Jag behöver inte bry mig.
Jag lever mitt liv idag på ett sätt som jag är ganska nöjd med. Jag mår bra och många saker i mitt liv är jag tacksam över att jag har. Jag skäms inte för nånting och jag behöver inte bry mig om vad andra tycker om mig, eller hur dom tycker att jag ska leva mitt liv. I slutändan är det jag själv som bestämmer jag om jag ska bry mig eller inte.
Jag kan nog säga att varje dag så är det en eller flera personer som tar kontakt med mig på olika sätt. Dom flesta är typ helt okända för mig och många av dessa vill mest bara tala om att dom följer Dannebloggen och så. Många är väldigt snälla och vill bara hälsa och säga att dom gillar det jag gör. Ibland vill någon ta en bild med mig och jag ställer oftast upp på det. För mig är det inget som är jobbigt eller nånting. Kommer man fram och frågar snällt så ställer jag upp på det.
Men det finns ju också folk som skriver eller kommer fram till mig och är uppkäftiga och gapiga och bara jävligt äckliga. Jag brukar inte bry mig. Skriver någon hjärndöd människa skit till mig så kanske jag bryr mig om att blocka personen och sen skiter jag i hen. Om någon kommer fram till mig på stan och jävlas med mig så brukar jag bara låtsas som att den eller dom personerna inte finns. Det kan hända att jag sliter upp telefonen och börjar filma och då brukar dessa äckel inte var dummare än att dom förvinner bort från mig igen. Sen finns det dom som fortsätter gapa på mig trots att dom vet at jag filmar. Sen när dessa hjärndöda människor har gapat färdigt så vill dom att jag ska ta bort det jag precis har filmat. Det gör jag naturligtvis inte och jag blir inte ens förvånad längre att folk inte fattar att jag kanske väljer att ge igen på dom som jävlas med mig. Jag tycker inte att det är så konstigt att jag ibland reagerar som jag gör, med tanke på vad jag ofta får utså. Oftast bryr jag mig inte alls, men om jag väljer att bry mig så kommer jag aldrig att bry mig om vad andra tycker om att jag ger igen på ett hjärndött äckel som inte ens har lärt sig att hålla käften. Jag behöver heller inte bry mig.

Jag förvånas inte över nånting längre. Jag har fattat sen länge att jag kommer att råka ut för människor jag helst inte ha med att göra och jag kommer även i framtiden att tex bli anklagad för saker som jag inte har gjort. Folk kommer att komma med påståenden om mig, som är så långt ifrån sant man kan komma. Jag kommer också i framtiden att råka ut för människor som bara inte kan låta mig vara ifred, fast det är det enda jag vill att dom ska göra. När jag sen väljer att ge igen så blir jag inte heller förvånad över att vissa inte ens fattar varför jag agerar som jag gör. Personligen tycker jag att jag många gånger har varit för snäll och väntat för länge.

En annan typ av människor som jag genom åren har kontaktat mig och som jag allt som oftast väljer att inte bry mig om är dom som skriver att dom gärna vill träffa mig, fast jag inte känner dom. Anledningarna kan till varför dom vill träffa mig kan variera, men det börjar med att man skriver att man har följt mig ett tag och gillar mitt content på mina sociala medier. Jag väljer nästan alltid att inte bry mig. Varför skulle jag välja att träffa en person som jag inte eller inte har något intresse av att lära känna. När jag har valt att inte bry mig då kan vissa av dessa personer bli riktigt arga och skriva att dom känner sig besvikna och bla, bla , bla. Är det verkligen så svårt att förstå att jag inte automatiskt blir intresserad av att träffa någon som jag inte känner? Har man dessutom lärt sig nånting av livet så är det väl att alla människor går inte att lita på. Det vore ju både dumt och ganska naivt av mig att bara tro det bästa om folk och sen göra som alla andra vill att jag ska göra. För mig är det ganska logiskt och helt självklart att jag väljer att skita i dom flesta andra människor. Det är ett fåtal som jag bryr mig om, lika mycket eller mer om än mig själv. Hur kan någon av alla dom som jag inte känner ens bry sig om att jag väljer att inte bry mig? Det förvånar mig inte att folk kan vara sådana, men det betyder inte att jag måste bry mig för det. Jag gör inget fel. Jag behöver sällan bry mig om vad andra människor vill att jag ska göra.









Trackback


