Jag är ganska säker att denna veckan kommer att bli en otroligt tuff vecka för mig rent mentalt. Jag vet inte om jag pallar psykiskt. Kanske måste jag be om hjälp, eller i alla fall prata med någon eller några om hur jag faktiskt känner mig just nu. Samtidigt vet jag hur dålig jag kan vara på att be om hjälp eller bara prata med folk när jag inte mår så bra. Jag är ju mer van vid att göra allt själv och sen kanske jag har det lite i mig att jag inte vill prata om att jag mår dåligt. Jag är väl lite rädd för att folk tycka att jag bara gnäller och tycker synd om mig själv. Fast ibland måste jag väl våga göra det också. 

 

Jag kommer inte att vara kaxig denna veckan. Jag har mycket att göra med allting och jag kommer att känna mig så liten och rädd. Jag har inte riktigt räknat med att det skulle kännas så här som det gör nu. Jag känner hur lätt jag kan göra fel eller bara säga fel saker vid fel tillfällen. Detta känns riktigt jobbigt. Jag mår inte så bra just nu och mycket oroar mig. Tankarna snurrar runt i huvudet hela dagarna. Jag har haft en klump i magen och inte har jag ätit så mycket heller. Jag har också sovit dåligt på nätterna. Jag vet inte alls hur jag kommer att hantera nånting inom den närmaste framtiden. Kanske oroar jag mig för mycket och efterhand kanske jag konstaterar att jag inte hade så mycket att oroa mig över. Det vore ju i alla fall en bra sak om det blir så. 

 

Jag vågar ändå inte tro på att något kommer att bli riktigt bra denna veckan. Jag vågar inte heller säga att jag kommer att fixa nånting på ett bra sätt.  Ingenting känns självklart och den känslan skrämmer mig. Jag kommer inte att tjäna mycket pengar, men mycket avgörs kanske denna veckan om hur lätt det blir att fortsätta kämpa mot alla mål jag har under detta året och kanske längre fram. Be om hjälp och våga prata om hur jag mår och hur allt faktiskt ligger till kanske är min räddning. Jag förväntar mig ingenting av någon annan, eller att jag ska må bättre, oavsett vad jag väljer att göra.  Ibland känner man sig väldigt liten som människa. Detta är lätt det jobbigaste jag har känt av på mycket länge. Tankarna snurrar runt hela dagarna och jag kan inte vinna över dom hur mycket jag än tänker. Jag har en dålig magkänsla. Det värsta är väl att det kanske kommer att kännas ännu värre längre fram under veckan.  Jag vet verkligen inte just nu vad jag ska göra, och hur jag ska hantera dom eventuella problem som jag kan komma att stå inför denna veckan. Jag känner mig: Maktlös, liten och väldigt rädd när jag tänker på allt som kan bli så fel om jag har otur nu. Frågan är om jag har turen på min sida eller inte. Snart orkar jag nog heller inte ta fler motgångar och vad gör det mig då? Jag tror att det måste börja vända snart om jag ska orka med allt som jag faktiskt vill göra och få fixat framöver. Det känns skit att jag inte har kunnat styra mina känslor bättre än vad jag har gjort. Hade jag tagit det mer lugnt och livet lite lättare, då vet jag hade mått bra nu.