Jag har fått i mig lite mat. De blev fisk och de bästa med de är att man blir så "gott" mätt av de. Man blir liksom inte proppmätt. Utan bara lagom mätt typ...

Jag har under någon timme ikväll varit lite med en kompis. Jag ska inte berätta vem och vad vi prata om. Sånt bloggar jag inte om, så är de bara. Men jag vill bara berätta att jag är så glad att jag har några snälla goa vänner som jag verkligen känner att jag kan berätta en hel del för.

De kan vara privat, de kan vara känsligt att prata med vem som helst om det. Men vad glad jag är att jag har några så snälla och goa människor omkring mig som jag ändå kan säga lite mer till och som inte bara är vem som helst. De vi prata om ikväll var inte någon större grej, men jag kände att de var skönt att få rensa de och jag är så glad över att allt känns så bra nu. De kändes som min kompis lyssnade och förstog vad jag mena och hur jag kände. Jag hoppas att jag är lika bra lyssnare själv om någon av mina vänner vill prata om något. Liten eller stor grej spelar ingen roll. Ikväll var de en liten grej, men för mig kändes den viktigt att få säga. Man ska verkligen vara glad för att man har vänner som man litar på ..

Sover, vaknar och sover. Så har det varit i natt. vaknar till efter någon dröm och sen somnar om igen. Nu är man uppe iallafall och jag ska snart "tagga" iväg till jobbet. Kollade termometern just nu på morgonen. Inga minusgrader och de har inte varit några under natten heller. Jag trodde det skulle bli riktigt kallt, men jag hade lika fel som metrologerna kan ha.

Innan frosten kommer och före jag ska krypa ner under täcket så har jag varit ute och fixade mig lite mat. Varma kläder, mössa och halsduk på och en promenad bort till korvkiosken. Köpte några friterade kycklingbitar efter mig så kom de en kille som beställde pommes. De kostar 22 kronor, men han lyckades pruta ner de till 21 kronor. Jag gissar att han bara hade 21 en kronor på sig. Eller finns de folk som prutar ner en krona år 2011 ändå??

Godmorgon !

Dags att ta sig till jobbet igen. Jag kröp ner under täcket ganska sent igår, men jag somna direkt. När jag sover sover jag tungt tills klockan ringer. De har gått bra att ta sig upp trots den tidiga timmen. De brukar gå bra att jobba också. De är den tiden sen efter när man kommer hem där som känns i kroppen och framförallt i huvudet. Man slappnar väl av mer då och direkt så känner man av att man har varit uppe tidigt och de känns att man också har jobbat.

Ha en bra dag !

 

 

Drack precis lite Apelsinjuice.. Tänk att det kan vara så gott ibland ! Men de finns ett tillfälle då de aldrig är gott. Det är när man råkar av misstag dricka de efter man har borstat tänderna med tandkräm. Vill ni straffar er själva riktigt ordentligt så prova att dricka de efter att ni har borstat tänderna. Jag lovar att ni aldrig vill prova igen.

Har haft en dag där de liksom känns i kroppen att man har stigit upp alldeles för tidigt. Man är som vanligt ganska mörbultad. Man klarar av att göra de man ska göra, men får man antränga sig lite mer än vanligt ja då blir de svettigt. Känner man att man inte behöver då struntar man i de och tar de lugnt bara. Typ så känns de och jag har kommit på att de är väldigt ofta jag just känner mig såhär.

De som om kroppen bara markerar att de borde ha fått sova några timmar till innan de var dags att stiga upp. De är därför jag ofta känner mig såhär. Ok, nu har de i två dagar varit ganska lätt att stiga upp kl 03:30 och de går väl bra att jobba också. De är ju egentligen ganska lättvindigt att köra buss och man behöver aldrig stressa. Man kan naturligtvis känna stress, men de beror mer på hur man är som person och hur man hanterar en viss situation. I princip så känner jag mig ganska lugn under en arbetsdag, hela dagen. De har jag liksom lärt mig att de är de bästa.

Men på något sätt känner man av att man inte har sovit under hela natten utan stigit upp några timmar för tidigt. Jag tror kroppen behöver iallafall sova till minst kl 06:00. Tidigare, då säger den ifrån. De är svårt att förklara exakt, men frågan är om detta är bra ? Är de jag känner typ signaler som jag borde ta på allvar ? Kommer de att gå riktigt illa om jag inte ändrar mina rutiner i vardagen?

Jag tror inte de... Jag brukar vara bra på att känna av kroppens sk signaler. Jag har en eller två gånger i livet kännt av när jag har varit på gränsen till utbrändhet. Jag vet precis hur de känns i kroppen då och något sånt är jag inte ens i närheten av just nu. Jag vet hur de känns att jobba med väldigt hög feber. De har jag gjort och jag sa till mig själv sist gång jag gjorde de att ALDRIG MER GÖR JAG OM DE. Får jag feber då är de sjukskrivning som gäller. Jag går ju också till läkaren om jag känner av något som känns väldigt onormalt. Tex har ont någonstans. Jag var där senast för något årsen och då var de när mitt knä värkte.

Då var de dags att ta sig till jobbet igen. Ut och köra den blå bussen och ta med människor som står på hållplatser.