Det har blivit vecka 21. Det är ju också den 21:e idag.
Jag har som vanligt en hel del jobb denna veckan. Passen jag kör är ganska bra. Inget av alla pass ser riktigt jobbigt ut. Men jag har lite helgjobb. På lördag ska jag jobba, men det är ett bra pass jag har då. Bara för att jag måste jobba lördag, så blir jag ledig på onsdag (lill-lördagen) istället.
Annars får jag fortsätta att ha tålamod i väntan på att jag ska få in mer pengar. Sen börjar det ju komma in "cash" och då kan jag ganska snabbt ta mig närmare mitt mål som jag har med ekonomin. Nästa vecka kommer det förmodligen in ännu mer pengar och tittar jag så långt fram som till första veckan i juni så kommer det in lite mer pengar då också. Om jag har räknat klockrent rätt nu så ska allt kunna vara klart när det gäller mitt ekonomiska mål. Det ska bli skönt att få fixat den grejen. Men först måste jag klara av denna veckan. Det gäller att jag inte sabbar något nu när jag är så jäkla nära liksom.
Självbiografin ska jag självklart kämpa med denna veckan, och säkert några veckor till. Men jag hoppas för min egen skull nu att jag blir färdig inom någon månad, eller kanske två månader. Sen får jag fan vara nöjd. Jag känner liksom att det snart räcker nu med tillbakablickar och funderingar på mitt liv.
Jag hoppas på fint väder denna veckan också. Det är så skönt med sommarvärmen. Sommar är ju den bästa årstiden. Jag tänker aldrig klaga på värmen. Jag tycker bara det är bra att jag slipper frysa.
Jag har haft en kväll i massagestolen. Jag har också kollat på en film som heter "SUDDEN IMPACT". En gammal film med Clint Eastwood i huvudrollen. Jag gillar framförallt den scenen i filmen när Harry (som Clintan heter i filmen) går in på ett cafê och beställer en stor mugg med kaffe. Han får sitt kaffe och .... socker, väldigt mycket socker. "Make MY Day"
Jag var ute ganska tidigt i morse. Jag startade dagen med en bra "POWERWALK". Jag gillar att avverka sen sån på morgonen. Väntar man till längre fram på dagen så struntar man oftast i det. Bättre att ta tag i det direkt när man vaknar ju. Jag har sen länge slutat att sträva efter att jag ska tycka det är skönt att röra på mig, eller träna. Jag kommer alltid att tycka att det är jobbigt med träning och rörelse. Den sköna känslan kommer efteråt.
Lite slappa i ute i solen har det ju också blivit idag. Herrgud vad fint väder det är!! Det har inte blivit något jobbande med själbiografin denna söndag. Man vill ju inte göra så¨mycket när det är så fint väder liksom. Man vill mest slappa och ha det bra. Får se om jag orkar ta tag i lite nu under eftermiddagen. Man får försöka "kötta" på lite. Ja vill ju fan snart bli färdigt med den grejen.
Lite mat på Koppargrillen har jag hunnit med i alla fall. Jag var inte jättehungrig så det hade väl egentligen kunnat kvitta idag. Matlusten tappar man lite när det är så varmt, men som jag har sagt förut: Jag tänker inte klaga på värmen och solen. Jag är bara nöjd över att sommaren redan är här.
Denna arbetsveckan är nu över och i början av denna veckan så skrev jag ju ett inlägg på bloggen om hur jag framförallt trodde att denna arbetsvecka skulle bli. Jag trodde att den skulle kännas lite seg, och inte alls rolig. Jag kände ju att jag hade mycket av den körningen som jag på förhand kan känna att jag helst skulle vilja få slippa. Mycket kändes bara skit, och man var ju inte supertaggad över att gåtil jobbetena veckan. Det kan jag vara ärlig att säga.
Men nu är som sagt arbetsveckan över och jag känner att den blev ganska bra. Mycket bättre än vad att den skulle bli.
Man kan liksom aldrig veta om en arbetsvecka eller bara en arbetsdag kommer att bli tuff eller inte. Jag har så ofta fel när jag tänker och tror innan hur arbetet ska bli från dag till dag. Denna veckan har varit en bra vecka. Körningen har känts bra och jag har inte haft mer att göra än normalt, snarare mindre. Det som jag trodde skulle bli jobbigt gick hur lätt som helst. Dessuto m har det ju varit fint väder, typ hela veckan. Jag hoppas att det fortsätter så i helgen också. Då kommer jag säkert att känna mig 100% nöjd och glad, hela denna veckan.
Nu grejar jag på med allt. Jag grejar mer på ett "röjande" sätt nu. Jag har skruvat upp tempot lite på mig själv. Fått lite mer fart på allt och det känns bra. Jag tar tag i sånt jag kan göra för nu.
Just nu kämpar jag på med självbiografin. När det gäller den så gäller det ju bara att jag orkar sitta här och "kötta" på. Just nu gör jag det och jag kör stenhårt. Jag ska bara fixa detta!! Fort ska det gå nu!! Jag gnäller inte mer. Jag kör bara på. Allt känns ju bra nu. Det är ju bara att köra på den känslan så kommer det att kännas ännu bättre när allt snart är fixat och klart!
#mh18-glasburen kommer att stå i LUND. 10 -16 December. Det är ju inte så långt för mig att åka. Dettar väl ca 4 timmar med bil. Jag vet inte om ajg kommer att åka till Lund i mitten på December och kolla in buren på plats, men jag ska ha V 50 i bakhuvudet. Jag tycker ju Musikhjälpen-veckan är en av årets höjdpunter.
Jag grejar på och jag har mina mål som jag vill uppnå. Just nu är det mest 3 saker som jag vill få fixade inom den närmaste framtiden. Helst vill jag fixa allt under detta året i alla fall.
1. Ekonomimål.
2. Minst en resa.
3. Få färdigt självbiografin.
Jag kör på med dessa saker och dom känns viktiga för mig att klara av. Allt går väldigt bra. Under denna månden och nästa månad komer jag att få in så sjukt bra med pengar. Det gör ju att jag fixar ekonomimålet lätt som en plätt till nästa månad, om jag ite har räknat helt åt helvete fel.. När jag har dom pengarna så kan jag resa vart jag vill i hela jävla världen. Att den möjligheten finns kan jag inte klaga på.
När det gäller självbiografin så går arbetet med den bättre än vad det tidigare har gjort. Det känns bra nu när jag har börjat färdigställa den och jag inte behöver skapa och komma på så mycket nytt. Jag kan nu se att jag snart borde vara färdig, och blir jag det snart då kommer jag att känna mig väldigt nöjd och stolt med mig själv.
Det är bara att köra på med allt. Jag har den senaste tiden känt att jag har gnällt mycket. Jag har tyckt att det har varit jobbigt med att behålla tålamodet och många andra negativa tankar har farit runt i mitt huvud. Jag får sluta med mitt gnällade och klagande. Allt går ju bra och ser jag till att bara köra på med allt så känner jag ju att jag borde fixa allt ganska snart. Varför gnälla då? Mycket pengar kommer snart in, bara jag håller mig till planen som jag har hft sen i januari i år. Resa kan jag sen göra när som helst och vart jag vill efter att jag har nåt mitt mål med ekonomin. Det är ju inte svårt att fixa det där om jag bara vill. Självbiografin är det ju bara att sätta sig ner och kötta på med och jag känner ju att det går framåt. Ju mer framåt jag kommer ju närmar helt färdig blir jag.
Det är bara att köra på och inte tänka så mycket. Allt går ju bra och detta ska man väl bara se till att dra nytta av. Allt jag gnäller om och de negativa tankarna som kommer med detta är det ju bara att rensa hjärnan ifrån.Det är ju mycket lättare att jobba på med saker och ting när man känner att det går bra. Gnäller ma för mycket då kanske det går dligt bara för att man är negativ och gnäller. Bättre att vara positiv, oavsett liksom.
Med bättre inställning nu så ska jag fortsätta att bara köra på med allt.
Jag fortsätter att kämpa med mig själv. Jag tänker hela tiden på att jag ska göra sånt som känns mest rätt, oavsett vad det gäller. Det känns ibland som jag bara tänker på detta. Gör rätt, gör inte fel, gör inte om dom fel som du har gjort tidigare och ha tålamod. Jag klarar av det där, men fan vad jag måste stoppa mig själv hela tiden för att jag inte ska sabba allt på en dag när det gäller att nå de målsättningar jag har.
Det skulle vara lätt att bara göra hur mycket som helst som om det inte fanns någon morgondag. Men jag ska ju naturligvis inte vara så dum så jag bara sabbar allt som jag vill få fixat. Det är ju egentligen inte mycket kvar av kämpande med: Ekonomimål och självbiografin.
Lyssnade precis på en ganska otäck berättelse från Verkligheten i P3. Hoppas aldrig jag ens kommer att vara i näreheten av att vara med om det som denna lastbilschaufför har behövde uppleva och gå igenom.
Hur gör man för att hantera stress? Det är nog väldigt olika från person till person. Det känns som det är något som är helt normalt att bli ibland. Stressad alltså. I vissa situtaioner skulle det ju fan vara onormalt om man inte blir stressad. Jag har nog känt på alla nivåer av stress i mitt liv. Jag har känt på hur det är att vara så stressad så typ hjärtat börjar slå dubbelt så fort. Den stressen är inte så jäkla skön. Jag känner framförallt att det blir svårt att få något vettigt sagt när man är väldigt stressad. Man blir bara totalblockerad och sen kommer man på efteråt vad man borde ha sagt istället. Dessutom tycker jag att det är svårt att var i nuet när man är för stressad. Är man stressad så kan det ju vara så att man tänker på något som typ är längre fram. Man vill tex hinna få gjort något inom en viss tid, sånt kan ju lätt göra att man blir stressad. Om jag har ont om tid blir jag ofta stressad. Om jag har gott om tid så kan jag lätt vara i nuet och då är jag nästan aldrig stressad.
Sånt som ofta gör mig stressad är när jag känner mig pressad på något sätt. Jag kan ju ibland sätta för mycket press på mig själv. Man kan ju också känna sig pressad av andra människor.
Jag är ganska nöjd med hur jag hanterar min stress. Det där "leva i nuet" kommer jag ofta tillbaka till i nästan vad det än gäller. När jag ska hantera situtioner i livet som kan bli allt för stressiga, då funkar "leva i nuet" hur bra som helst. Mycket annat behöver man nästan inte fundera på. När man är i nuet så kan man ju också göra saker som jag tycker hjälper när man vill känna sig lugn och avspänd istället för stressad...so here are my tips:
Musik: MUSIK LYSSNAR JAG PÅ OFTA. Ibland när jag vill "speeda" upp lite och komma ur min slöhet så vill jag spela någon tempolåt som samtidigt gör mig glad. Men när det kommer till att jag vill känna mig mindre stressad så vill jag bara känna att jag mår bra av låten och jag tror också att jag vill lyssna mer på musik där jag tänker på vad som sägs i texten. Just för att hamna i ett stressfritt tillstånd så vill jag verkligen bara sitta ner och lyssna på texten till musiken. Här kommer några exempel på låtar som får mig att känna efter mer, och tänka på att vara mer i nuet och hålla mig lugn och avspänd. Dessa 4 låter är exempel på "feel good" musik för mig.
Lyssna på vad andra säger: En grej som jag kan vara ganska dålig på, men jag har under dom senaste åren blivit bättre. Det att faktiskt lyssna på den personen man pratar med. Är jag stressad så blir det nästan automatiskt så att jag blir en sämre lyssnare. Ibland är det ju lätt att jag börjar fundera på vad den personen som pratar med mig tänker om mig. När jag tänker det, då blir jag en sämre lyssnare. Om man själv funderar på om den som pratar med mig tycker illa om mig eller nåt annat som är negativt så blir man lätt stressad av det. Kan man bara lyssna och svara på det man först verkligen har hört en person säga till mig, så känner jag mig alltid mindre stressad
Känna mig fin och fräsch: Nyduschad, lukta gott, nöjd med håret och snygga kläder Allt detta gör mig faktiskt mindre stressad.
Planering: Att kolla upp lite saker innan man ska göra något kan vara något som gör mig mindre stressad. Sen vill jag ändå inte ha för mycket inplanerat för då kan jag ju bli stressad över att jag inte hinner med eller orkar. Men lite planering är alltid bra. Åker jag tex på en resa så är det rätt skönt att veta lite vad man vill se och göra redan innan man ens bestämmer sig för om, och när man ska åka. Vet jag lite innan vad jag vill uppleva på min resa och kollar upp lite innan jag åker så känner jag mig definitift mindre stressad när jag väl är ute på min resa.
Leva nära mina känslor: Jag kan ibland tänka på hur bra jag har det. De finns ju massor med människor i hela världen som jag inte skulle vilja byta med. Jag får vara nöjd med min "lott" i livet. Samtidigt så tänker jag inte bortse från att jag själv kan må dåligt ibland. Bara för att jag lever ett förhållandevis bra liv så betyder inte det att jag inte får känna sorg, stress, ångest, ilska. Vad jag än känner så vill jag vara nära den känslan och jag tänker inte skämmas för att jag ibland känner något som gör väldigt ont. Jag har min fulla rätt att få känna precis det jag just för stunden känner, oavsett om jag har ett bra liv. Jag tänker aldrig be om ursäkt för att jag känner exakt vad jag känner. På sikt mår jag bättre av att bara tillåta mig själv att känna precis det jag fakiskt känner. Jag kommer ju att bli mer stressad av att ljuga för mig själv och andra om jag tex påstår att jag inte känner oro om jag verkligen är så att jag faktiskt är orolig för något. Ljuger jag för mig själv och andra så blir jag ju bara stressad över försöka bevisa att allt är så bra, trots att det kanske inte är det. Sen vill jag ju naturligtvis inte känna oro, ångest eller ilska. Känner man så får man ju försöka hitta en lösning på att bli kvitt sin oro, ångset eller ilska. När man sen mår bra igen, då blir jag också automatiskt mindre stressad.
Gör något snällt eller fint för någon annan ibland: Det kan vara så lite som man behöver göra, men man mår ju ofta bättre när man gör något snällt eller fint för någon annan. Sen ska man ju aldrig vara så snäll så man blir dum. Men tänker man efter så finns de naturligtvis massor med snälla och fina saker som man kan göra för andra människor. Klart att man mår bra av att vara lite snäll ibland. Mår jag bra så känner jag ju som sagt också oftast av mindre stress.
Lever inte efter andras regler: Är det nånting som skulle få mig stressad som fan så är det om jag skulle börja leva efter andras regler om hur andra människor tycker att jag ska vara och vad jag ska göra. Man får ju ibland höra av andra om vad dom tycker att jag ska göra, eller så har man en åsikt om hur jag är som person. Folk får gärna tycka och tänak saker om mig. Jag tänker ju och tycker saker om andra, men jag behöver inte leva efter vad andra tycker. Det är också väldigt sällan som jag måste göra som någon annan säger. Jag avgör allt som oftast själv vad jag måste göra. Mycket av sånt jag gör, gör jag för att jag själv vill. Jag har blivit bra på att säga NEJ till saker. Då slipper jag få för mycket att göra, och då slipper jag ju bli stressad över att jag inte hinner med. andra Jag kommer aldrig att leva efter människors regler som handlar om hur jag ska vara och vad jag ska göra. Jag kommer alltid att tänka själv, och göra vad jag själv tycker är bäst. Jag har ju min livsfilosofi som jag försöker leva efter. Den är flexibel och jag kan alltid ändra mig. Jag tror inte på att man bara ska "köra" på att en sak är rätt och sen är det den grejen som gäller för resten av livet. Man måste kunna ändra sig om man känner att något annat är bättre. Men det viktigaste är att jag själv bestämmer hur jag vill vara och vad jag ska göra. Jag väljer själv vem jag vill vara, att jag har den valfriheten gör mig naturligvis mindre stressad. Jag kan absolut lyssna på personer som jag litar på, men i slutändan är det upp till mig själv när det handlar om vad jag väljer att göra, och hur jag vill vara som person.
Min strävan är: Att så ofta som möjligt känna mig maximalt avspänd och befinna mig i nuet. Lite stress tror jag ibland kan vara bra för prestationsförmågen, men lagom mycket eller för mycket tror jag bara är dåligt. Metoderna jag har för att inte bli stressad funkar för mig. Alla sätt är bra utom dom dåliga. Ni har säkert många andra bra tips på hur man kan hantera stress. Hoppas mina tips kan hälpa någon att känna sig mindre stressad.
Jag har precis tittat på Musikhjälpe 2017, återblicken.
Nu längtar jag till Musikhjälpen 2018. När SVT sänder "återblicksprogrammet" av Musikhjälpen, då brukar man ganska kort därefter släppa vilken stad som blir nästa "sändningsplats" för Musikhjälpen. Drömmen för mig vore ju Vänersborg, men det är nog för bbra för att vara sant. Men drömma kan man väl få göra.
Jag tror jag har skrivit om detta förut, men jag känner för min egen skull att jag ta upp det igen.
Jag vill ju göra sånt som känns rätt för mig. Jag har också sagt till mig själv länge nu att: Jag inte ska göra om alla dom misstag som jag tycker att jag gjorde förra året. Dessutom vill jag ju inte göra några fel så jag sabbar för mig själv på sikt. Jag vill lyckas med allt som jag har sagt att jag ska fixa och då har jag liksom inte råd att göra några fel. Jag måste priorietera rätt och jag tycker att jag klarar av det.
Fast det jobbig är att ha tålamod och inte sluta bry sig.
Jag tänker nog nästan varje dag nu att jag bara ska göra det som faller mig in för stunden och sluta bry mig om att försöka kämpa in den ena målsättningen efter den andra. Samtidigt så vill jag så gärna klara av att fixa allt.
Jag känner inte att jag kan göra både och. Det är lite jobbigt, men jag tänker hela tiden att allt komer att kännas så bra när jag har nått mina mål. Den känslan när man lyckas med något som man har kämpat med lite mer är så mycket bättre än att "bara" lyckas med sånt som inte kräver någon ansträngning alls.
Jag vill liksom nå känslan av att lyckas med saker som kräver lite av mig, och det är det som får mig att hela tiden göra det som känns mest rätt för mig. Jag tror att jag gör rätt och inte fel, sen säger jag inte att jag alltid har rätt. Men för mig känns det rätt och då har jag på något sätt alltid rätt, även om jag skulle ha fel.
Ny vecka och nya tag med allt. Jag har massor av jobb. Busskörningen denna veckan känns inte jätterolig. Jag skulle hellre vilja slippa jobba denna veckan. Körningen är inte rolig och en del dagar kommer att kännas långa och sega. Fördelen är ju
ändå att jag har långa raster och då kan jag ju vila ordentligt inför varje jobbig kördel.
Annars vet jag inte riktigt vad jag har att göra denna veckan. Jag kommer ju att fortsätta att läsa igenom och färdigställa självbiografin. Jag hoppas på att det blir fint väder. Sen hoppas jag också att det händer något roligt som jag absolut
inte har räknat med. Det skulle vara kul, eftersom jag redan nu vet att denna veckan inte är så jätterolig.