Något som folk skriver till mig med jämna mellanrum det är tips på vad dom tycker att jag ska göra för att jag ska växa och få mer följare och gå viral i alla möjliga sociala medier. Jag har ingen aning hur många människor som genom åren har skrivit och gett mig tips, eller bara har sagt att man kan hjälpa mig att bli större och få fler att hitta och följa mig. Ibland har någon som jobbar med media på olika sätt också hört av sig. Ofta lockas med hur bra det kommer att gå för mig om jag bara nappar på det just dom har att erbjuda. Man säger kanske att man har följt mig länge och älskar Dannebloggen. Bla, bla bla liksom.

 

Jag har fått massor med förfrågningar om allt möjligt och vissa grejer har varit så sjuka så jag undrar ibland hur folk kan leva med sig själva och se sig spegeln varje dag när dom kan vara så fräcka och erbjuda så mycket skit. Vissa måste ju tro att jag inte har någon självbevarelsedrift eller något konsekvenstänkt överhuvudtaget. Många frågar ju inte först vad jag vill innerst inne och varför jag håller på med mina s.k. sociala medier, där jag typ heter Dannebloggen överallt. Många utgår bara ifrån att jag vill ha mycket följare och jag vill bli någon kändis och kanske också vill kunna leva på mina sociala medier i framtiden. Dessutom tror ju vissa att jag skulle vad som helst till vilket pris som helst.  Vissa verkar tro att det är min strävan i livet att få synas överallt , och att det är därför jag håller på med mina "Dannebloggen-grejer" Redan där i början när vissa försöker få sin första kontakt med mig så  har dom fel direkt. .

 

Jag har ALDRIG varit intresserad av att jaga följare eller göra allt jag kan för att växa och gå viral på olika sociala plattformar. Jag har aldrig varit intresserad av att satsa som fan och ge mig in i tex mediabranschen. Jag heller aldrig velat bli någon influencer och typ jobba mig upp mig och sen nå toppen sådan nivå som influencer, för att sen bara behöva fortsätta leverera och jobba som fan och kanske behöva hålla ett sånt jävla högt tempo i allt så du knappt hinner landa och andas. 

Allt som jag sprider på olika plattformar i mina egna sociala medier, det gör jag mest för att jag tycker att det är kul. Jag har inget intresse av att hålla på med Dannebloggen för något annat syfte än att jag gör det för att jag tycker är roligt. Jag tänker bara att jag kör på med mina sociala medier så länge jag känner att jag mår bra av det.  Jag gör som  jag gör och vad som kommer i "kölvattnet"  bryr jag mig egentligen inte så mycket om. Så länge allt för mig händer på något naturligt sätt, så är det ok liksom.  För mig spelar det ingen roll om jag råkar lägga upp en dålig bild på Instagram, eller om ingen gillar min lilla film som jag har lagt upp på TikTok. Jag bryr mig inte ens om jag skriver ett blogginlägg som kanske inte är så välformulerat och bra genomarbetat. Jag vill blogga på det sättet, men jag skiter egentligen i om något blogginlägg här och där inte blir något av dom bättre som jag har gjort genom åren. Det blir som det blir. Jag är nöjd idag över att jag sen 1,5 år tillbaka ändå jobbar med min blogg på det sättet som jag alltid har velat göra sen jag började för snart 13 år sedan.  

Jag kör på med alla mina sociala medier helt utan stress och press och det finns liksom inga "måsten" för mig när det kommer till detta. Jag har inget avtal med någon som kräver att jag ska leverera och jobba på som varumärket Dannebloggen och sen är tanken att det ska tjänas pengar. Jag gör som jag vill, helt förutsättningslöst och oberoende av någon annan. Det är jätteskönt och jag mår bara bra av det. 

 

Jag säger det igen, så kanske jag i alla fall slipper några av alla förfrågningar i framtiden.  Jag har inget intresse av att jobba med mina sociala medier på ett sådant sätt som jag anser krävs för att man ska kunna  leva på dom. Jag har aldrig varit intresserad av att tex bli någon opinionsbildare  som uttalar mig i olika kanaler för att jag i slutändan ska försöka påverka andra som följer mig att typ tycka som jag. Det är så lite som jag ärligt talat bryr mig om av allt som händer i samhället. Mycket är som det är. Jag låter folk få tycka vad dom vill. Visst, jag kan tycka saker och ha åsikter, men jag har ingen lust ha det som ett jobb att ventilera vad jag tycker och tänker. I slutändan tror jag inte det spelar så stor roll vad jag säger ändå. Allt blir och är och risken är att någon känner sig trampad på tårna av sånt jag säger och sen är drevet igång och i slutändan kanske det bara får mig att må skit. 

 

Sen har vi ju det där med att göra reklam för produkter och få andra att köpa det just jag visar. Det är inte min grej att hålla på med sånt heller. Jag skulle tröttna ganska snabbt om jag hade som ett måste att leverera i mina sociala medier. Många som jobbar med sånt skriver ju på avtal där det står att dom måste leverera en video eller nåt liknade för vissa produkter. Jag skulle nog aldrig vilja binda upp mig så, och det är bara ett exempel av många varför jag aldrig har brytt mig om att försöka växa med mina sociala plattformar. Jag har verkligen aldrig brytt mig. 

 

Vi leker med tanken att jag skulle jobba mig upp i media och influencervärlden. Jag får allt att funka och jag tjänar bra. Då skulle jag säkert vara inne i nånting som bara kräver att du jobbar mer och mer. Tempot skruvas upp på max. Man kan glömma allt vad semester och lugn och ro på fritiden heter. Om jag skulle leva ett liv där jag tex hade människor omkring mig som skulle vara beroende av att det går bra för mig. Om allt skulle hänga på att jag måste lyckas leverera med kraft i mina sociala medier och att all framgång för mig och många andra bara skulle vara mätbara i: Följare, likes, visningar och pengar...då vill jag inte vara med, eller ens sträva efter att försöka få det livet som många verka anse skulle vara en framgång. 

 

Det finns ju en annan baksida också med att vara en kändis och ha många följare. Hur mycket skit hör man inte om dagligen att många av våra offentliga personer får utstå varje dag. För mig är det skäl nog till att jag ska förstå att jag ska vara försiktig med att jaga följare och försöka växa på mina sociala medier. Mycket skit kommer med det som absolut inte vill vara med om. Det har jag fattat sen länge. Jag har ju själv varit med om vissa saker p.g.a. Dannebloggen. Bara att man ibland har fått så sjuka erbjudanden om att göra vissa saker känns ju bara det som en anledning till varför jag i alla fall kanske inte ska stäva efter framgång som mäts i: Följare, likes och visningar. 

 

Det sista jag också tänker på det är att även om jag skulle vilja bli stor på tex TikTok eller Youtube eller nåt likande, så tror jag att det skulle bli svårt för mig att lyckas med något sånt även om jag sätter upp ett mål och har en plan för hur det ska gå till. Det är inte lätt att bara jobba sig till en sådan position, så att man sen har förutsättningarna att kunna leva och försörja sig på det. Det ändå ett fåtal som klarar det, och många som försöker faller bort längst vägen. Sen verkar det ju vara så att många av dom som ändå lyckas ofta också berättar att dom inte mår speciellt bra. Många känner nog av mycket stress och press i dagens sociala medier och det är ett väldigt tufft jobb om du hela tiden känner att du måste leverera bra content som folk vill ha. 

Jag tycker jag genom åren har hört hur många offentliga personer som helst som berättar öppet och offentligt om sina problem med psykisk ohälsa och allt vad det medför. Många lever utåt sett ett bra liv. Dom har typ allt och kan köpa sig mycket mer, men man säger ändå att man inte är lycklig och mår bra.  Många säger ju också att dom egentligen ångrar att dom en gång blev en offentlig person. Flera säger att dom bara vill vara ifred, men tempot och allt runtomkring dom snurrar bara vidare och vissa grejer som man hör att vissa blir utsatta för  är ju ibland så sjuka så jag tror att det knappt är sant. Dessa saker är något som jag har tänkt mycket på genom åren. Man har ju hört och lyssnat in vad offentliga personer säger. Dessutom har jag ju själv träffat flera kändisar och då har man ju ibland fått det bekräftat  att många tex jobbar väldigt mycket, dom hinner inte koppla av och i slutändan glömmer dom av att njuta av livet och må bra. Nånting är ju fel om du har allt och tjänar mycket pengar, men ändå inte känner dig lycklig och mår bra av allt du har jobbat hårt för att få.

Nu menar inte jag att det är något fel med att jobba med sociala medier och liksom ha det som ett yrke. Jag som följer många sådana människor tycker ju naturligtvis att det är bra att många finns. Många gör ett väldigt bra jobb och jag tror inte att alla automatiskt mår dåligt. Dessutom inspireras jag ju mycket själv av väldigt många som jag följer. Många ser jag ju också upp till. Några har jag ju också träffat och jag känner mig både stolt och tacksam över att jag har fått göra det. Mycket med sociala medier och hur det har utvecklingen har gått sen jag tex själv börja blogga har ju varit helt fantastisk på många sätt. För många är nog sociala medier det bästa som har hänt. För en del handlar det ju om en nödvändig inkomst och många arbetstillfällen skapas ju p.g.a sociala medier. 

 

För min egen del så är jag är nöjd med vad jag får och har fått ut av mina sociala medier. Jag grejar mest med allt detta för att jag tycker det är kul.  Och dessutom mår jag ju oftast bra av att hålla på. Där har vi liksom kärnan till varför jag gör detta. Jag kommer att fortsätta så länge jag känner att jag tycker att det är roligt och så länge jag vet att jag mår bra av få skapa nya inlägg i alla möjliga sociala medier.  Allt som sker i "kölvattnet" av allt de jag gör, sånt bryr jag mig inte så mycket om. Jag väljer bara att att hantera allt på dom sätt som jag tror att jag i slutändan mår bäst av. Jag jagar inte följare eller strävar efter mycket likes och visningar. Jag tycker nog inte ens att framgång bör mätas på ett sådant sätt, även om jag förstår att sånt är viktigt för folk som jobbar med media och sociala medier. Men jag vill inte fastna i det där själv. Jag gör min grej och sen vet jag att jag når dom resultat som jag vill ha av allt jag gör.  Jag vill må bra och ha kul när jag grejar med mina sociala medier.  Jag är ju inte ens intresserad av att göra någon karriär inom media och influencerbranchen. Jag ger mig liksom inte in i det jävla "getingboet" Det spelar liksom ingen roll vad folk erbjuder mig för typ av hjälp för att få in en fot i det där. Jag vill inte vara med. Det kommer inte att få mig att må bra eller känna att jag lever ett liv där jag är lycklig. Risken är nog ganska stor att jag kommer att känna tvärtom. Om det nu inte är så att saker och ting händer på ett sätt som känns naturligt för mig och som jag kan hantera utan att må dåligt av sånt jag jag väljer att göra.