Bra pingisträning ikväll
Jag har varit spelat lite pingis ikväll. Det var en bra pingisträning. Kroppen fick sig en ordentlig genomkörare. Jag hade en bra träff, mycket bättre än jag har haft på länge. Stundtals så spelade jag riktigt bra ikväll, men i perioder under träningen så slarvar för mycket och jag orkar väl inte riktigt hålla i spelet.
Men det var mycket som var bra ikväll. Att jag hade så bra träff är jag mest nöjd med. Jag behövde inte ta i, men jag träffar bollen klockrent och det blir en jävla fart på bollen när jag slår till den.
Här och nu.
Nu har det börjat snurra ordentligt i huvudet och jag orkar inte längre att varken tänka bakåt eller framåt. Det är bara här och nu som gäller. Jag har grejat så mycket den senaste tiden och jag har mycket kvar att göra med allt och lite till. Just nu har jag hmnat i det där läget där jag har grejat mycket, men jag har fortfarande massor kvar att göra och när jag nu har blivit riktigt ordentligt medveten om det så funderar jag bara på vad jag har gett mig in på. För en sekund tänkte jag att det nog hade varit bäst att inte gör nånting, fast det livet är väl inte roligt att leva heller. Dessutom var jag ju förra året irriterad på mig själv för att jag inte gjorde mer. Möjligheterna fanns ju, men jag tänkte bara att det ordnar sig eller jag vill inte. Sen när det var för sent att fixa visa saker, ja då satt jag här hemma och var ledsen för att jag inte fick uppleva sånt som jag tidigare hade haft möjlighet att fixa.
På något sätt har den ledsna känsla gett mig lite tändvätska nu, Jag vill inte känna någon ånger över att jag inte fixade dom grejer som jag faktsikt vill göra. Men nu när jag har fixat väldigt mycket och har mycket på gång, då känner jag att jag ändå inte är riktigt nöjd. Jag tänker att jag kanske skulle prioriterat annorlunda och framförallt så funderar jag på vad jag har gett mig in på.
Idag har det blivit en promenad och det var nog bra för då fick jag rensa skallen lite på alla tankar som bara snurrar runt i huvudet på mig. Just nu befinner jag mig bara här och nu i allt, även mitt tänkande. Jag orkar inte ens försöka fixa och greja mer saker just nu. Jag känner inte heller att det kommer att tjäna någonting till. Risken är bara att jag misslyckas med att få uppleva sånt som jag kommer att lyckas med, bara jag tar det lugnt och lever här och nu.
Inte lika mycket skrivande i natt.
Jag satt uppe till klockan 02:00 och skrev på självbiogrfin i natt. Det blev inte så mycket skrivande som det har varit dom andra nätterna under förra veckan. Jag hade lite svårt att hitta bra formuleringar. Det skrev liksom: För lågt pris på för mycket timmar. För få timmar till för stora jobb, och sen fattade jag inte vad jag menade. jag försökte ändra till en bättre formulering, men det gick bara inte. Får se om jag kan hitta bättre formuleringar nästa gång jag sitter och skriver.
Men det är i alla fall under natten som man får gjort mest. På natten har man inte så mycket annat att göra. På natten ringer man ju inte någon. Man grejar ju inte med några vardagliga saker mitt i natten. Det är bara tyst och lugnt och det är ju betydligt lätare att få mer gjort på självbiogrfin om natten.
Jag får vänta tills jag får svar och vet.
Jag har gjort så mycket den senaste tiden. Jag har så mycket på gång som ska bli kul att få uppleva. Men ska jag vara helt ärlig så kan jag egentligen inte säga att någonting är helt 100% klart. Jag har mycket på gång och jag vet jag kommer att få göra vissa saker. Men för att jag verkligen ska få göra mycket av allt sånt som jag har på gång att fixa så känns det just nu som jag bara måste vänta på att andra ska göra de dom ska göra för att jag ska kunna fortsätta fixa och greja med saker som jag i slutändan ser som väldigt roliga upplevelser.
Mycket är klart redan nu, men det är inte klart på så vis att jag inte vet datum alla andra detaljer som jag måste veta för att kunna göra mycket av sånt som jag tycker ska bli så roligt att få göra. Jag har heller inte bokat hotellrum, fixat resan (tågbiljett eller flygbiljett) och tagit ledig (om jag nu behöver det) från jobb. inget av de kan jag ju inte just nu göra heller för jag vet ju inte exakt datum. Dessutom kan jag ju inte boka ett hotellrum på ett ungefär. Jag kan inte köpa en tåg eller flygbiljett om jag inte vet när jag ska åka. Jag kan inte heller söka ledig om jag inte vet exakt när, eller ens om jag behöver söka ledigt. De finns så mycket som jag måste vänta med att göra tills jag vet mer.
Jag mailar, och ringer lite för att fråga vissa om, eller när det eller det och det ska fixas. Ibland får jag svar och sen är det bara för mig att vänta in ett visst datum. Ibland får jag ett svar, men svaret gör inte att jag vet mer än vad jag visste innan jag fick ett visst svar. Det finns så mycket som redan är klart, fast egentligen finns det ingenting som är 100% klart. Jag måste vänta på det ena och det andra, och jag kan inte göra så mycket annat än att just vänta. Vänta på att det ska bli si eller så. Vänta på att få veta om eller när. Och vänta på de datum då jag faktiskt får göra sånt som jag just nu bara ser att jag kan vänta på att få uppleva.
Just nu känner jag att jag kan inte göra så mycket mer för att fixa så mycket mer. Jag kan baa vänta. Det kommer inte att tjäna någonting till att ringa eller maila någon för att jag vill att någon annan sak fixa det eller det. Ingenting kommer att gå fortare framåt just nu för jag har gjort allt jag kan göra fram tiill detta nu. Jag får helt enkelt bara vänta. Vänta på att att tiden har sin gång. Vnta på att andra sak göra sitt för att jag ska fortsätta göra mitt. Allt jag vill uppleva kommer jag att få uppleva tids nog. Bara jag väntar in allt som måste göras innan det verkligen är dags att göra sånt som jag bara väntar på att få göra.
Dagens fundering🤔
Varför står dessa koner här?
Det står några koner på Hamngatan i Vänersborg och jag tror dom har stått där ett år nu. Man ser aldrig någon som jobbar med något där. Det går att gå där och det finns inget med trappan eller nåt annat som förklara varför dessa koner bara står här natt och dag utan att dom behöver vara där. Är detta något som ska varna för att det finns en trappa här och man får passa sig då så man inte snubblar? Ibland känns Vänersborg som en väldigt märklig stad att befinna sig i.
Måndag igen.
Då var det måndag igen. Man har och greja med denna veckan också, fast jag vet inte riktigt med vad än. Jag har för omväxlings skull inte så mycket busskörning, men jag har ju massor med text att skriva och jag väntar på att vissa sak svara på en del av dom mail som jag dom senaste dagrna och skickat till alla möjliga personer.
Jag har varit ute på min dagliga promenad. Jag gick ca 6 km och det kändes skönt att gå så långt efter alla uppesittarnätter som jag har haft dom senaste dygnen.
Den dokumentär jag lyssnade på idag när jag var ute promenerade handlade om den sk Örnligan.
Har fått lite ordning på röran.
I ett inlägg som handlade om mitt självbiografiskrivande i förrgår natt så berättade jag att kändes lite rörigt med jobbandet av alla texter jag satt och skrev. I natt när jag satt och skrev så kändes det som att jag fick ordning på mina berättelser igen. Dessutom hade jag ett sjukt bra "flow" i natt. Jag fick äl lite extra energi när jag kände att jag fick ordning på min berättelser igen. Det gick bara så enkelt att skriva dom. Jag fick nog gjort mer i natt än vad jag ibland får under en hel vecka, fast under en så dålig vecka så skriver jag ju ite så mycket heller.
Sunday - Bloody Sunday
Idag är det söndag igen. Sista dagen på denna veckan och jag brukar börja tänka lite på vad jag har att göra den kommande veckan. Idag har jag mest slappat och tagit det lugnt. Jag har ätit en middag på "Kopparn".
Jag ska skriva en hel del på min självbiogrfi, men det blir nog när vi närmar oss kvällen av denna söndag.
Jag har under förmiddagen varit ute på en "powerwalk". Det kändes bra och fint väder som fasen var det också.
När jag var ute på min promenad idag så lysnade jag på en dokumentär som handlade om den sk Bloody Sunday.
Nattskrivande✏️
Jag satt uppe i natt och skrev självbiografi också. Jag känner att jag har rört till det lite. Jag skriver på en berättelse som är tänkt ska ligga närmare slutet. Samtidigt har jag några berättelser kvar att skriva som jag har tänk ska ligga före den berättelse som jag skrev på i natt. Men sen vet jag inte om jag ska skriva ta med dessa berättelser, jag vet inte ens om jag ska bry mig om att skriva dom.
Allt detta tänkande kring om jag ska ta med vissa berättelser, eller ens skriva dom gör att jag rör till det lite. Man jag kommer nog att hitta ett arbetssätt som funkar. Sen är det ju så att det är ju resultatet av detta arbetet som räknas. Hur jag jobbar med självbiografin fram till att den blir färdig är ju ingenting som någon kommer att kunna se, eller ens bry sig om. Om jag nu ens kommer att visa detta arbete för någon. Det vet jag ju inte heller just nu.
Har skrivit mycket under natten.
Jag satt uppe ganska länge i natt och skrev självbiogrfi. Jag skriver och blir inte för detaljerad. Under några dagar nu så vill jag få en hel del berättelser skrivna. Då kan man inte vända vrida för mycket på saker och ting Får se om jag klarar av att få färdigt de jag vill få klart under 3-4 dagar nu.
Jag känner att jag har missat och skriva om en del saker så jag kommer att få gå tillbaka lite, kanske. Det går ju att få med de längre fram också, eller så bryr man sig inte alls. Vi får se. Jag har hela tiden ett bra "flow" nu, fast det jag skriver om är lite för tråkigt att tänka kring. Dessutom känns ju inte texterna så aktuella just nu att skriva om. Dom handlar liksom om en annan tid och på ett sätt ett annat liv, fast det är ju mitt liv det handlar om naturligtvis. Men det är ju en självbiografi och jag skriver ju om hela mitt liv. Allting har ju sin tid och det är min tid som jag nu försöker samnställa på något bra sätt.
Jag tycker skrivandet går bra, fast det känns aldrig perfekt. Så kan man väl samanfatta hur det känns med skrivandet just nu.
Det är nog bättre att jag inget säger.
Den senaste tiden har jag bloggat en del om att jag har mycket roliga saker på gång. Men jag berättar inte så mycket mer och i dagarna så har jag börjat förstå att det nog är det bästa att aldrig berättat nånting. Jag råkade nämligen berätta för en person mer i detalj vad jag har på gång av alla dessa saker som jag i alla fall kommer att tycka ska bli roligt att få uppleva. Direkt när jag hade berättat om alla dessa sker mer i detalj för denna person så fick jag bara höra denna person säga: Varför ska du göra det? Det klarar väl inte du? Det är väl inget som du ska ge dig in i. Du kommer bara att bli besviken för det är nog ite så bra som du tror osv..
Detta tycker jag är så tråkigt. Vissa ser bara problem med allting, eller så är det kanske så att vissa är bara sura och bittra över att dom själva inte kan göra dessa saker som jag kan göra lite då och då? Jag vet inte och jag bryr mig inte heller. Men jag tycker det är så tråkigt att jag så ofta får höra att jag borde göra annorlunda eller lägga mina pengar på något annat än det jag själv vill göra, och dessutom tycker är roligt.
Jag får tex ofta frågan varför jag betalar så mycket för vissa grejer. Så fort jag råkar säga att vad något har kostat till vissa personer (inte alla ) så säger vissa personer typ: Varför spenderade du så mycket pengar på den grejen när du hade kunnat få något annat för dom pengarna istället? Ett exempel kan vara när jag rålkar säga hur mycket pengar jag kan bränna på en utekväll i Stockholm. Om jag säger sanningen till vissa personer så får jag ofta höra att jag borde hålla mig till att gå ut i Vänersborg eller Trollhättan och inte gå ut i en stad och festa där allt är så mycket dyrare. Typ så, bara påpeka hur fel man tycker att det är att jag bränner pengar på sånt som dom tycker att jag borde låta bli att bränna pengar på. Sen är det ju inte så ofta jag som jag ens befinner mig i Stockholm, men om jag är där så bränner jag ofta pengar. Mer än när jag är hemma. Det har jag inget problem med, jag bryr mig inte, men de finns väldigt många andra som hela tiden ska tycka och tänka negativt kring det. Jag försöker väl att inte bry mig så mycket om vad folk säger, men jag är samtidigt ganska trött på att höra att jag hela tiden borde göra sånt som i deras ögon är sånt som inte kostar mer än vad vissa tycker det är värt att betala för. Därför är det nog bättre att jag inget säger längre om vad jag har på gång, och inte heller vad det kostar, eller har kostat. Det blir ju bara så mycket gnäll från alla möjliga håll, och gnället är jag så jävla trött på att behöva höra så jag vill verkligen hitta knep för att undvika att behöva berätta något om allt de roliga som jag faktsikt vill göra. Jag kommer ju att blogga om vissa saker när jag väl har gjort något, men förövrigt så känner jag bara att jag inte vill säga så mycket. Folk gnäller ju klagar så förbannat och sånt "svammel" och "babbel" kan jag klara mig utan. Dessutom är det så tråkigt att höra, samtidigt som jag ibland också blir ledsen av att höra att jag bara borde tagga ner hela tiden och inte göra sånt som kostar mer än vad vissa verkar tjäna i månaden.
Sen kan man ju fråga sig vad som är mycket? Allting är ju rellativt liskom. Jag kämpar ju och jobbar ganska hårt med vissa saker. Jag gör det för att jag sen ska få en rolig upplevelse, eller bara ha ett bra liv i största allmänhet. Då vill man inte höra en massa gnäll och negativa kommentarer från folk om varför jag gör si eller så när jag borde göra så eller si istället. Jag har väldigt svårt att fatta hur folk orkar bry sig överhuvudtaget. Själv bryr jag mig inte om pengar speciellt mycket. Har jag pengar till någonting som jag vil ha eller göra så betalar jag det som jag måstebetala och sen tänker jag inte så mycket på om det är mycket eller lite som jag får för pengarna. Det brukar ju ändå vara så att i slutändan så får man det som man betalar för. Köper man tex en billigare skjorta så brukar ju det vara sämre kvalitet på den än om man köper en skjorta som är lite dyrare. Fast många verkar ändå tycka att det är bättre att satsa på en billigare skjorta och man vill gärna tala om det också.
Principen har tidiagre varit för mig att frågar man mig så berättar jag gärna, men nu får det nog bli så att jag inte berättar så mycket mer, även om någon frågar. Jag vill och jag kan göra så mycket av sånt som jag tycker är roligt, och det tänker jag bara försöka göra utan att hela tiden behöva förklara varför jag gör si eller så, eller betalar det eller det. Folk kan tycka vad dom vill, om dom nu tror sig veta något överhuvudtaget. Jag bara gör det jag vill göra och sen säger jag inte så mycket om det liksom. Blogga gör jag ju, men thats it.
Ingen reklam, tack!
De senaste dagarna har jag försökta rensa bort en del av den reklam som man ständigt matas med från alla möjliga håll.
Jag har sedan länge lyckats ganska bra att inte få telefonförsäljare att ringa till mig. De finns ju mycket man kan göra för at få slippa, och jag har nog gjort de mesta som man kan göra där. Nu för tiden får jag kanske ett samtal per året från någon typ är en sk telefonförsäljare. För ett tag sedan var det en viss välgörenhetsorganisation som jag tidigare har skänkt pengar till som ringde mig och frågade om jag kunde tänka mig att skänka pengar igen. Jag sa ju bra nej och sen var det ite mer med det. Att jag hade skänkt pengar tidigare berodde på att jag hade köpt några tröjor som jag ville ha och pengarna som detta kostade mig gick då till denna välgörenhetsorganisation. Det var väl därför dom ringde liksom. Men bara för att jag skänker pengar en gång så betyder inte det att jag skänker pengar igen. Ringer någon och frågar om jag kan tänka mig att göra det så funkar jag nog så att jag per automatik säger nej, bara för att jag får frågan.
Annars som sagt är jag nöjd med att jag nästan aldrig slipper höra av sk telefonförsäljare. Jag har genom åren gjort vad jag kan för att dom inte ska kunna komma i kontakt med mig och jag har konstant sagt nej till allt vad domhar att erbjuda mig. Vill jag köpa något eller skänka pengar till välgörenhet eller liknade så kan jag göra det, men jag gör det inte för att någon sitter i telefon och säger att dom skulle bli hemskt glada om jag vill göra det. Det har jag aldrig gjort, och jag kommer heller aldrig att göra det. Därför är det skönt att jag nästan aldrig hör av någon på telefon om detta längre.
En annan typ av reklam som jag har lyckats ganska bra med att få bort det är den reklam som man får på mail. Jag satte mig ner någon timme för några dagar sedan och ringde dessa företag som ofta skickar reklam i till min mail om ditten och datten. Alla jag ringde sa att dom skulle sluta med det, och att dom skulle ta bort mig från "maillistan". Det var väldigt enkelt, sen får jag ju se om det funkar. Om några veckor märker jag ju om jag regelbundet får dessa mail eller inte. Blir det som företagen har lovat så får jag dom inte, och då är jag nöjd liksom.
Det finns ju också ett visst företag som skickar ut adresserad reklam till min postadress. Detta har jag den senaste tiden tröttnat på och därför har jag försökt att få detta att upphöra. Det kommer något typ en gång i veckan och jag har två gånger under de senaste månaderna ringt och sagt att jag inte vill ha någon reklam skickad från dom skickad till mig, men det har jag fått ändå. Dom sa när jag ringde att det inte är några problem att spärra min adress så att jag slipper breven, men tydligen är det något som dom bara säger. Det har inte blivit så. För några dagar sedan så skrev jag ett brev til detta företag och sen postade jag också ett stort kuvert med alla de reklambrev som jag har fått i min brevlåda under de senaste månaderna. Sen skickade jag helt enkelt allt detta till detta företaget som typ varje vecka skickar brev till mig. Jag skrev att jag ville att dessa brev (som dom nu fick tillbaka) och jag skrev också att jag verkligen vill att man ska sluta skicka adresserad reklam till mig. Jag skrev också att jag har ringt dom, men at et inte har hjälpt, eftersom det fortsätter att komma brev med reklam. Jag skrev också at jag kommer att ringa varje gång som det kommer ett nytt brev och berätta hur många gånger jag har ringt eller skrivit till dom om denna reklam. Ju fler brev dom skickar till mig, ju fler kommer dom att få tillbaka, plus att jag kommer att ringa varje gång och säga hur många gånger jag har ringt och sagt att jag inte vill ha någpn reklam från detta företag. Jag ska nog kunna få sluta skicka. Det är sybnd att det inte hjälper att ha en skylt på postlådan där det står "Ej reklam, tack!" Adresserad reklam läggs ju i min låda i alla fall.
Man kan ju tycka att allt detta behöver man ju inte bry sig om. Det är kanske inte mycket att göra en grej av. Låt det bara hålla på och bry dig inte. Det kanske är det bästa?? Men jag känner bara att jag vill vara ifred och slippa få se mycket av detta vissa företag ständigt vill mata mig med. Om jag säger till dessa företag vad jag tycker, och dom jag då pratar med med några enkla knapptryck bara kan fixa så jag slipper få det ena erbjudandet efter det andra, var och varannan vecka så tycker jag att det är värt att lägga några timmar på att få slippa se en del av alkla dessa erbjudanden som jag är totalt ointressrad av att veta om att dom ens finns. Jag gör en del för att slippa och jag kommer säkert att fortsätta med det.
Har varit ledig idag
Skönt med en ledig dag. Jag började dagen med att ta mig ut på en promenad. Först tänkte jag att jag ska strunta i det. Jag ville få len del grejer gjort idag och då tänkte jag först att jag kanske inte hinner att gå ut på min promenadrunda. Men sen efter närmare eftertanke så kommer fattar jag ju att jag visst hinner med att gå ut och röra på mig. Det blev en runda på ca 4 km.
När jag var ute på min promenad idag så lyssnade jag på en dokuentär som handlade om den sk almstriden.
Efter min runda och lite annat grejande så besökte jag frissan.
Det blev det där blonda som jag oftast gör. Direkt efter är jag oftast inte så nöjd, men när det få gå ett tag och håret växer ut lite så brukar det kännas bra. Fast oftast får jag höra att jag inte ska bleka håret, men själv trivs jag bättre med att fixa till det på detta sättet.
Jag har grejat med allt möjligt idag och jag har hunnit med min dagliga promenad. Jag tänkte att jag ikväll skulle ha lirat lite pingis, men jag orkade bara inte bry mig. Magkänslan säger: Skit i det, och jag orkarde inte bara bry mig i alla fall. Tanken att jag inte ska träna pingis när möjligheten finns tänker jag ibland, men jag brukar ta mig till träningshallen ändå¨. Men inte ikväll och jag ångrar mig inte heller. Så är det ibland.
Resten av kvällen nu så ska jag ägna mig åt att skriva självbiogrfi.
Ha en trevlig kväll!
Seamaster 2017
.
Tar det bara lugnt nu.
Jag ligger just nu i soffan och kollar på TV. Jag har kurat ner mig under en filt, är helt avspänd och jag hör hur regnet smattrar mot fönsterblecket. Jag har det ganska mysigt. Jag vill bara ta det lugnt nu.
Under tisdagen har jag i princip bara jobbat med busskörningen. Jag tar det bara lugnt nu. Jag stressar ingenting och jag är väldigt fokuserad på att bara vara i nuet.
Mer tankar om självbiografin✏️
Jag har fått lite frågor den senaste tiden om vad jag tänker göra med min självbiografi. Frågan jag mest får är om jag kommer att låta någon läsa den och jag svarar nästan alltid att: Jag ska skriva färdigt den först och sen får jag se vad jag gör. Nu har jag ju börjat se slutet på skrivandet och jag har börjat att fundera på vad jag ska göra med den när jag är färdig. Det känns inte alls självklart för mig att släppa min självbiografi så att vem som helst kan läsa den. Just nu kan jag säga att jag långt ifrån känner mig redo att visa de jag har skrivit för vem som helst som skulle vara intresserad av att läsa mina texter. Mycket är väldigt självutlämnande och mycket har jag aldrig berättat för någon. Att gå från att aldrig ha berättat om vissa texter för någon till att typ låta vem som helst som är intresserad av att läsa läsa självbiografin, det känns som ett på tok för stort steg för mig att ta. Men jag är ju inte färdig med allt än så jag kanske tycker att det känns helt ok göra självbiografin tillgänglig för vem som helst när jag är helt klar med den.
Jag har också funderat på om det finns något syfte med att släppa min självbiografi så vem som helst kan läsa den. Det finns ju ett syfte för min egen del med att skriva den. Jag har ju märkt att de finns många händelser i mitt liv som har varit ganska jobbiga och som jag genom åren har tänkt väldigt mycket på, fast jag inte borde göra det. Med skrivandet av vissa berättelser så har jag undan för undan kunna släppa väldigt mycket. Det räcker liksom att skriva och sen känns det som bearbetat och klart för mig. Som någon form av terapi liksom.
Men va skulle syftet vara att göra självbiografin tillgänglig för vem som helst? Jag känner mig i alla fall inte bekväm med den tanken. Jag har nog tänkt visa min självbiografi för någon, men jag är inte säker på att jag vill visa den för vem som helst som kan tänkas vilja läsa den.
Ibland mår jag inte så bra.
Nu har det blivit så igen. Jag känner att jag inte mår så bra. Det konstigt hur det kan bli. I morse kändes det mesta bra, även om jag visste att jag kommer att ha en vecka framför mig som kommer att kännas tuff på olika sätt. Men jag har mått ganska bra den senaste tiden. Men nu under eftermiddagen så började jag känna mig orolig och ledsen. Det vänder liksom, jag mår bra och sen helt plötsligt gör jag inte det. Varför ska jag behöva känna så?
Jag får för mig att jag kanske grejer för mycket och sen kommer det en reaktion på det. Reaktionen blir att jag mår dåligt. Jag tror att allt kommer att kännas bra mest hela tiden bara för att jag känner att allt är bra vid ett visst tillfälle. Sen när jag väl får den där känslan av att allt kanske inte är så bra som jag först kände, då tappar jag ork och energi, och mår helt enkelt inte bra av det.
Detta händer mig ofta och jag kan egentligen aldrig förhindra att det händer. Den senaste tiden har jag funderat mycket på detta. Vad är det gör att känslan av att jag mår bra bara helt plötsligt vänder och sen mår jag helt plötsligt inte så bra? Är det så att det svårare att hålla kvar allt de som känns bra och lättare att hamna i känslan av att man mår dåligt? Att kämpa emot en känsla av att man inte mår så bra och samtidigt försöka intala sig själv att man mår bra kanske gör att jag inte mår så bra ibland. Att man mår dåligt och faktiskt blir ledsen för vissa saker försöker jag säkert många gånger förtränga, men innerst inne så får det mig att mår dåligt. När man sen inte orkar kämpa emot känslan av att man inte mår så bra, då tycker man ju att det svänger fort mellan det där att man mår bra och inte mår bra.
Egentligen kan jag inte säga exakt vad det är som gör att jag inte mår så bra just nu. Jag kan liksom inte komma på någon bra förklaring till varför jag inte mår så bra. Massor av tankar kring det har jag ju, men inga bra svar. Jag vill inte att det ska kännas så här. Det enda jag egentligen vill är att göra mycket av sånt som jag gillar att göra och jag vill göra det ofta. Logiskt sett borde jag ju inte må dåligt om jag gör mycket av sånt som jag tycker om att göra.
Jag vill tex väldigt ofta bädda ner mig under en filt och läsa en bok eller se på en film. Jag vill också ofta kunna åka i väg på något och göra sånt som inte hör till allt de gamla vanliga som jag gör typ var och varannan dag. Mycket annat vill jag egentligen inte göra. Jag har många roliga grejer på gång i år, så det känns mer mer obegripligt att jag inte ska kunna övervinna en känsla av att jag mår dåligt. Varför mår jag dåligt när jag borde må bra? Jag har ju så mycket att se framemot. Men det kanske är så att allt grejande den senaste tiden är på väg att bli för mycket och om jag inte taggar eller stressar ner så kommer jag inte att fungera. Jag har fått den känslan lite att om jag bara taggar ner och lugnar mig lite så löser sig allt till det bästa och jag kommer att må bättre igen.
Ibland är det bättre att bara sitta still och vänta liksom. Jag kan kanske inte göra så mycket åt att jag just nu inte mår så bra. Jag kanske bara måste vänta tills jag mer bättre igen.
Ny vecka.
Öh..mycket att göra har jag denna veckan. Det känns tufft redan nu, fast jag har fått gjort mycket nu under morgonen så det känns redan lite lättare.
Jag har varit ute på en morgonpromenad idag också. Skönt att snön bara försvann igen. Jag gillar inte snö det får gärna regna hur mycket som helst, men snö kan jag vara utan.
Söndag (2017 01 08)
Denna söndag och helg börjar lida mot sitt slut. Jag ska under de sista timmarna av denna söndag sitta och skriva på självbiografin. Jag satt i morse och skrev också. Det går bra med skrivandet nu och även om jag vet att jag har en hel del kvar att göra med självbiogrfin så kan jag känna att jag börjar närma mig slutet av skrivandet på alla mina berättelser. Jag har snart inte mycket mer att berätta om mitt liv för jag har ju inte levt längre än vad jag har gjort liksom. Men jag har ändå en hel del kvar att göra så jag är ju långt ifrån färdig. Det känns ändå motiverande att bara fortsätta med skrivnadet, eftersom jag har kommit närmare den där känslan av ett färdigställande.
Efter lite skrivande så blir man ju hungrig. Det fick bli en middag ute och jag unnade mig lite dessert också.
Efter denna middag så tog jag en promenad på ca 5 km. Det känns bra att jag har fått in promenader som en daglig rutin. Det som också känns bra är att när jag sitter här på kvällen så längtar jag till nästa dag så jag kan ta mig ut och promenera igen. Man skulle ju kunna ta sig ut på kvällen eller natten också, men nja....
När jag var ute och promenera så lyssnade jag på en dokumentär som handlade om omtalade avvisningen av Mohammed Al Zery och Ahmed Agiza 2001.
Nästa vecka har jag massor med jobb och massor med anat att göra också. Som det känns nu så blir det en tuff och jobbig nästa vecka på alla möjliga sätt. Men nu ska jag bara skriva självbiografi och njuta av kvällen.
