Jag har inget att dölja.

 Detta kan bli ett rörigt inlägg och jag tyckte det var svårt att skriva det. Jag ville få med så mycket som möjligt, utan att för den saken skull hänga ut namn på personer osv.. Det känns också lite jobbigt att skriva om detta, även om jag mår mycket bättre nu när jag faktiskt har fått skriva av mig lite om vad jag tycker och tänker. 
 
Jag har under en ganska lång period nu haft en person efter mig som bara inte verkar klara av att låta mig vara ifred. Jag vet inte exakt varför han jävlas, men jag tror att det handlar om att han har känt sig kränkt  när jag inte har svarat honom på dom meddelanden som han har skrivit till mig och jag har heller inte brytt mig om honom när han har kommit fram till mig på stan och börjat prata massor med skit. Från början hade han någon önskan om att vi skulle hänga och bli vänner, men jag har aldrig varit intresserad av att ha något med denna personen att göra. Jag har dissat honom, precis som jag kan göra med andra människor som jag inte är intresserad av att ha i mitt liv. Det har jag gjort många gånger och dom flesta brukar sen låta mig vara ifred. 
 
En gång sökte den här personen upp mig och slängde upp telefonen i ansiktet på mig och lekte journalist. Han hävde ur sig några lögner och då frågade jag vad syftet var med att provocera mig på det sättet som han gjorde. Han fortsatte prata skit och då frågade jag varför han vill göra mig arg. Jag tänkte sen att vem fan tror han att han är? Han leker journalist och i syfte att jävlas. Några seriösa journalistiska avsikter hade han ju inte. Att han ens kallar sig för journalist är ju pinsamt med tanke vilken låg intelligensnivå han befinner sig på. Jag avslutade också samtalet med att säga det till honom. Jag sa typ: Det är meningslöst att prata mig dig för du är för dum för att förstå mina svar. 
 
Det som också har hänt är att denna personen har hotat med att han ska läcka saker om mig som han menar på att jag inte vill ska komma ut. Jag har förstått att detta är en person som läser allt jag skriver på min blogg och han kollar allt jag lägger ut på tex Instagram eller Snapchat. Han vet ibland också saker som jag har gjort, men som jag har valt att inte skriva om eller lägga upp någonstans. Detta är något som han ofta vill tala om för mig att han vet och det är sådana saker som han oftast hotar med att han ska lägga ut. Vad syftet är vet jag inte, men jag tror som sagt att det grundar sig att jag sen länge har dissat honom och inte vill bli hans vän. Han är överkänslig och känner sig kränkt. Detta är vad jag tror i alla fall. 
 
 Jag har inget att dölja. Om personer vet saker om mig som jag har valt att inte lägga ut på mina sociala plattformar så har jag inga problem med att folk ändå vet och jag bryr mig inte heller om fler får veta. Bara för att jag inte berättar allt om varenda minut i mitt liv så betyder inte det att jag är rädd för att saker saker ska komma ut. Men det är lite så denna personen som maniskt följer mig vill få det att framstå. Han väljer ju själv hur han vill vrida till saker, men det blir så löjligt när han skriver till mig och säger att han ska berätta om vissa utekvällar som jag har haft, eller vilka kändisar som jag som jag inte har varit öppen med att jag har träffat.  Han menar liksom att jag inte vill att detta ska komma ut, och han ska minsann berätta detta och då får han för sig att han har saker på mig som kommer att få mig att framstå som en dålig person. Det är precis som att han tror att om han kommer med sånt som han kallar för "avslöjande" om mig, så kommer detta automatiskt att drabba mig på något negativt sätt. Man undrar ju vilken verklighet vissa lever i?
 
Jag har inget att skämmas för och jag tror  ingen vettig person som har en hjärna att tänka med kommer att bry sig vad han än väljer att "läcka". Om han ens når ut med det han säger att ska lägga upp, så tror jag ändå ingen människa kommer att bry sig som har en fullt utvecklad hjärna att tänka med. Jag har egentligen inget emot att saker och ting kommer ut. Att jag inte lägger ut allt jag gör och alla jag träffar, det är ju för att jag vill respektera andra människor och deras vilja. I vissa sammanhang passar det sig inte att lägga ut saker i sociala medier. Dessutom gör jag, och har gjort massor med saker som jag aldrig varken har bloggat om eller lagt upp på Instagram eller någon annanstans. Men detta betyder fortfarande inte att jag har något att dölja. Därför har jag ibland svårt att hålla mig för skratt när tex den här personen hotar med att "avslöja" vad jag har haft för typ av utekvällar i Stockholm och vilka personer jag har träffat vid några av dessa tillfällen. Detta ska han minsann också lägga ut. Ibland undrar man vad folk har för tråkigt liv själva när dom lägger så mycket tid på en sådan person som mig. Vilka tror dom att dom är? Hur kan man ens tro att någon kommer att bry sig. Jag är ju själv en ganska ointressant person. Även om det skulle finnas saker att avslöja om mig, ingen bryr sig ändå. Jag är inte någon kändis som har många följare på mina plattformar. Även om någon skulle bry sig och sprida vidare,  så har jag svårt att tro att det skulle drabba mig på ett sådant sätt så att jag inte kan hantera det.  Dessutom har jag inget att dölja som jag sen skulle förlora på om sånt som jag har ägnat mig åt i mitt liv kommer ut. Jag har ju berättade om väldigt mycket också. Jag tror till och med att en hel del av sånt som jag ändå väljer att inte själv berätta skulle kunna gynna mig på olika sätt. Jag skulle nog i alla fall kunna tjäna pengar på det. Men för mig är det viktigt att tjäna pengar på ett sådant sätt som känns moraliskt rätt för mig. Det är viktigare för mig än att hela tiden försöka tjäna så mycket som möjligt på allt jag gör. 
 
Mycket om allt som tex denna personen hotar med att han ska "avslöja" om mig har jag redan gått ut med. Kanske inte i detalj, men i stora drag. Ingenting är något konstigt och jag får ju göra vad jag vill, så länge jag inte bryter mot lagen. Jag har ju heller inte 100 samarbeten med olika företag som jag måste bry mig om och anpassa mig efter. Jag är fri att göra vad jag vill och ärligt talat så skiter jag i vad folk väljer att tycka om det. Vad jag väljer att göra med mitt liv är ju bara upp till mig och ingen annan. 
 
Jag tror också att denna personen är lite avundsjuk och kanske också svartsjuk. Han kan inte acceptera att jag tex har bränt mellan 30 000 och 80 000, under några olika utekvällar i Stockholm. Han tycker också att jag är en dålig person som inte skrev på ett avtal som för mig hade inneburit väldigt mycket jobb för ganska lite pengar. Det hade i alla fall inte varit värt arbetet jag hade behövt lägga ner. Jag känner själv att detta var ett helt rationellt beslut av mig, men jag ska ta hela historien från början och sen kan vem som helst tycka vad man vill. Det är ju som sagt mitt liv det handlar om och jag väljer ju själv vad jag vill göra med det, men vissa ska ändå tycka och vrida till saker på det sätt som passar i äckliga skvallerkärringars munnar. För mig var detta affärer och inget annat. Dessutom har ju han som tycker så jävla mycket om detta ingenting med det att göra! Han bara har fått reda på det ryktesvägen och sen väljer han att vrida till saker och hitta på en historia som är så som han skulle vilja att den är, men jag vet ju allt eftersom jag var där och det handlade ju i allra högsta grad om mig och ingen annan. 
 
 För ganska många år sen nu så brände jag så mycket som 80 000 kronor på en och samma utekväll. Det är helt sjukt, men fantastiskt  roligt var det. Skön stämning blev det. Även om jag inte är så säker på att jag skulle vilja göra om det på ett liknade sätt igen. Jag ångrar heller ingenting med det. Jag var ute med ett gäng som ofta bränner betydlig mer än den summan som jag spenderade. Jag tänker inte namnge någon, men dom som vet dom vet detta och jag bryr mig egentligen inte om vilka som vet. Men ingen ska komma från mig
 
Det som sen hände var väl att detta med mitt festande i Stockholm spred sig till vissa personer och det var ett företag med några få personer som såg en chans att försöka få med mig någon form av nätverk och jag blev naturligtvis lovad att jag kommer att kunna tjäna mycket pengar och jag skulle även få hjälp att nå ut med mina sociala medier till fler människor. Jag skulle få mer följare och kanske bli kändis. Det var liksom sådana "vibbarna" på snacket i det första meddelandet som jag fick om detta. Jag brukar inte svara på så mycket meddelanden som jag får, men här skrev jag att jag inte var intresserad. Då ringde en person upp mig på videosamtal. Vi pratade lite och även om jag inte då heller blev så intresserad av vad man ville att jag i slutändan skulle göra så gick jag ändå med på att träffas uppe i Stockholm. 
 
Jag träffade några personer på en restaurang. Jag märkte ganska tidigt in i middagen att detta var lite av deras taktik som dom väljer att använda sig av för att  kanske få mig lite dit dom ville i slutändan. De hade i alla fall en förhoppning om att jag skulle ändra mig tillslut. Under middagen så ville de veta väldigt mycket om vad jag hade för framtidsplaner. Varför dom ville veta detta fattade jag inte då, men i efterhand har jag förstått att dom ville veta så mycket som möjligt om vad jag vill göra i mitt liv, för att sen lova mig mer och större saker än sånt som jag går runt och drömmer om. Dom var egentligen inte intresserad av mig som person, utan det handlade nog mer om att skapa sig en uppfattning om vad jag vill och sen kan dom ju alltid lova mig mer, oavsett liksom. Man vill få mig att tro att allt bara blir så himla perfekt om jag bara gör som dom vill i slutändan. 
 
Efter den där middagen och många handslag med alla möjliga personer så var det tre personer i detta sällskapet som ville att jag skulle hänga på i en taxi. Jag hade fått ett eget rum på Grand Hotel, men även Ingrid Bergman Sviten var bokad och där hänger jag med 3 andra under kvällen och natten. 
 
 
Det blir väldigt tydligt att detta är något dom har gjort förut. Dom berättar att dom jobbar hårt, men som avslappning så har dom råd att också festa hårt. Jag uppfattar att dom försöker få mig att tro att jag också ska kunna jobba som dom gör, med samma typ av flexibilitet när det kommer till att blanda jobb och festande. Jobba hårt och fira framgångar med festande som kostar "cash".
 
Vi dricker en hel del alkohol under kvällen och natten, men vi är håller oss i sviten hela tiden. Det är bra stämning även om jag från början är väl medveten om att allt bara är en taktik från deras sida för att dom sen ska få mig dit dom vill. Det var jag säker på då och när jag har tänkt på detta i efterhand så finns det ingenting som har fått mig att ändra uppfattning. 
 
Allt var ju trevligt och jag har egentligen inget att klaga på från just denna helgen i Stockholm. Vi sitter uppe till ganska tidigt på morgonen. Sen sover jag ett par timmar och efter det så visar dom mig ett avtal som dom vill att jag ska skriva på.
 
Jag var väl medveten om vad avtalet skulle innebära för mig. Hade jag satt min signatur på det där, då hade jag varit fast och jag tror inte ett skit på att jag hade kunnat tjäna dom pengar som dom från början hade försökt få mig att tro. Jag tackade nej och det var ett helt riktigt och rationellt beslut av mig.
 
Jag är väldigt glad för än idag att jag inte skrev på nånting med tanke på vad jag har hört i efterhand om detta företaget och deras ledning. Sen kan jag ändå inte klaga på allt jag fick uppleva under denna helgen i Stockholm. Det var helg som jag aldrig kommer att glömma.
 
 
 Hela denna här grejen med mitt besök i Stockholm och detta företagets taktik med att få mig dit dom vill är inget unikt eller ovanligt. Men den här killen som typ har "förföljt" mig ett tag verkar tycka att detta är en jätteskandal. Jag tycker inte att det är så konstigt att dom gjorde detta. Varenda chef som har lite innanför pannbenet vet idag att om man vill komma nära beslutsfattare eller andra personer som man tror att man i slutändan kan tjäna pengar på, så är det bättre att sitta på tex en restaurang och prata  istället för på ett kontor. Det finns säkert undersökningar som visar att om man är på ett ställe där det är lättare att slappna av, så kan det påverka ett beslut som kanske är mer till fördel för den som bjuder och betalar notan. Det är nog större chans att det blir "positiva" resultat, även om detta nu inte var något som funkade på mig. 
 
Att jag inte skrev på något det var ju för att jag inte var intresserad från början. Jag förstod då och jag förstår fortfarande att ska jag tjäna pengar så måste jag jobba hårt för det. Hade jag satt mitt namn på detta avtalet så hade jag varit tvingad till att jobba hårt och jag tror ändå inte jag hade tjänat så mycket pengar på det. Jag hade varit fast i något som hade varit svårt att ta sig ur och jag läste också att om jag av någon anledning skulle dra mig ur inom en viss tid, så skulle jag bli skyldig at betala någon form straffavgift för det. Med andra ord: Om jag hade satt mitt namn på det avtalet så hade jag ju varit fast i något som jag är säker på att jag hade ångrat. Även om jag blev bjuden på mycket i Stockholm så kände jag ingen skyldighet att göra något tillbaka. Det är min fulla rätt att säga nej, men han som förföljer mig verkar störa sig på att jag bara fick allt detta utan att egentligen ge något tillbaka. Detta tycker han, trots att han inte har någonting med det att göra. Han vet ingenting, men han vill ändå vända det till något som han vill att det ska vara. Jag ska framstå som så dålig som möjligt, fast jag inte har gjort något fel eller något som jag behöver skämmas för överhuvudtaget. Detta var ju ett helt rationellt beslut av mig och det ingår ju i livet att tacka nej till saker som man inte vill ha med att göra. Det spelar ingen roll för mig vad andra vill att jag ska göra. Jag bestämmer själv i slutändan vad jag ska göra och så måste det vara om jag vill ha kontroll över mitt liv. Mitt enda liv. 
 
Jag fattar inte varför någon vill göra en grej av denna historien och sen tro att någon egentligen skulle bry sig. Jag kommer heller aldrig att bry mig om vad folk tycker. Jag kommer alltid att sträva efter att leva mitt liv precis så som jag känner att jag vill göra, oavsett vad andra tycker. Sen är det ju också så att om jag inte vill vara vän med en person så är inte jag det. Jag tror ju att det är därför  denna personen håller på med sin hetsjakt på mig, men samtidigt så bryr jag mig inte om vad det kan bero på. Jag har inte något att dölja. Alla som vet saker om mig och vad jag gör, dom vet det. Det är ingen stor grej för mig att vissa människor vet saker om mig som jag inte har valt att dela med mig av på tex min blogg. Det är hur lugnt som helst för mig om folk vet saker om mig, som jag inte har lagt ut. Sen väljer ju folk själva hur man vill vrida till och tolka saker och ting, oavsett vad det är. Det kan ju jag egentligen inte styra så mycket över. Om man tex tror att den här grejen i Stockholm var på ett annat sätt än hur jag har beskrivit den, då får man väl tro det då. Men allt sånt skiter väl jag i. Jag vet ju att jag inte har något att skämmas för och då mår jag bra. Punkt slut. 
 













Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback
Design by Amandah Thunberg

EXEGGUTOR.SE