Hej!

 

Jag är ganska trött redan nu. I skrivandets stund så är ju klockan bara ca 20:00, men för mig känns det som mitt i natten. Jag ska jobba i helgen. Det blir bara lördag och sen blir jag ledig 3 dagar på raken. Många tankar snurrar i huvudet. Vad kommer att hända i framtiden? 

 

Jag vet inte riktigt vad jag ska tänka nu. Vad händer med hela denna coronakrisen. När kommer dagen då allt blir bättre och inte sämre. Jag vet inte vad jag ska tänka kring nånting längre. Helst vill jag inte tänka alls. Man får väl bara försöka hänga med så mycket man orkar och kan. Det är väl det bästa man kan göra. 

 

Trots den rådande situtionen i världen just nu så tänker jag i alla fall säga att jag tycker det är underbart att våren känns i luften och att solen har börjat skina ofta. Mycket av allt känns ändå lite enklare när det är sk fint väder.

 

 

Hej!

 

Jag känner mig lite tom och vet inte riktigt vad jag ska tänka. Jag har varit ledig idag och ledigheten började redan igår klockan 10:00. Tiden har gått fort och nu blir det väl bara att jag slappar framför teven innan jag ska gå lägga mig. Jag har tre dagar av jobb kvar denna veckan och blir jag inte sjuk så jobbar jag på. 

 

Jag tänker stundtals på saker som har med coronaviruset att göra, men jag känner inte att jag orkar bry mig under alla timmar som jag är vaken på dygnet. Egentligen vet jag inte så mycket mer än vad jag visste för ca 10 dagar sedan. Jag håller mig fortfarande till dom enklaste råden som finns om detta. Det är nog det bästa jag kan göra. Egentligen lever jag samma liv nu som jag gjorde innan man blev medveten om detta viruset. För min egen del är jag inte orolig. Jag känner inte att jag varken kan göra mer eller mindre. Allt är som det är och jag tänker aldrig börja oroa mig för något som kanske händer i framtiden, men som jag inte med 100% säkerhet kan veta något om. Just nu känner jag mig frisk och jag kan fortfarande jobba på med busskörningen. Jag utgår från detta och gör mitt bästa för att inte bli smittat och sprida smitta. Jag känner en stor inre frid. Den består ju i att jag känner att jag har gjort och gör allt jag kan. Visar det sig sen att jag kunde ha gjort mer eller rent av fel så kommer jag ändå inte att känna att jag borde ha gjort så mycket annorlunda. Jag lever ju mitt liv efter vad jag vet just nu. Hur allt blir sen är det väl egentligen ingen som vet just nu.  I alla fall inte när det gäller detta COVID-19. För hela världen är ju detta något helt nytt, oavsett om man är expert eller inte.

 

Att leva i nuet är det enda rätta att göra. Det funkar alltid, oavsett vad som händer. 

 

 

 

 

 

 

 Youtube: Alexander Pärleros

Tänkte bara tipsa om en podd som jag hittade denna veckan och som jag lyssnat gansak mycket på. P3 ID.  Podden handlar om vår tids mest spännande och inflytelserika personer. Själv gillar jag denna typen av poddar där man gör dokumentärer eller biografier i radioformat. 

 

 

 

 

Jag tänkte bloggat lite igår, men jag var för trött och snurrig i huvudet. Jag har jobbat väldigt mycket denna veckan. Jag har under veckan inte riktigt hunnit återhämta mig mellan passen. Jag har bara jobbat på och sen grejat med saker jag vill få gjort. Denna helgen är det mycket vila för min del som gäller. 

 

Dom senaste dagarnas prat om coronaviruset är ju inget som jag blir oberörd av. Mycket av allt man hör om låter ju helt "sjukt".  För min egen del är jag inte speciellt orolig. Inte just nu i alla fall. När jag räknar på min  ekonomi så kan jag inte just nu se att jag inte ska få det så som jag har räknat med från början. Jag har en målsättning med ekonomin och det finns inget just nu som tyder på att jag inte kommer att fixa den och få det precis som jag vill eller bättre.

 

 

Jag håller fast vid sånt jag har sagt i andra inlägg. Jag tänker följa dom enkla råden som finns kring detta och jag tänker inte oroa mig i onödan. Jag tror inte ens att detta virus är så farligt för alla oss människor som är ganska friska, men det finns ju heller ingen anledning att inte göra vad man kan för att minska risken för att bli sjuk och sprida smittan vidare. 

 

 

 

Jag mår bra och jag jobbar på. Annars känns det ju som allt nu handlar om coronaviruset. Själv fortsätter jag att bara ta det lugnt. Jag känner mig frisk och då jobbar jag på. Skulle jag känna mig sjuk då stannar jag hemma. 

 

 Jag gör mina 10 000 steg om dagen. Denna veckan har jag väldigt mycket jobb, men efter varje avslutat arbetspass så tar jag en liten omväg när jag ska gå hem. Detta går att jag får min dagliga motion och det känns bra kroppen och det är också skönt att veta att man inte behöver gå så mycket till helgen när jag nu har som mål att gå 70 000 steg, varje vecka

 

Annars som sagt så tycker jag allt handlar om coronaviruset nu. Det känns lite kusligt när man tänker på vad som nu händer i världen pga av detta. Jag tänker ändå aldrig oroa mig i onödan. Jag tänker hålla mig till vad jag vet och inte börja gissa och spekulera i vad som eventuellt kan hända. Det känns bara dumt och väldigt onödigt. 

 

Va rädda om er. 

 

COVID -19 ...finns det något annat att tänka på nu? Jag följer råden och händelseutvecklingen. Det kändes lite konstigt att jobba igår. Allt var väldigt lugnt.  Jag kan inte tänka mig att det hade med något annat att göra än  dom senaste dagarnas prat om viruset och dom tydliga råden om att man ska stanna hemma för minsta lilla känsla av att man är sjuk.

 

Själv känner jag mig helt frisk och jag har bestämt mig för att bara leva som vanligt. Jag tänker inte förbereda mig för något som typ inte har hänt än. Jag följer dom råd som tydligt finns om detta. Det är väl det bästa man själv kan göra. 

 

Jag tror att dom viktigaste sakerna för min egen del är att jag ska hålla mig hemma om jag känner mig sjuk och inte oroa mig i onödan. Jag tänker inte göra en stor grej av det och ändra om mitt liv pga COVID-19. Jag tar det lugnt och följer vad som händer. Jag gör vad jag själv tror är bäst att göra. Dessutom är jag ju själv inte i någon riskgrupp och det känns ju bra. 

 

 

Vad ska man egentligen tänka om allt som händer just nu. Detta med coronaviruset. Hade jag några resplaner utomlands så har jag släppt dessa funderingar nu. UD beslutade ju igår att avråda från icke nödvändiga resor till alla länder, med anledning av den osäkra situationen som spridningen av coronaviruset medför. Själv har jag inte brytt mig så mycket om allt som sägs om detta virus. Jag vet inte vad jag ska tänka. Vad är rätt och vad är fel. Jag gissar att mycket sk Fake news flödar om detta.

 

Jag har i alla fall bestämt mig för att inte oroa mig i onödan för det sk nya viruset. Naturligtvis kommer jag att följa dom enkla råd som man nu hör att olika myndigheter går ut med. Typ: Stanna hemma om om du känner dig sjuk (det gör jag alltid ändå) Undvika att besöka äldreboenden om det inte är absolut nödvändigt. Tvätta händerna med tvål och varmt vatten ofta. Inte resa utomlands.  Detta är väl ganska enkla råd som alla egentligen kan följa och jag kommer inte att strunta i dom. 

 

Förövrigt vet jag nog inte vad jag ska tänka. Jag tycker det är svårt att veta och få en uppfattning om hur allt egentligen ligger till. Jag tror ändå att det bästa jag själv kan göra är att leva ungefär som vanligt. Det är nog det bästa jag kan göra. Jag kommer att jobba på om inte min arbetsgivare säger något annat. Jag kommer inte att sluta gå mina promenader, för jag tror att det nog är bättre för min hälsa att jag är ute och rör på mig än att jag sitter still inne och är rädd för att smittas av COVID-19. Jag tror inte man ska oroa sig i onödan. Visst ska man ta detta på allvar, men jag tänker inte leva mitt liv utifrån vad som kan hända. Jag tänker leva efter vad jag vet och göra vad jag kan för att inte bli smittad utifrån det. 

 

 

Jag trodde först det var söndag idag. Kanske har denna lördag känts lite tom och så brukar ju söndagar normalt kännas. Det har i alla fall varit en fin soligt dag och promenaden på ca 5 km som ajg avverkade idag kändes extra nice att vara ute på. 

 

Idag är det ju inte söndag utan lördag. Vilket gör att jag just nu i skrivandets stund har mycket kvar av skön ledighet. Jag börjar ju inte jobba förrän på måndag, men då börjar två ganska tuffa arbetsveckor. Sen blir det väldigt "soft" och lugnt igen och jag längtar lite redan nu till just den perioden. 

 

Under denna veckan har jag skruvat upp tempot lite i allt jag har grejat med. Jag har lätt gjort 10 000 steg varje dag.  Detta har gett mig ganska mycket energi för jag känner mig nöjd över att jag bevisar för mig själv att jag kan jobba mycket, men ändå nå mina resultatmål med mina promenader.

 

Jag tänker annars mycket på mitt nyårslöfte som handlar om att jag ska i alla fall göra nånting som för mig är utöver det vanliga, minst en gång i månaden. Jag känner även här att jag lätt kommer att fixa det under hela 2020. Det känns nu så bra så jag tror jag vill ha detta som ett av mina nyårslöften inför varje nytt år som jag får vara med om i framtiden. Det är ju också roligt att bara sitta och planera saker som jag tänker att jag ska göra längre fram. Saker som liksom är något annat än sånt som för mig är ständigt återkommande. 

 

Jag är också noga med att det ska funka på ett bra sätt. Får jag en tanke om vad jag vill göra så försöker jag ta den tanken vidare och sen vill jag prova om mina tankar håller fullt ut. Jag tittar på roliga saker hur mycket som helst nu, men jag är noga med att känna efter så att allt sånt som jag tänker att jag vill göra faktiskt känns bra för mig. Jag tänker liksom hela tiden på att jag ska göra vad som känns mest rätt att göra. Det är kanske inte vad jag helst vill, men ibland måste man ju bara inse att vissa saker inte funkar just nu. Då är jag noga med att inte bara blåsa på och försöka fixa det ändå. Jag vill att allt ska kännas rätt. Jag tror att det är klokt av mig att hela tiden ha detta i bakhuvudet. 

 

Jag har vid många tillfällen i mitt liv haft en vilja att allt som jag vill mycket av sånt jag drömmer om bara ska hända. Jag har inte alltid varit en person som har förstått att man allt som oftast måste jobba ganska hårt för att kunna förverkliga dom drömmar man har. Ska man lyckas riktigt bra så är det inget annat än hårt jobbande mot målet som gäller. Klarar man det så är i alla fall min erfarenhet att det brukar gå bra.

 

Många gånger har jag känt att tålamod är något som man kommer långt på. Känner man att man har mycket tålamod så tycker jag att det går lättare försöka på nytt när man har misslyckats. Det är ju bara att sätta sig ner och tänka på vad man gjorde för fel och försöka komma på vad man kan göra bättre. Jag funderar mycket kring varför jag inte nådde målet och vad tror jag att jag behöver göra för att jag ska få som jag vill. Sen får man bara ge det mer tid. Man måste ju vara färdig för att lyckas med att förverkliga sin dröm. Tålamodet gör ju att jag orkar vänta den tiden som krävs. Man måste ju bli färdig med allt som man måste göra för att man tex ska kunna förverkliga sin dröm. Lyckas man inte så är man inte redo. Man har inte blivit färdig och den tiden måste man ju ge sig själv. Allting tar ju sin tid. 

 

Just nu har jag många saker som jag vill lyckas med som jag samtidigt vet kommer att ta lång tid för mig  att fixa. Men jag känner att jag lätt kan ta det. Tålamod känns som jag har hur mycket som helst av och just nu är det allt jag behöver. Jag har dessutom gått tillbaka till att tänka på dom drömmar jag hade när jag var riktigt liten (typ 5 år). Jag jobbar på dom och det känns väldigt roligt då. Känns det roligt så är det ju lättare att jobba på mot målet och ha tålamod på vägen mot det. Jag tänker aldrig ge upp mina drömmar. Jag tänker ha tålamod, vänta in tiden och tro starkt på att jag kommer att klara av saker och ting. 

 

 

Inte mycket bloggande dom senaste dagarna. Det är inget jag gillar. Jag jobbar som fasen med mig själv för att komma på saker att skriva om. Jag vill känna att jag fortfarande jobbar på med Dannebloggen. Jag vill känna att jag har ett lagom bra "flow" och hålla detta levande. Jag vill ofta få den där känslan av att mycket omkring mig bara försvinner och sen i något som liknar en besatthet eller bara ett rus så skapar jag ett blogginlägg. Jag går från tanke till skrift med en gång.  Jag tror att det är så jag vill att det ska kännas, men jag hittar inte riktigt det där just nu. 

 

Jag försöker hitta inspiration genom att titta på andra bloggar.  Samtidigt vet jag inte om det är rätt väg att gå. När jag tidigare har tyckt att mitt bloggande har känts bra då har jag kört på, utan att titta så mycket på vad andra gör. Det känns alltså som att när jag tittar på vad  andra gör så blir mitt eget bloggande sämre, fast från början var det ju så att jag hade ju en gång i tiden aldrig börjat blogga om jag inte hade tittat och inspirerats av andra. Hmm...

 

Kanske krånglar jag till det för mycket. Jag vill göra detta bättre än vad jag just nu klarar av. För att jag ska göra detta på ett sätt som jag själv blir nöjd med så måste jag ju blogga och jobba på med Dannebloggen. Jag kan ju aldrig få tilll detta som jag vil ha det om jag bara tänker och inte sätter mig ner skapar inlägg. Jag kanske bara ska bli mer kreativ på alla mina sociala medier. Jobbar man på så kommer man framåt och jobbar man hårt så kommer det på något sätt att gå bra. Jag tycker ju att detta med internet och sociala medier är väldigt roligt, även om dom säkert ger mig mycket prestationsångest.