Lördag (2024 05 04)
Jag är ganska säker nu på att det med Stockholm och alla pengar som jag skrev om i mitt förra inlägg får en lösning
som jag kan acceptera och känna mig nöjd med. Först tänkte jag att jag inte skulle bråka om detta, men jag tänkte ett varv till och bestämde mig för att bara fixa tillbaka dom pengar som jag i december 2023 skänkte till Musikhjälpen. Jag behöver
fan inte acceptera att jag inte kommer att få vad jag faktiskt har förväntat mig, för dom pengar jag skänkte då. Jag tycker själv att jag sen 2015 har haft en bra kontakt med Radiohjälpen och jag har ju genom åren skänkt över 100 000 kr totalt.
Jag känner att jag med gott samvete kan begära pengar tillbaka om jag typ känner mig orättvist behandlad eller likande.
Jag kontaktade Radiohjälpen och det var ju som jag trodde att jag måste bevisa på alla möjliga sätt att jag har budat hem en av deras auktioner och dessutom att jag hade betalat den. Det är ju inte så konstigt för vem som helst kan ju ringa annars och
säga att man vill ha pengar tillbaka som man typ aldrig har skänkt annars. Nu har jag ju sparat allting av mail och konversationer så jag kunde bevisa allt som Radiohjälpen ville se bevis på och jag har redan fått tillbaka pengarna. Det var en summa
på 11 500 kr. Det gör lite ont i hjärtat och ta tillbaka så mycket pengar, men samtidigt vill jag inte skänka pengar, utan att få vad jag har förväntat mig tillbaka.
Jag kommer att åka till Stockholm ändå. Jag har ju tågbiljett, men jag har bokat hotell på egen hand. Den resan har nu ingenting med Musikhjälpen att göra. Det känns ok och jag behöver ju inte vara sur och arg längre när jag nu har fått tillbaka
mina pengar. Jag förlorar ju egentligen ingenting på detta. Jag behöver inte känna mig lurad. Jag bryr mig inte längre och den ilska och besvikelse som jag kände och som jag också skrev av mig om i mitt förra inlägg, finns inte längre inom mig. Det
blev bra för att jag själv såg till att det skulle bli så. Det ska bli kul att komma till Stockholm, även om nästan ingenting blir som jag hade tänkt mig från början. Sånt är livet och det får man acceptera.
Trackback