Det är som vanligt när det tar slut.
Jag sitter här och bara tänker på hur mycket jag egentligen älskar programmet Musikhjälpen. Det är som vanligt när det nu är slut. Jag längtar redan till nästa år, då det drar igång igen. Själv bidrog jag med ca 7000 kr i år. Det är ju mindre än tidigare år, men det ju ändå mycket pengar.
Jag trodde under gårdagen att jag kanske har tröttnat på Musikhjälpen. Jag tänkte att jag kanske trots allt inte tycker att detta programmet är så bra som jag tidigare har sagt att jag tycker att det är. Den tanken tänkte jag säkert för att jag själv var så jäkla trött igår. Den extrema tröttheten berodde ju på denna veckan med just Musikhjälpen. Dom negativa tankarna kommer lättare och man blir lätt irriterad över småsaker när man känner sig väldigt sliten och övertrött. Denna tanke med att jag inte gillar Musikhjälpen längre slogs bort helt idag när jag följde Musikhjälpen. Jag kan inte komma ifrån att jag tycker att det är rätt häftigt att man ställer en glasbur på ett torg, en gång om året, någonstans i Sverige. Sen kör man programmet på ett grymt sätt med massor av känslor och hur mycket kärlek som helst. Man samlar många olika människor i Sverige som tex denna gången kämpar för att alla ska ha rätt att funka olika. Sen när det avslutas, då har det (denna gången) kommit in över 50 miljoner kronor. Allt detta är jäkligt coolt. Jag kan verkligen inte göra något annat än älska en sådan häftig grej som Musikhjälpenändå är. Musikhjälpen är ju faktsikt ett program som värnar om mänskliga rättigheter runt om i hela världen. Inget är ju dåligt med det.
Jag kommer nog alltid att älska Musikhjälpen. Programmet kommer alltid att finnas någonstans i mitt hjärta. De finns så många saker som är så coolt och så jäkla häftigt, samtidigt som så många människor under en och samma vecka sprider så mycket kärlek, i ett samma program. Det är mäktigt detta!!
Trackback