Jag gör som jag vill.
Jag känner väldigt ofta nu att jag måste ta en sak i taget. Jag har svårt att få saker och ting gjorda om jag påbörjar något innan jag blir klar med nånting annat. Jag har något minne av att jag har varit bra på att ha många bollar i luften och få många saker gjorda under korta perioder, men nu orkar jag bara inte längre. Har jag för mycket att göra så får jag typ inte gjort nånting. Jag har den senaste tiden varit väldigt fokuserad på att bara ta en sak i taget. Antingen får jag det fixat och klart innan jag påbörjar något annat. Eller så väljer jag att ge upp och inte få det jag grejar med klart. Sen kan jag påbörja något annat och kanske klara av det.
En sak som kan irritera mig lite det är när vissa människor verkar tro att om jag lovar dom att jag ska fixa något så tror dom att jag bara släpper allt annat jag håller på med och prioriterar deras sak för allt annat. Jag grejar inte så och jag skiter i om någon tycker att jag ska bry mig mer än vad jag gör. Det är ändå så att om jag lovar att jag ska fixa något som någon annan ber mig om, så gör jag oftast det. Men det är också så att jag väldigt ofta säger nej till saker, eller inte bryr mig alls om vad andra vill eller tycker att jag ska/måste göra. Jag bestämmer själv vad jag vill göra och andras saker är oftast inte viktigast för mig. Lovar jag att jag ska fixa nånting så kan det ju vara så att något annat är viktigare just nu. Jag ska fixa det där andra, (om jag har lovat det) men det är ju oftast så att man har annat som känns viktigare och då kommer ju detta först. Folk som har med mig att göra kan aldrig bara "knäppa med fingrarna" och sen tro att dom få mig dit dom vill. Jag gör som jag vill och jag vill jag inte göra något som jag känner att jag måste göra, då gör inte jag det. Jag önskar att kunde fatta och acceptera detta för ju mer jag märker att folk bara kräver mer och mer av mig, ju oftare säger jag nej till saker och bara skiter i dom.
Ibland undrar jag också hur folk tänker när dom ger mig skit för att jag inte vill bli deras vän. Först är jag helt fantastisk och man säger att jag är en så himla snäll och bra kille. När jag sen inte gör som dessa människor vill och typ blir deras vän, så är jag helt plötsligt en ond människa som behandlar människor som vill bry sig om mig som skit.
För mig är detta väldigt enkelt. Om jag inte vill vara vän med en person så är jag inte det i alla fall. Jag har ingen skyldighet att umgås med personer som jag inget vill ha i mitt liv. Jag har heller inga skyldigheter att förklara varför jag väljer att inte släppa in en person i mitt liv. Jag är inte en elak eller ond människa för att jag inte vill vara vän med alla som kanske vill vara det med mig. Jag accepterar alltid när folk som jag kanske skulle vilja vara vän med, inte vill vara det med mig. Alla gör ju som dom vill och jag får ju acceptera att vissa inte vill ha med mig att göra, precis som vissa får acceptera att jag inte vill ha dom i mitt liv. Hur svårt kan det vara att fatta det.
Dessutom finns det folk som följer mig i sociala medier som tycker så jävla mycket. I alla år som jag har hållit på så har det alltid funnits människor som gärna vill tala om för mig vad dom tycker är dåligt med mig eller allt jag gör. Jag har aldrig brytt mig om människor som jag inte känner säger om mig eller vad dom tycker att jag ska göra, så länge det som sägs inte är positivt. Jag har i hela mitt liv varit en person som bara lyssnar på personer som jag litar på och som jag vet bryr sig om mig. Det är också personer som jag känt detsamma för. Lyssna gärna på personer som du litar på. Sen är det ändå så att i slutändan blir väldigt mycket upp till dig själv. Så försöker jag alltid tänka. Det funkar och jag vet att jag mår bra av det.
Jag är har också många gånger sagt att jag idag är otroligt glad över att jag inte har en enda människa i min närhet som jag inte vill ha där. Finns det andra människor som jag behöver ha att göra med, fast jag egentligen inte vill det, så är det ändå ingen av dessa som jag innerst inne bryr mig. Jag bryr mig inte om vad dom tycker eller säger. Jag gör bara allt jag ska för att få bort. Jag har fått utså massor av skit från folk genom åren, och många dessa "haters" och hjärndöda människor har jag bara upplevt som: Äckliga, dumma i huvudet och dessutom verkar dom ha en väldigt liten hjärna. Den kan i alla fall inte vara fullt utvecklad, med tanke på vad vissa har sagt och gjort.
Sen har en fråga till alla er som ibland hör av sig till mig på olika sätt och kräver att jag ska svara er. Vilka tror ni att ni er? Tror ni att jag tycker att ni är så viktiga så att jag känner att det är bäst för mig att svara er. Jag behöver inte stå till svars för nånting som ni påstår att jag ska ha sagt eller gjort. Har jag sagt, gjort eller publicerat något...så är det ju fortfarande inget som jag måste stå till svars för. Vissa kan skriva till mig och säga att jag måste höra av mig omgående. Som sagt: Vilka tror dessa människor att dom är? Om jag inte vill svara så gör jag inte det och om någon skriver och kräver att jag ska svara, så kommer jag nog att välja att aldrig svara eller ens bry mig om den personen överhuvudtaget. Om jag vill svara någon av alla som väljer att kontakta mig på olika sätt, så gör jag det för att jag själv vill det och jag gör det när jag har tid med det. Jag gör som jag vill?
Jag har aldrig några skyldigheter att göra något eller bry mig om vad ni som följer mig vill att jag ska göra. Vissa av er behöver inte skriva till mig och förvänta er att ni ska få ett svar. Jag kommer inte att svara er eller bry mig om er. Ni kan tycka och kräva vad ni vill, jag kommer att skita i er om jag känner för att göra det.
En grej som har varit väldigt uppenbart för mig under detta året det är att jag har märkt att vissa smygfotar och filmar mig när dom ser mig, tex på stan. Det får ni göra om ni roas av sånt. Fast kommer ni fram till mig och frågar om ni får ta en bild så ställer jag förmodligen upp. Jag kommer inte att bli sur eller arg eller nånting. Jag har inget emot om någon vill ta bild med mig. Det är lugnt liksom. Sen kan jag väl också förstå om man inte vågar komma fram och fråga. Jag kan ju vara likadan själv när jag ser någon som jag skulle vilja ha en bild tillsammans med.
Trackback