Då har man avverkat denna arbetsveckan och efter att ha haft en väldigt "slö" semester så har jag inte legat på latsidan under dessa 5 dagar. Jag har ju som sagt börjat jobba igen, men det har ju varit hur lugnt som helst. Bara 4 dagar och genomgående behagliga pass. Det har varit mer full fart när jag inte har varit på jobbet. 

 

Allt började direkt på måndagen. Jag var ju uppe sjukt tidigt eftersom jag skulle jobba. Efter jobb så kom jag på en massa saker som jag ville hinna med innan jag skulle tillbaka till jobbet i onsdags. Jag tog tag i allt som jag kom på. Även om jag fick den där tanken att jag kan strunta i det nu och ta det längre fram, fast problemet blir ju att det kommer mer grejer och sen har man kommit efter med alla möjliga saker som man bara vill få gjort och liksom behöver göra någon dag i alla fall. 

 Från måndag - torsdag så har jag gått minst 15 000 - 20 000 steg, varje dag. Det är bra gjort av mig med tanken på att jag har haft arbetsdagar också. Jag sitter ju faktiskt ganska still när jag jobbar och då blir det ju inte så många steg.  Idag gick jag nästan 30 000 steg och därmed är målet på 90 000 steg per vecka redan uppnåt. Jag får titta flera månader tillbaka om jag ska hitta en vecka där jag har lyckats gå 90 000 steg innan en söndag. 

 

 Det är konstigt hur det kan vara. När jag hade semester så var det i alls samma fart och driv i mig. Man slöade till och mycket väljer man att skjuta på framtiden. Jag borde ju logiskt sett  få mer gjort när jag är helt ledig från busskörningen, men farten och säkert också motivationen bara försvinner ur kroppen när man har semester. Jag tänkte ju också mycket på att jag skulle ta det lugnt och varva ner. Jag var ju jäkligt trött och sliten dom sista dagarna innan min semester började. Så det var nog rätt av mig att inte göra så överdrivet mycket under själva semestern. Jag tycker att det är viktigt att lyssna på kroppens signaler, men denna veckan har varje dag typ varit som värsta träningspasset. Fast det är ju skönt när jobbet är det som känns mest avkopplande av allt som man grejar med. Kanske har jag fått ett överskott på energi och nu är jag omedvetet tokig när jag inte vet var jag ska göra av den. 

 

Nu ska jag ha en skön ledig helg och vi får se vad jag hittar på. Slöheten och själva "semsterlunken", dom försvann lika snabbt  som alla semesterdagarna gjorde. Nu har jag många dagar framför mig där jag säkert kommer att greja mycket från tidig morgon till sena kvällen. Frågan är ju hur länge man egentligen orkar hålla på som man gör. Denna veckan blev jag både imponerad och rädd för mig själv på en och samma gång. Jag kan imponeras av att faktiskt kan sätta fart och få mycket gjort bara jag vill och bestämmer mig. Samtidigt blir jag rädd när jag inser att jag borde stanna upp mer och tänka efter. Därför är det ju så bra att ha denna blogg. Den gör ju så jag ger mig själv tid för funderingar och eftertänksamhet, som jag har nytta av när jag sen ska fortsätta blåsa på med dagarna som om jag kör värsta jävla träningspassen.