Det kan bli för mycket.
Nu är vi inne i november och för mig är det vinter nu, fast det är ju fortfarande höstväder. För mig får det gärna vara som det är nu, hela vintern och sen kan våren komma utan att man har känt av någon riktigt vinter överhuvudtaget. Hösten är ju lite min "favvomånad", men vinter är det värsta jag vet. Jag gillar perioden: September - Mars, förutsatt att man slipper snö och för mycket minusgrader.
Jag går promenader varje dag. Denna veckan har jag gått minst 13 000 steg varje dag och jag kommer nog att fortsätta så hela denna veckan. Jag har inte gått något långt varv på länge. Den senaste tiden har jag hållit mig till att gå mellan 5 och 7 km. Det känns ganska lagom och det gör också att jag inte tröttnar, utan kör på. Det viktiga är ju att jag når 90 000 steg på 7 dagar. Det klarar jag hela tiden och det bästa är att jag minns inte när jag inte klarade av att nå 90 000 steg på en vecka. Jag orkar inte höja målsättningen, men jag fixar målsättningen i alla fall. Jag mår bra och det känns bra i kroppen.
När det gäller konstprojektet så är jag just nu väldigt nära att nå ett av alla delmål som jag har med detta. Målen handlar hela tiden om pengar och jag är väldigt nära nu att sätta det ekonomiska mål som jag har för i år. För några veckor sedan så var jag rätt säker på att detta skulle ta minst hela året att fixa, men jag hade ju någon dag i oktober där jag tjänade betydligt mer pengar på min konst än vad jag normalt brukar göra. När det går bättre än vad jag har förväntat mig, då tar jag ju naturligtvis ett större steg mot dom mål jag har. Det är ju också en liten röd tråd i hela detta konstprojektet. Saker och ting måste gå bättre än vad jag har förväntat mig för att jag ska klara av det. Det är nog också så att allt måste gå bättre än vad jag kan drömma om, för att jag ska nå mitt slutgiltiga mål med min konst. Så är det nog och då är det väl bara att köra på och hoppas på det bästa. Jag måste överträffa mig själv och det kan jag ju bara göra genom att greja med det regelbundet. Om det bara går som jag har räknat med då kommer jag inte att lyckas med det jag vill, men jag tror på mig själv och på att saker och ting också kommer att gå bättre än vad jag just nu kan förutse. Så jag tror att jag i slutändan kommer att nå det målet som jag har med mitt konstprojekt.
Förövrigt så känner jag att det lätt kan bli för mycket. Jag kommit på mig själv några gånger med att jag måste tagga ner lite och inte vilja för mycket. Jag vaknar på morgonen och et exakt vad jag vill få gjort och har att göra under en dag. Men ibland borde jag tänka lite mer på vad som faktiskt är rimligt att jag ska klara av att hinna med under en dag. Jag borde skala ner mina tankar lite och fokusera mer på några få saker och försöka göra det bra. Jag har den senaste tiden varit bättre på det, men ibland kommer jag på mig själv med att jag vill för mycket och på sikt kommer jag nog inte att mås så bra av det. Kanske kan jag också slappa mer även när jag grejar med nånting. Har man för mycket man vill få gjort så blir det lätt att man stressar med det man håller på med för stunden. Man tänker hela tiden på att man måste skynda sig för att man ska hinna nästa grej, och nästa grej. Detta är också något som jag behöver jobba med att bli bättre på. Man får försöka greja mer i nuet och fokusera på det man gör just nu...sen kan man ta nästa grej. Eller så släpper man bara allt och vilar istället. Det behöver man ju göra det också. Jag måste också bli bättre på att tänka på att faktiskt koppla av mer.
Det känns ju ändå bar att man har kommit till denna insikt och när jag nu den senaste tiden har kopplat av mer så har jag ägnat ganska mycket tid åt att kolla Youtube-klipp som handlar om rymden. De mesta av allt som jag kollat på dom senaste dagarna handlar om NASA och Apolloprogrammet. Sen känns det ju som man kan titta och försöka förstå allt med rymden i det oändliga. Hur stort är egentligen rymden och finns det något intelligent liv någonstans ute i vår galax som på något sätt liknar det liv som finns här på jorden? Jag tycker detta är spännande att fundera kring, speciellt då när jag mer har stunder för mig själv där jag bara kopplar av fullständigt.
Trackback