augusti. Sen är det ju det där att om jag inte löser allt jag vill få fixat i augusti då har jag väl den skiten att tag tag i även i september, plus allt annat som man vill få fixat i september. Det blir ju lätt för stort, rörigt och för mycket. 

 

BILDER FRÅN DENNA TISDAG. 

 

Ny vecka har det blivit igen. Jag har ganska mycket jobb under hela denna veckan. Annars tänkte jag igår att jag inte har så mycket annat att göra denna veckan, men nu har det blivit måndag och jag har ju naturligvis kommit på massor av saker som jag vill få gjort. Jag kan liksom aldrig stänga av det där tänkanet på saker som ajg vill få gjort. Det är väl bara att ta tag köra på denna veckan också. Ny vecka, ny möjligheter och fler problem som jag vill hitta en lösning på. 

Har haft en intensiv fredag. Jag grejar med allt jag kan komma på att jag har att göra. Jag tar också tag i det jag bara ser för stunden. Jag fixar det då direkt. Jag grejar hela tiden och är hela tiden på väg framåt. Sen ska man ju hinna med jobbet också. 

Man märker liksom inte att man får mycket gjort när man är mycket uppe i allt. Men om jag funderar på vad jag inte hade fått gjort för ett halvår sen, men som jag har fixat nu, då märker jag en väldigt stor skillnad på hur det var då och hur det är nu. Kan jag fortsätta att bara blåsa på året ut nu, få gjort det ena och det andra eller det tredje osv...,,då tror jag att jag om några månader kommer att märka av att jag har fått mycket gjort under den andra halvan av detta halvåret också.

 

När jag tänker så här då håller jag uppe motivationen och orkar blåsa på. Jag kör ju på tills jag känner att jag inte orkar mer. När jag känner mig för trött för att greja, då stannar jag bara upp, släpper allt och tar nya tag efter en eller två dagars vila. Det funkar.

Jag trivs ganska bra nu med att bara blåsa på och hela tiden ta tag i saker.  När jag orkar så är det ju roligt. Sen är det ju ändå så att man måste tänka på att kroppen ska hänga med. Även om grejandet kan vara roligt så kommer ju kroppen att säga ifrån på ett obehagligt sätt om man inte stannar upp ibland och bara vilar. Men jag är bra på att tänka på sånt. Fram till att jag känner att jag måste vila så är det ju bara att köra på med allt. Jag börjar ju tycka att detta är ganska roligt. Dessutom vet jag att jag kommer att få lön för mödan, senast mot slutet av året.

 

Nu är det helg och jag är ledig från busskörningen. Nu kan jag blåsa på med allt, utan att behöva tänka på att jag ska jobba sen. 

 

 

Jag grejade och fixade med en sak idag. Jag gjorde så mycket jag kunde sen kände jag att jag inte kunde göra mer. Då tänkte jag: Nu behöver jag få mitt paket som innehåller dom grejer som jag beställde för några dagar sedan. Precis när jag hade tänkt tanken så plingade det till i telefonen. Jag fick ett SMS och där stod det att jag hade ett paket att hämta ut. Det var just det paket som jag i den stunden behövde. Lite övernaturligt ju. Jag tänkte en tanke på ett paket och i nästa sekund så får jag ett SMS där det står att jag kan hämta ut just det paketet som jag tänkte på att jag behövde just då. Allt inom 10 sekunder också.

 

Jag räknar ner ganska mycket nu. Just nu kan jag tänka att jag vill att det ska bli helg för då är jag ju ledig. Jag väntar på några paket som jag vill ha nu. Om en månad är det Bokmässan och den ska bli kul att åka på. Om några månader  har jag förmodligen fått loss alla dom pengar som jag känner att jag behöver för att liksom rätta till ALLA dom fel som jag känner att jag har gjort tidigare. 

 

 

 Jag tänkte sätta upp några punkter på saker som folk säger eller gör, och som jag för länge sen har tröttnat på. 

 

Jag skulle naturligvis kunna göra en skitlång lista på hur mycket grejer som helst, men det gör jag naturligvis inte. Jag tar upp några saker som ofta gör mig lite mer arg. Sen räcker det med det gnällandet från min sida. I alla fall för idag. 

 

1. Folk som ljuger.

Detta är väl egntligen något som man kan tycka väldigt mycket om. Vissa lögner kan ju ändå vara ok. Om du vill rädda dig ur en situation som du känner att du inte kan komma ur om du säger sanningen. Då är det ju svårt att säga att en lögn inte är ok. Nu är det inte riktigt dessa människor någon gång ibland drar en nödlögn  som jag tänker på när jag säger att jag är trött på folk som ljuger. En nödlögn kan man ju många gånger förstå. Dom som drar en sådan lögn ibland stör jag mig typ aldrig på. Den typ av lögn drar jag ju själv ibland också. Ibland känner man ju att man inte vill säga sanningen, men man kanske ändå känner att man behöver säga nåt.

 

 När jag säger att jag blir arg på folk som ljuger så tänker jag mer på dessa människor som systematiskt håller på med lögner ljug. Det finns vissa personer som jag har kommit på hur många gånger som helst med att bara ljuga för mig. Varje gång jag kommer på att någon bara stått och ljugit mig rakt i ansiktet så har jag svårt att inte blir upprörd för det. När jag sen också kan tycka att personen jag pratar med borde fatta att jag fattar att hen inte talar sanning, då kan jag lätta tycka att den jag står och lyssnar på bara borde hålla käften. 

 

I dom allra flesta fall så är min personliga åsikt att man ska hålla sig till sanningen. Ärlighet vara längst liksom.  

 

 2. Folk som skryter.

Lite skryt  är väl ok. Man ska ju inte vara allt för hård mot sig själv. Men folk som liksom framhåller sig själva och hela tiden babblar om hur bra dom är eller har varit på nånting. Den typen av personer har jag tröttnat på för länge sen. Jag vill inte lyssna på för mycket skryt. I mina öron låter det ju till slut bara som skitprat. 

 

Jag tror  att 50% av allt man lyckas med i livet är ren tur, samma gäller för alla. Sen är jag helt övertygad om att är man bra på nånting så syns det. Man behöver inte tala om det hela tiden. Och en sak till: Är det så att man vill få bekräftelse när man har gjort något bra, då kan man ju lätt bara ge den bekräftelsen till sig själv. 

 

3. Folk som pratar mycket om sånt som intresserar dom, men inte mig.

Alla har vi väl våra intresssen. Saker som vi brinner för och kanske är experter på. Det är ju inget fel med att folk kan saker, men man kanske ska tagga ner sitt intresse inför dom som inte har samma intresse. Det blir ju så tråkigt att lyssna på när man inte är intresserad själv. Om någon tex pratar mycket fiske med mig så lyssnar jag gärna en stund, men till slut tröttnar jag. Då vill jag inte att personen fortsätter prata om fiske. Ibland kan jag också tycka att vissa borde fatta att jag inte är intresserad av det som dom själva kanske brinner. 

 

Jag kan ändå säga att jag är nyfiken på mycket saker. Jag lyssnar gärna på folk som kan sina saker, men allt är man ju inte nyfiken på eller intresserad av. Då är det ju bara skittråkigt att lyssna på. Hur många gånger har man inte suttit på en kurs eller haft en utbildningsdag där man ska lyssna på någon som pratar som är helt ointressant. Det är ju bara så jävla tråkigt!