Känslor av panik och hopplöshet.
I fredags förra veckan satt jag hemma och tänkte att nu ska jag få till något riktigt bra. Jag ville förbereda en resa till Stockholm.
Tanken är att jag ska åka dit i september och så kommer det nog att bli också, men jag var nära att ge upp när jag satt här hemma och skulle boka och fixa.
Jag hade ju tänkt att boka hotell och vara i Stockholm några dagar, men jag kände sen att det kommer att kosta för mycket pengar. Det blir liksom inte värt att bry sig för en resa till Stockholm. Mina pengar ska ju räcka till mycket annat som
jag vill göra under hela detta året. Och jag vill ju inte misslyckas med nånting. Alla mål jag har för i år vill jag sätta, men i fredags blev inte mycket som jag först hade tänkt mig och jag fick kämpa för överhuvudtaget kunna fixa nånting
som hade med min resa till Stockholm att göra. Det var dessutom nära att jag bröt ihop och jag mådde psykiskt väldigt dåligt. Det blev bättre sen, men jag mådde ändå inte bra under större delen av (fredagen) den dagen.
Jag kände mig lite ledsen. Ska det inte bli något Stockholm alls, tänkte jag. Den tanken gjorde att jag fick lite panik. Det var ingen panikattack, men jag fick en känsla av jag hade kommit till en punkt där jag måste inse att jag inte kommer
att kunna klara alla mål jag har för 2025. Det var en väldigt jobbig. Detta är tydligen något som är väldigt viktigt för mig. Tycker jag att jag misslyckas med detta så kommer jag kanske att ta det väldigt hårt. Jag har ju kämpat och grejat så
mycket under hela året. Känner jag ändå att saker och ting börjar glida mig ur händerna så är det nog inte så konstigt att jag känner mig lite knäckt.
Jag vet inte hur jag ska förklara känslan jag fick, men det blev i alla fall så att jag kämpade hela förmiddagen för att hitta en lösning. Jag bokade en grej i Stockholm som inte är så lätt att fixa. När jag nu lyckades fixa en grej som jag har drömt
om i flera år så vill man ju inte ge upp och avboka, bara för att jag inte kan hitta några hotellnätter som mer passar min budget. Men jag orkade heller inte bry mig mer just i den stunden som det tog emot som mest rent psykiskt.
Jag tog en paus. Gick ut och hämta mat. Det blev fisk med potatis och äggsås. Sen kollade jag lite YouTube och bara svävade bort och tänkte på något helt annat som inte hade med pengar och resor att göra. Efter någon timmes slappande i soffan så kändes
det lite bättre.
Sen löste jag det på ett sådant sätt så jag tror ändå nu att det jag har bokat kommer att bli en bra Stockholmupplevelse i september. Jag gick till turistbyrån här i Vänersborg och köpte en tågbiljett. Jag orkade bara inte hålla på och titta själv och försöka fixa.
Jag kommer att åka upp till Stockholm och sen åka hem samma dag. Jag litar bara på att allt kommer att funka med tågtider och sånt, som ibland kan strula. Det är en liten risk man tar och den dagen jag åker måste allt funka med tåg och
byten, men det ska man väl kunna räkna med, och oftast funkar det ju. Målet är egentligen bara att jag ska ta mig till Stockholm i år. Vad jag gör spelar inte så stor roll för mig, men nu får jag i alla fall chansen att förverkliga en dröm som
jag länge haft. Så jag hoppas att allt funkar så som jag har planerat nu. Det blir väldigt dyrt för mig om om jag inte är på plats i Stockholm på den nu bokade "grejen".
Jag har ju dessutom ganska mycket som jag vill avverka just i september och nu klämde jag in en grej till. Det som känns bra är ju att om jag bara fixar allt som jag har tänkt att avverka av delmål fram till oktober, så har jag bara 2-3 mål kvar att sätta.
Sen har jag lyckats och då slipper jag att få mer känslor av panik och hopplöshet.
Det ska i alla fall bli roligt med den dagen jag har planerat i Stockholm. Jag ser nästan fram emot den grejen mer än den utlandsresa som jag ska göra nu redan i augusti.
Trackback
